Ett av Sveriges största fastighetsbolag genomförde under ett par år en hel del uppköp av andra bolag, samtliga med egna Organisationskulturer och värderingar. För att ena fastighetsbolaget beslutade ledningen sig för att anlita ett konsultbolag för att skapa ett utbildningsprogram för medarbetarna inom organisationen. Både fastighetsbolaget och konsultbolaget ansåg det som viktigt att utbildningen genomfördes internt för att öka trovärdigheten och acceptansen hos de anställda. Det skulle vara kollegor som utbildade kollegor, utan inblandning från konsultbolaget. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur fastighetsbranschen utvecklats över tid och genom en fallstudie i det ovan nämnda fastighetsbolag visa hur ett förändringsarbete kan planeras och implementeras.

This thesis explores how remote work impacts organizational culture and identifies leadership strategies that can preserve and strengthen the culture in a remote work environment. By employing a theoretical framework related to organizational culture, remote work, and strategies, along with a methodology based on qualitative interviews, the study aims to fulfill its specified purpose. Theories such as Schein?s three levels of culture and McKinsey?s 7S Framework are applied to understand and analyze the collected empirical data. The empirical data, presented through four themes, is based on respondents? experiences and opinions regarding remote work can lead to reduced social interaction and sense of belonging, but strategic digital initiatives and adaptive leadership can help maintain organizational culture despite the lack of physical presence.

The aim of this research was to gain a comprehensive understanding of how daily activities impact the organizational culture within the Swedish Police enforcement agency, Polismyndigheten. The study specifically explored the influence of the purported culture of silence on organizational culture. Employing a case study approach, data were collected with a qualitative method from a total of 15 individuals, including students and officials affiliated with Polismyndigheten. The findings were categorized into five distinct groups, revealing a noticeable gap between employees and management. Additionally, the study identified generational disparities and a lack of a clear set of core values.

Syftet med denna undersökning och uppsats är att ta reda på om det finns en samsyn när det gäller att arbeta med åtgärdsprogram och om det saknas hur ser attityden ut då? I Skolverket (2008) står det att: ?Kravet på att utarbeta åtgärdsprogram omfattar alla skolformer utom förskoleklassen [?] ? Undersökningen är kvalitativ och baseras på enkätfrågor samt intervjuer, urvalet i undersökningen består av pedagoger från olika yrkeskategorier på två mindre, mellansvenska skolor med förskoleklass till år 5. Dessutom intervjuade vi rektorer,specialpedagog, speciallärare samt skolsköterska.Resultatet visade att det finns en samsyn även om det skiljer sig åt i vissa anseenden. Rektor har yttersta ansvaret för att ett åtgärdsprogram upprättas och delar, tillsammans med sin personal, synen på nyttan av ett åtgärdsprogram..

The purpose of this Master?s thesis is to examine what role the new city library in Halmstad has for its users. The questions posed in this study are: What do the users actually do at the library? What roles are the most significant according to the users? Have the politicians succeeded in their intention of realizing a modern library according to the users? The theoretical starting point is Andersson?s and Skot-Hansen?s theory of four different roles of public libraries. In order to extend the model we added a fifth function; the one of aesthetical experience.

Syftet med denna studie var att studera samarbetet mellan inköp och utvecklingsavdelningen utifrån ett kulturperspektiv. Studien grundar sig på teori inom två olika ämnesområden. Ett område är Organisationskultur där tidigare forskning visar på hur en gemensam kultur skapar effektivitet inom företag. Det andra området är forskning runt inköp och produktutvecklingsgrässnittet. Då studiens syfte kräver tillgång till ett fysiskt företag så har SAAB Dynamics AB i Karlskoga agerat fallföretag.

Syftet med studien var att undersöka hur nyanställda upplever sin socialisation vad gäller social kompetens och yrkeskompetens. Studiens två frågeställningar var; Hur upplever nyanställda att de har förvärvat social kompetens genom organisations-socialiseringen? Hur upplever de nyanställda att de har socialiserats in i yrkeskompetensen? Undersökningen var av kvalitativ karaktär där fyra semi-strukturerade intervjuer har genomförts. Resultatet visar på att de nyanställda upplever att de har socialiserats in i organisationen vad gäller den sociala kompetensen genom sina mer erfarna medarbetare och även genom att sätta sig in i Organisationskulturen vid ett tidigt stadie. Yrkeskompetensen har också förvärvats genom interaktion med de äldre medarbetarna men även genom att praktiskt utföra arbetet istället för att läsa sig till kunskapen. .

