Det senmoderna samhÀllets komplexitet och höggradiga differentiering har gjort risker alltmer svÄranalyserade, vilket har lett till att sociala system mÄste ha en förÀndringsförmÄga för att överleva. Det normala riskanalysarbetet i sociala system (exempelvis företag och organisationer) görs pÄ den nivÄ eller i de interna sektorer dÀr riskerna slÄr igenom. Uppsatsen ger exempel pÄ befintliga riskhanteringsmodeller för detta och presenterar författarens egen, mer övergripande modell, konstruerad utifrÄn de tre systemteoretiska begreppen AGIL, autopoiesis och feedback loops. Modellen illustrerar en dialog mellan systemets definitioner, behov och omvÀrld samt andra system. Uppsatssyftet Àr att belysa sociala systems förÀndringsförmÄga och beredskap för riskhantering samt hur de genom att anvÀnda modellen kan förbÀttra dessa.

Det senmoderna samhÀllets komplexitet och höggradiga differentiering har gjort risker alltmer svÄranalyserade, vilket har lett till att sociala system mÄste ha en förÀndringsförmÄga för att överleva. Det normala riskanalysarbetet i sociala system (exempelvis företag och organisationer) görs pÄ den nivÄ eller i de interna sektorer dÀr riskerna slÄr igenom. Uppsatsen ger exempel pÄ befintliga riskhanteringsmodeller för detta och presenterar författarens egen, mer övergripande modell, konstruerad utifrÄn de tre systemteoretiska begreppen AGIL, autopoiesis och feedback loops. Modellen illustrerar en dialog mellan systemets definitioner, behov och omvÀrld samt andra system. Uppsatssyftet Àr att belysa sociala systems förÀndringsförmÄga och beredskap för riskhantering samt hur de genom att anvÀnda modellen kan förbÀttra dessa.

IT i dagens samhÀlle agerar inte bara som en hjÀlpande funktion utan Àven som endrivande faktor dÀr företag kan tillskansa sig fördelar gentemot konkurrenter. Dettabidrar till det stora antal IT-projekt som Ärligen startas för att utveckla de redanbefintliga systemen eller för att nyutveckla framtida system. Dock Àr antalet falleradeIT-projekt i modern tid vÀldigt hög och det pÄverkar likvÀl företag som intressenter.Det bakomliggande skÀlet till att detta intrÀffar varierar ganska ofta och det finnsegentligen inte nÄgon riktig konsensus till vilka huvudskÀl bakom ett IT-projektsfallerande Àr. Vi har dÀrför haft för avsikt att studera anvÀndningen, eller snarare denbristande anvÀndningen, av riskhantering inom IT-projekt. SÄledes har studienförsöka ta reda pÄ skÀlen till att riskhantering förbises inom IT-projekt.

Banker liksom andra verksamheter möter dagligen risker och det Àr extra viktigt att förebygga och hantera dessa i en bank dÄ deras viktigaste handelsvara Àr pengar. Bankerna möter mÄnga risker och de mest förekommande Àr likviditetsrisk, kreditrisk, valutarisk och rÀnterisk. Hand i hand med dessa risker och övriga gÄr riskhantering, vilken varierar frÄn risk till risk. I och med den pÄgÄende finanskrisen Àr riskhantering i den finansiella verksamheten ett mycket aktuellt Àmne som inte bara har pÄverkat de svenska storbankerna utan hela vÀrlden. Syftet med vÄr forskning Àr att kartlÀgga tre av de fyra svenska storbankernas risker och riskhantering samt att söka förstÄelse för vilka risker som förekommer och hur de hanteras.

Bakgrund & problemdiskussion : Tidigare litteratur har belyst utmaningar som kan uppst? kring och vid integrationen av h?llbarhet i en organisations ekonomistyrning. Det ?r s?ledes av intresse att unders?ka hur CSRD-direktivet p?verkar integrationen av h?llbarhet i organisationernas ekonomistyrning som omfattas av regelverket. Till f?ljd av att CSRD ?r ett nytt direktiv finns det f? studier p? omr?det.

