Today we are living in a knowledge-society where knowledge sharing is of utmost importance for companies in order to keep their competitiveness. Therefore, it is a much debated issue - in both the academic and the corporate world - in what way one should handle the knowledge which continuously is created within companies. The aim of this study is to describe how practitioners share tacit knowledge within a large knowledge company. By that we aim to get an answer to how the chosen theoretical models regarding tacit knowledge relate to the empirical world. In this study we will focus on tacit knowledge in contrast to explicit one.

Studiens syfte var att undersöka vilka tankar familjehemsföräldrar har kring uppdraget som familjehem, rollen som primär vårdgivare åt de placerade barnen samt hur detta påverkar livet i familjen. Studiens frågeställningar var: Hur beskriver familjehemsföräldern uppdraget som familjehem och på vilket sätt detta påverkar villkoren för familjelivet? Hur beskriver familjehemsföräldern sin roll som primär vårdgivare? På vilket sätt har familjehemsföräldrarnas erfarenheter som familjehem, enligt dem själva, förändrat synen på uppdrag, villkor och roll? Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med fyra familjehemsföräldrar, två män och två kvinnor. Studiens teoretiska utgångspunkter var generell och ekologisk systemteori samt anknytningsteori. Materialet bearbetades genom en tolkande ansats.

Idag investerar många organisationer flera miljarder på IT-lösningar i önskan att deras IT-investering ska resultera i ökat affärsvärde. Genom en gjord litteraturstudie om hur dessa IT-investeringar skapar affärsvärde fann vi att ett mindre utforskat område är det stadiet som föregår själva IT-investeringen, alltså skedet där IT-företag säljer in IT-lösningen till en organisation. Vi ansåg det därför intressant att undersöka, ur ett företagsperspektiv, om säljarna i IT-företagen vet hur en IT-investering kan skapa affärsvärde. Detta eftersom att IT-företag som säljer produkter och tjänster vill att deras säljare ska kunna skapa och bidra till ökad kundnytta. För att uppnå uppsatsens syfte har vi analyserat vilken kunskap säljarna i en viss IT-företagsdomän har om utvalda teorier som pekar på viktiga villkor för att IT ska generera affärsvärde.

Syftet med undersökningen har varit att ta reda på vad rektorsyrket innebär både vad det gäller arbetsuppgifter och arbetsbelastning såväl som de förväntningar som finns på en mellanchef. För att uppnå mitt syfte har jag utfört intervjuer med gymnasierektorer för att på så sätt kunna få en bild av uppdraget samt få en bild av hur de upplever arbetsbelastningen.Resultatet av min undersökning visar, liksom tidigare forskning inom detta område, att rektorsrollen är komplex och som mellanchef finns stora förväntningar från olika håll, både uppifrån och nedifrån. Stora kunskaper krävs inom en rad olika områden såsom pedagogik, ledarskap, budgetarbete samt organisations- och utvecklingsarbete etc. Rektors ansvarområde är stort och består av flera bitar; verksamhetsansvar, elevansvar och personalansvar är exempel på dessa.De rektorer som ingår i undersökningen tycker alla att rektorskapet ett intressant och roligt yrke med stort ansvar som kräver mod och stor flexibilitet. Av undersökningen framgår att respondenterna upplever arbetsbelastningen som för hög och att de inte hinner med det de själva har som mål, nämligen att vara pedagogiska ledare i en lärande organisation..