Uppsatsens syfte är att analysera hur värdebokslut kan leda till att motivera medarbetare för att öka värdeskapande i tjänsteorganisationer i avsikt att säkerställa framtida överlevnad samt att undersöka vad det kan resultera i. Syftet består vidare av att jämföra tjänsteorganisationer och därefter redogöra för i vilken betydelse det har för värdeskapandet i vilken grad arbetet enligt värdebokslutets idéer sker. Vi har använt oss av den kvalitativa metoden för att genomföra undersökningen. Studien är genomförd med hjälp av intervjuer samt relevant litteratur inom området. Vår studie visar att i värdebokslutsorganisationer är organisationens värderingar, medarbetarnas möjlighet till utveckling samt dialog och kommunikation viktiga för att skapa motivation och vara värdeskapande.

Syftet med denna uppsats är att beskriva och tolka berättelserna och berättandet inom SAS, Scandinavian Airline Systems. Vi vill därigenom erhålla en förståelse för denna aspekt av Organisationskulturen. Vi beskriver vilka berättelser som cirkulerar inom organisationen och försöker utröna deras betydelse och vilka skillnader som finns inom organisationen. Genom våra intervjuer med SAS anställda har berättelserna visat sig ha olika funktioner. En av de viktigaste funktionerna är berättelsernas förmåga att fylla de informations- och förståelsebrister som uppstår i organisationer, inte minst i en organisation med SAS komplexa karaktär.

Det finns lite forskning kring förskollärares upplevelse av trivsel och arbetstillfredsställelse och därför syftade den här studien till att undersöka det hos förskollärare från två nybildade arbetslag. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats med en tematisk analysmetod genom halvstrukturerade intervjuer och öppna observationer. Resultatet visade att aspekter som påverkade positivt var känsla av upprymdhet i att gå till arbetet, glädje i att vara med barnen och trygghet i arbetslagen. Aspekter som påverkade negativt var stress, tidsbrist och frustration över saker de inte kunde kontrollera. Deras arbetsmiljö skulle förbättras om de negativa aspekterna reducerades och om de fick göra de förändringar de önskade.

Man brukar säga att allt ligger i betraktarens öga och det gäller även när man pratar om organisationer. Hur en organisation uppfattas har att göra med hur andra ser på den. Genom att studera organisationer och granska miljön och medlemmarnas beteenden kan man skapa sig en bredare uppfattning om en organisations kultur. Forskare har kommit fram till att en organisations kultur är de normer, värderingar och beteenden som finns inom organisationen och uttrycks via artefakter. Artefakterna kan tolkas för att beskriva organisationens kultur och identitet.

Syftet med denna studie var att undersöka hur personalen på äldreboenden upplevde hanteringen av deras effektiviseringsarbete i relation till de uppsatta värdighetsmålen. Studien hade en kvalitativ metod där sju stycken djupintervjuer genomfördes med personal från olika äldreboenden. Vi försökte undersöka om personalens effektivisering kunde ses som en motmakt och huruvida värdighetsarbetet blivit bristfälligt. Ritzers begrepp McDonaldisering och Foucaults teori om makt var de fundamentala teoretiska ramarna. Till dessa har vi använt oss av begreppet informell Organisationskultur, för att kunna förstå mentaliteten mellan arbetskollegorna på äldreboende.

AbstractThis is a qualitative study on what motivates personnel to apply for middle management positions within the Värmland County Police Department. This study also looks at whether or not there are differences in motivation between men and women in regards to applying for middle management positions.The study has been conducted through in-depth interviews with 17 employees of the Police Department. The material collected was analysed using the Empirical Phenomenological Method (EPP). 29 categories were generated which were then divided into four themes.The result showed that motivation can be achieved by having a more structured middle management roll whereby, for example, there are clear guidelines on the responsibility and authority you have. Support and encouragement were also named as motivating factors.

This case study has its starting point in an unpublished study where the results showed that there is a conflict between the leadership and the employees in a private company. The conflict is identified as a result of the company leadership is steering for cost savings and efficiency The aim of this study is through analysis of  the open questions in a quantitative survey describe how the staffs  attitudes and culture is affecting the leadership of the organization. The ideological aspect is very clear and through the aspect of the structural differences between the public and private sector makes it possible to identify the staff?s social rules, ideology and group norms.  These are shown to be in conflict with the economical perspective of the private sector.

A research review shedding light over organizational cultureand its affect on knowledge sharing. The purpose of thereview was to give an overview of the current researchmeanwhile answering the research questions how and whyorganizational culture influences knowledge sharing.Through careful selection of articles, from Journal ofKnowledge Management, a review of the material led toareas of emphasis being identified: motivation, trust,organizational structure, management, communication andrewards. For each area of emphasis the results from thechosen articles were presented and analyzed, leading toconclusions that the how and why of organizational culture?sinfluence is due to mainly individual motivational factorsamongst staff. This implies that organizations need to keepfocus on the psychological factors affected by organizationalculture when looking to make knowledge sharing moreefficient.