Uppsatsens syfte är att visa hur kvinnliga officerare upplever sitt yrke och att se huruvida deras handlingsutrymme påverkas av att de är kvinnor. Och om så är, hur de då handskas med denna påverkan. Undersökningen är en deskriptiv, kvalitativ studie. Datainsamlingen har gjorts med hjälp av kvalitativ intervjumetod med halvstrukturerad intervjumall och som databearbetningsmetod har deduktiv tematisk analys använts. Som utgångspunkt för temana har organisations- och genusteorier använts.

Problem: På grund av stora pensionsavgångar kommer det inom de närmsta åren att behövas ett stort antal chefer. Forskare och praktiker har emellertid uppmärksammat att unga människor i mindre utsträckning verkar vilja ta över denna roll. På bankföretaget Nordea har likväl detta problem uppmärksammats. Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera ungas föreställningar om chefskap ur ett Organisationskulturellt perspektiv. Metod: Uppsatsen baseras på kvalitativa intervjuer i kombination med en observation på ett utvalt fallföretag.

Problem: How does the organisational culture affect the internal communication between the middle manager and his or herssubordinates?Purpose: The most common way is to study how the communication affect the organisational culture. In our study we have examined the reverse perspective. The purpose of this study would be to explain how the organisational culture affect the internal communication between the middle manager and his or hers subordinates.Theories: The basic theories in the study are The basic model, Internal communication, Levels of culture, High-power culture, Socialconstructions, Organisational structures and Leader Member Exchange Theory.Method: The study is based on the qualitative approach. We have used interviews for our collection of raw data.

Organisationer som är verksamma inom forsknings- och utvecklingsintensiva branscher befinner sig idag i en både dynamisk och komplex omgivning, vilken erbjuder ständigt uppkommande möjligheter och hot. För att en organisation ska kunna ta till vara på ständigt uppkommande förändringar förutsätter det i sin tur en adaptiv förmåga. Denna uppsats avhandlar den kombination av adaptiva kapabiliteter som en organisation måste tillskansa sig för att en sådan adaptiv förmåga ska kunna uppnås. Uppsatsen är indelad i två delar. Den första delen ämnar beskriva de adaptiva kapabiliteter som kan användas för att en adaptiv förmåga ska uppnås.

Det finns mycket forskning om beslutsfattande och ledarskap, om intern kommunikation och Organisationskultur, men samtidigt känner vi, författarna, att ett viktigt perspektiv för att kombinera dessa begrepp saknas. I och med denna uppsats presenterar vi begreppet beslutsutvärdering som ett sätt för en ledare att lära känna beslutsklimatet i sin organisation och med bakgrund av denna information kunna kommunicera sina beslut på mer effektiva sätt. Detta görs framförallt genom att identifiera och sen hantera det inneboende motståndet inom organisationen.För att kunna testa beslutsutvärdering presenterar vi även ett eget verktyg för ändamålet ? MÅL (Motstånd, Återkoppling, Ledarskap) ? vilket ligger till grund för den empiriska undersökningen av forskningsområdet.Vi har funnit att beslutsutvärdering har potentialen att identifiera det motstånd som finns kopplat till fattade beslut och ge ledaren möjlighet att på ett proaktivt sätt agera därefter. Vidare har vi funnit tendenser till att beslutsutvärdering kan bidra till en ökad engagemangsnivå hos personalen vars åsikter och uppfattningar tas tillvara på.

Tre av fyra sammangåenden misslyckas med att uppnå de finansiella och strategiska mål som de har satt upp. Anledningen till att varför så många kombinationer av sammangåenden misslyckas beror på att sammangåenden är i behov av rigorösa och omfattande ansträngningar före, under och efter förloppet. Ofta ignoreras dessa behov och/eller får inte tillräckligt stort utrymme. De flesta studier av strategiska förändringsprocesser i form av sammangåenden organisationer emellan fokuserar endast på en sammangåendeprocess i taget och det finns få studier som över huvud taget beaktar flera processer i följd. Dessutom verkar det vara mer regel än undantag att den mänskliga faktorn glöms bort eller i alla fall inte tas hänsyn till i tillräckligt stor grad.

Mellanchefer sitter idag på en position där de är tvungna att förhålla sig till ett stort antal faktorer som påverkar dem i deras arbete. Deras situation passar därför alldeles utmärkt för att undersöka aspekter som har med begreppet handlingsutrymme att göra. Vi har med hjälp av Tetra Pak Dairy & Beverage Systems AB tagit reda på vilka faktorer som påverkar deras mellanchefers handlingsutrymme. Detta gjordes genom att inledningsvis identifiera ett antal övergripande ämnesområden som ansågs påverka handlingsutrymmet i hög grad. Ämnesområdena fick sedan ligga till grund för de kvalitativa intervjuer vi använde oss av för att få in vårt empiriska material.