Det övergripande syftet med denna studie är att beskriva lärares syn på bedömningsarbetet i grundskolan. Studiens syfte kan preciseras i följande frågeställningar:Varför gör lärare bedömningar?Hur upplever lärarna bedömningsarbetet i dagens skola?Vilka bedömningsformer anser lärarna främja elevers lärande?Hur uppfattas bedömning i ett specialpedagogiskt perspektiv? Genom att kombinera aktuell ämneslitteratur, en enkätstudie samt sju intervjuer av lärare i grundskolan, har vi sökt svar på våra frågor. I denna studie har vi lyckats identifiera elva olika syften och konsekvenser, både synliga och dolda, med bedömning i skolan.  Lärare gör bedömningar för att synliggöra elevers kunskaper kopplade till kunskapskraven, för att skapa en dialog med eleverna kring lärandet och för att få ett underlag för sin planering av undervisningen. Bedömningar ingår i läraruppdraget, men lärarna uttrycker en viss osäkerhet och upplevd tidspress i bedömningsarbetet.

Syftet med denna studie var att beskriva och granska vilka arbetssätt som specialpedagoger använder i arbetet med elever i matematiksvårigheter eller kombinationsproblemet matematik- läs- och skrivsvårigheter. Jag genomförde sju delvis strukturerade forskningsintervjuer med speciallärare/pedagoger i två olika kommuner kring följande områden: kartläggning, arbetssätt, kompensatoriska hjälpmedel och fortbildning ? aktuell forskning. Resultaten av intervjuerna jämförde jag med aktuell forskning inom detta område. Luhmanns sociala systemteori utgör den teoretiska ramen. Resultaten visar att samtliga specialpedagoger lägger stor vikt vid att kartlägga sina elever, de anser att tidig kartläggning är viktig.

Syftet är att undersöka hur pedagoger på en mångkulturell förskola arbetar med den kulturella mångfalden i den dagliga verksamheten. Hur tänker pedagoger och vilket synsätt har de på ett interkulturellt arbetssätt? Hur arbetar pedagoger med den kulturella mångfalden i barngruppen och utifrån barnets individuella förutsättningar? Har miljön utformats och anpassats för att tillgodose den kulturella mångfalden? Den här studien är en fallstudie av kvalitativ karaktär. Som metod användes kvalitativa informella intervjuer och ostrukturerade icke deltagande observationer. För att få en bredare bild av pedagogers interkulturella arbetssätt genomfördes observationer av pedagogers arbetssätt och observationer av miljön på en förskola.

The response to many on-going or emerging conflicts since the beginning of the 21st century has been different forms of multinational complex peace operations. Civil-military relations are a commonly studied field that traditionally has its focus on nations. This study intends, in the context of organisations, to test the correlation between a civil-military approach and outcome in complex peace operations. A hypothesis has been deduced from researcher Robert Egnell?s theory on complex peace operations, that states that: UN peace operations with an integrated civil-military approach are more successful in achieving their goals than peace operations with a divided approach.

Studiens syfte är att få kunskap om hur den inre organisatoriska kontexten kan påverka förstalinjechefers ledarskapsbeteende gentemot underställda och hur den inre kontexten kan påverka ledarskapseffektiviteten.Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsansats där tre stycken avdelningschefer samt en HR-chef i en organisation har intervjuats.Studien fokuserar på hur kontexten påverkar, begränsar, förstärker eller styr en organisations avdelningschefer till att använda en viss form av ledarstil eller beteende. De ledarstilar vi har utgått från är ett uppgiftsorienterat- samt relationsorienterat ledarskap. I studien har vi funnit att den inre kontextens variabler påverkar både ett uppgiftsorienterat- och ett relationsorienterat ledarskapsbeteende hos avdelningschefer. Vi har kunnat urskilja hur variabler i den inre organisatoriska kontexten påverkar avdelningschefers ledarskapsbeteende är individuellt. I studien har vi använt engagemang samt sjukskrivningsstatistik hos de underställda som mått på ledarskapseffektivitet.

This thesis deals with the issues of participation and influence in the multicultural society. The aim with the study is twofold, first to identify determinants improving participation and influence in this context, and second to see if the ecouragement of a strong civil society in ethnic segregated areas is a possible way forward to a multicultural democracy. This is conducted through a case study of brobyggarna in Malmo, Sweden, and how they as an integration policy is working with these questions. Six qualitative interviews have been conducted with seven persons workning as brobyggare or in close connection with them. Toghether with readings of earlier research this material is analysed through an eclectic model with theories put together in five analythic dimensions, Multicultural democracy, Social milieu, Unequal possibillities to participate and influence and Local powerstructures.