År 2009 antogs för första gĂ„ngen en ISO-standard om riskhantering, ISO 31000:2009. Den Ă€r tĂ€nkt att kunna anvĂ€ndas inom alla samhĂ€llssektorer. Kunskapen om standardens utbredning, sĂ„vĂ€l inom privat som offentlig sektor Ă€r i dagslĂ€get lĂ„g. Denna uppsats syftar till att undersöka i vilken utstrĂ€ckning standarden anvĂ€nds av kommuner och landsting. Den syftar vidare till att undersöka hur dessa aktörers riskhantering i vissa avseenden förhĂ„ller sig till rĂ„den i standarden.

Uppsatsen Àr en reflektiv rapport om ett verk som behandlats inom ramen för examensarbete i medier vid Högskolan i Skövde. Verket bestÄr av ett designdokument för ett bilspel om riskhantering för körskolor. InnehÄllet i denna rapport behandlar frÄn ett reflexivt perspektiv arbetet med att utforma ett lÀrande bilspel (serious game) för körskolor med fokus pÄ riskhantering. Rapporten beskriver inledningsvis rapporten, verkets och spelets syfte och mÄl, samt fokus och problemstÀllning. DÀrefter redogörs arbetsprocessen som tillÀmpats i skapandet av verket och sedan en reflekterande analys kring hur spelets designriktlinjer översatts till- och pÄverkat spelinnehÄll.

This thesis is concerned with investigating the Roma, a group that is left out in most of the territory bound theories. The theoretical purposes are to develop theories that increase the understanding for the Roma as a diasporic nation without state and the advocacy networks they are organised in. The main empirical purpose has been to study two organisations as cases and how they position themselves against the European Union concerning identity politics. The two organisations are European Roma Rights Centre (ERRC) and Dzeno. They are a part of the same network that works on different levels with the rights of Roma.

Syftet med studien Àr att se hur bankerna hanterar risk samt hur regelverket Basel II pÄverkar bankernas riskbedömning i det nuvarande finansiella lÀget. TillvÀgagÄngssÀttet för problemstÀllningen Àr deduktiv och en kvalitativ metod anvÀnds. Teoriavsnittet inleds med att behandla regelverket Basel II och dÀrefter förklaras begreppet kapitaltÀckning och vad som dÀri ingÄr. I empirin sammanstÀlls hur respondenterna ser pÄ riskhantering och regelverket Basel II samt deras Äsikter om det finansiella lÀget idag.Undersökningen leder fram till att Basel II-regleringen har gjort att de svenska bankerna blivit mer försiktiga i sin kreditbedömning dÄ reglerna för bedömningen har stramats Ät hÄrdare Àn tidigare. DÀrmed sÀnker bankerna betydligt sina risker vid utlÄning vilket var anledningen till att regelverket lagstadgades. Konkurrensen har delvis ökat i och med att bankerna fÄtt tillÄtelse att anvÀnda sig av intern riskklassificeringsmetod.

The aim of this study was to examine which norms are applicable and how they are reproduced in two sports organisations. More specifically the aim was to find out how the leaders worked with gender roles and what message the organisations give out to young people. And at the same time, find out if there are similarities and differences between two different organisations, regarding norms and gender roles.  The study was based on observations and interviews. The observations were made during and after training in an ice hockey team and two gymnastic teams for girls nine to thirteen years old. The interviews were conducted with seven leaders and one senior ice-hockey player.

The curriculum of the Swedish school system explains how the transitions between the preschool class and the pre-school should be. The co-operation between the organisations should aim for a long term perspective with the students learning process in mind (Lgr11).The pre-school has almost the same aim in their curriculum, as the curriculum of the Swedish school system.The aim with my study is to examine how the teachers from the different organizations relate to knowledge and how they look at the students social interactions. Also how the transition between the pre-school and the pre-school class is viewed from their point of view. How do the teachers from the different organisations comprehend knowledge?How do the teachers from the different organisations comprehend the social abilities?How do the teachers from the different organisations work and interact in terms of the transition between the pre-school and the pre-school class?The study that has been made is about the transitions between the pre-school and the pre-school class. ItŽs been investigated by doing interviews with teachers from both the pre-school and the pre-school class.