Syftet med arbetet var att undersöka samt förstå vilka svårigheter och möjligheter socialsekreterare inom socialtjänstens barn- och familjeenhet upplever med att alltid ha barnperspektivet i fokus vid utredning. För att uppnå syftet valde vi att genomföra kvalitativa intervjuer med fyra socialsekreterare. Empirin analyserades med hjälp av nyinstitutionell organisationsteori, som kompletterades med begreppen Organisationskultur och maktrelation, samt ett professionsperspektiv. Vad som menas med barnperspektivet och barnets bästa är inte lätt att konkret definiera. Att alla barn ska betraktas som egna individer med individuella behov är däremot något alla fyra intervjupersonerna som deltog i vår studie var eniga om och hade som grundläggande tanke i sitt arbete.

Att behärska två språk och två länders syn på pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Employer Branding är ett strategiskt verktyg som ökat i popularitet i dagens organisationer för att attrahera, rekrytera och behålla personal. I näringslivet talas det om tre starka skäl att arbeta med Employer Branding. För det första motsvarar inte den kvalificerade arbetskraft den kommande efterfrågan på arbetsmarknaden, för det andra ställer människor i dagens samhälle högre krav på arbetsgivaren och för det tredje har organisationers medarbetare ett mer betydande ansvar i informell marknadsföring. Denna studie genomförs på uppdrag av Centrala studiestödsnämnden (CSN) och datamaterialet har samlats in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med medarbetare från en avgränsad del av organisationen. Studien syftar till att försöka förstå vilka aspekter som anställda ser som attraktiva med arbetsgivaren men även hur de identifierar sig med den.

Problem: På grund av stora pensionsavgångar kommer det inom de närmsta åren att behövas ett stort antal chefer. Forskare och praktiker har emellertid uppmärksammat att unga människor i mindre utsträckning verkar vilja ta över denna roll. På bankföretaget Nordea har likväl detta problem uppmärksammats. Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera ungas föreställningar om chefskap ur ett Organisationskulturellt perspektiv. Metod: Uppsatsen baseras på kvalitativa intervjuer i kombination med en observation på ett utvalt fallföretag.

Att hot och våld mot socialsekreterare förekommer är ett välkänt fenomen. Men hur benägenheten att anmäla det man utsätts för är däremot inte lika känt. Vi har för att öka kunskapen om deras arbetssituation valt att låta socialsekreterarna själva berätta hur de tänker kring att göra anmälningar samt vilken betydelse de ger dem och på så sätt få förklaringar till deras benägenhet att anmäla, vilket är syftet med studien.Uppsatsen är kvalitativ och baseras på intervjuer med åtta socialsekreterare och två chefer från två av Göteborgs stadsdelar. I studien ställde vi frågor om hur socialsekreterarna hanterar hot- och våldssituationer, vad de anser om uttrycket ?lite får man tåla? samt hur de kopplar anmälan till sin arbetsmiljö.

Aim: Culture exists in every organization, whether you actively work with it or not. Old cultures often carry traditions and are hard to change. The purpose of this thesis is to describe Gävle Galvan from an organizational point of view and also to investigate the culture from a gender point of view.Method: The thesis is written with a qualitative and narrative approach. I have taken part in three person?s stories through interviews and thereby created picture of their everyday work on Gävle Galvan.

I denna studie undersöks chefers uppfattning om vad som attraherar, behåller och utvecklar dem med deras arbete. Syftet är att analysera deras uppfattning av IKEA som arbetsgivarvarumärke samt se hur uppfattningen förändras under deras anställningstid. Bakgrunden till studien baseras på samspelet mellan individ och organisation samt forskning om begreppet arbetsgivarvarumärke. Studien genomförs med en kvalitativ metod och en konstruktionistisk ontologisk utgångspunkt. Empiri samlades in genom sex semistrukturerade intervjuer med chefer på IKEA Jönköping.

The aim of this Master?s thesis is to examine how the introducing of municipal library plans has influenced some compulsory schools in Malmö. I wanted to know if the library plan is a possible way to improve the quality of the school library. Through qualitative interviews with four school librarians and four headmasters, I investigate their knowledge of the library plan and their opinion of the possibilities to realize the directions of the plan. The theoretical framework is based on a model of organizational culture by Bakka, Fivelsdal and Lindkvist.