När ett barn i en flerbarnsfamilj blir diagnostiserad med en funktionsnedsättning påverkar det inte bara barnet i sig, utan även resterande familj. Föräldrarna måste anpassa sina vardagliga rutiner efter barnet, och syskon kan ibland känna att de inte får lika mycket uppmärksamhet. Tidigare forskning visar att syskonrelationen till barnet med funktionsnedsättning påverkas negativt när uppmärksamheten från föräldrarna skiljer sig mellan barnen. Syftet med studien är att beskriva och söka förståelse kring sex vuxna syskons upplevelser av att växa upp med ett syskon med funktionsnedsättning, samt hur det påverkat uppväxten och relationerna till barndomsfamiljen. Studien genomfördes via kvalitativ metod och är baserad på intervjuer från sex informanter där samtliga vuxit upp med ett syskon som diagnostiserats med funktionsnedsättningen autism eller Downs syndrom.

Based on last years events that have taken place, events on the school Lundbergs and the police values of work, has the meaning of having a set of values been questioned. This study aimed to investigate and answer the fundamental values based on the common value basis for the government employees within an organization and how it perceived by employees. The new institutional theory was the framework for this qualitative study conducted with semi-structured interviews. Respondents were employees within the organization. Ethnographic qualitative methodology was the basis for our methodology and we used a thematic model of theme interpretation, communication and knowledge in our analysis.

Our purpose was to investigate which readiness, different sectors in a minor city has to meet honour-related problems. We wanted to investigate how they manage honour-related problems and how the co-operation in these cases is between different authorities. Our questions at issue were: Which knowledge's, experiences there are about the culture of honour, which resources has the authorities and how is the co-operation between different organisations work?We have collected present documentation and research about the subject. We made eight quality interviews with different persons within professions, as we understood, came in contact with cultures of honour.

Delaktighet anser vi är ett viktigt begrepp för att kunna skapa bra förutsättningar för jämlikhetoch inflytande för elever med funktionshinder inom skolan. Hur delaktighet kan skapas fördessa elever påverkas av samspelet med andra och av miljön i omgivningen. Att vara delaktigär att vara respekterad i sin omgivning och detta kan höja självkänslan. Detta kan i sin turskapa en positiv utveckling för dessa elever, som gör att det är de som individer och intefunktionshindret i sig som är det huvudsakliga.Syftet med detta arbete är att undersöka hur pedagoger i skolans verksamhet uppfattar att dekan skapa förutsättningar för delaktighet för elever med funktionshinder utifrån vadLäroplanen 94 skriver om delaktighet och hur delaktigheten fungerar för dessa elever ijämförelse med elever utan funktionshinder. De metoder vi har använt är intervju ochobservation, där observationerna ska ses som ett komplement till intervjuerna.

This qualitative study investigates the conditions on the labour market for disabled people by examining which factors and processes contribute to disabled peoples inclusion to, or exclusion from the open labour market. Stigmatisation is also used as an analytical tool to better understand the exclusion of disabled people from the open labour market. The material to this study is drawn from qualitative interviews with the employees of the Swedish Employment Agency which specialises in supporting disabled people to find employment.  In conclusion, disabled people face several barriers which makes them more susceptible to become excluded from the open labour market. Such excluding barriers include a demand for high efficiency and productivity from employers, bigger cooperation?s and public organisations unwillingness to employ disabled people and prejudices from employers, especially against people with psychiatric disabilities. The employees of the Swedish Employment Agency suggest that they would be able to work more efficiently to help disabled people find employment if they had to do less administrative work, and would be able to work with fewer clients per employee.