This essay examines the Swedish party Miljöpartiet de Gröna and their election campaign 2006. Focus is set on the local organisations in the region of SkÄne by examining how they have carried through their campaigns as well as if they have experienced any obstacles in their campaign work. The primary research aim is to give a theoretical contribution as well as an increased knowledge of the local organisations work in the election campaign.Mainly this is a qualitative examination that revolves around the experiences of the organisation members. The material has been collected by interviews and a question survey. For analyse a concept device that correspond with campaign work- and election theory through a partly rational point of view has been constructed.

Olika intressenters skÀrpta krav pÄ genomlysbarhet, vad gÀller de risker företag utsÀtts för och hur dessa hanteras, Àr en konsekvens av den senaste tidens uppmÀrksammade skandaler. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur börsnoterade företag kommunicerar risker och riskhantering till kapitalmarknaden via Ärsredovisningar. Urvalet var de tio största börsnoterade företagen, sett till omsÀttningen, som verkar inom verkstadsindustrin. Genom att anvÀnda ett ramverk för en fullstÀndig riskrapportering samt genom att klassificera olika typer av risker (i omvÀrldsrisker, finansiella risker och operationella risker), kunde slutsatser dras kring hur riskrapporteringens omfattning skiljde sig Ät mellan företag och riskkategori. Undersökningen utgick ifrÄn tre frÄgestÀllningar: Balanseras riskbegreppet? Kommuniceras riskhanteringsstrategier för de beskrivna riskerna? AnvÀnds kvantitativa mÄtt för att mÀta riskernas pÄverkan? Undersökningen visar inte pÄ nÄgra entydiga resultat kring riskrapporteringen men vissa mönster har kunnat skönjas.

Titel: Bankernas Riskhantering För BolÄn.Författare: Daniel Grufman, Peter Forsberg, Patrik Borg.Handledare: Mats Viimne.Nyckelord: Banker, Finanskriser, Riskmanagement.Syfte: Syftet med vÄr kandidatuppsats Àr att undersöka hur de lokala bankernasriskhantering för bolÄn fungerar.Metod: Vi anvÀnde en metod som kan ses som en tratt, dÀr vi ser brett pÄ problemet föratt sedan gÄ ner till pÄ djupet av problemet. Vi gör en kvantitativ undersökning,dÀr vi utformade problemet för att sedan vÀlja intervjuobjekt. Vi anvÀnder ossav den deduktiva metoden och den deskriptiva/induktiva metoden.Referensram: Hur uppkommer risker, hur man bedömer risker. Vi gÄr igenomriskmanagement-processen som Àr en metod för att skydda sig ifrÄn risker, somvi har tillÀmpat till bankers kreditrisker.Empiri: Data har vi samlat frÄn olika intervjuer med flera högt uppsatta personer pÄ defyra storbankerna i Sverige.Slutsats Vi har kommit fram till att bankernas nyckelkoncept i riskhanteringen, Àr attanvÀnda sig av sund kreditgivning. Alla fyra banker som vi undersöktebetonade vikten av att göra ordentliga undersökningar och menar att de var detabsolut bÀsta sÀttet att minimera riskerna..

This paper attempts to illustrate a gap when it comes to the knowledge about unpaid volunteers in Swedish organisations. The person-oriented explanations of individual preferences when choosing an orientation in which to volunteer does not suffice to explain and enlighten the fact that there is a gender-based division that orientates women towards voluntary work within organisations with a social direction, while men tend to choose sports-oriented voluntary tasks. This illustrates a pattern that is common in society in general. Eight interviews including four women volunteering in socially oriented organisations and four men in sports-oriented organisations have been conducted. An attempt has been made to explain results from earlier research as well as the respondents reasoning about their voluntary work with gender related theories.