Vi har i vår studie försökt få en förståelse för vad det innebär att bli ledd. Det vi fokuserat på är de upplevelser, känslor och betydelser de ledda får när de leds av sin ledare. Genom att vi valt två organisationer som använder sig av relativt olika ledarskapsfilosofier har vi fått en större förståelse för vad det innebär att bli ledd. Mycket av ledarskapsteorierna som finns handlar om att vara ledare och väldigt lite om hur det är att bli ledd. Den forskning som finns utgår från hur man genom ledarskap påverkar andra, alltså att ledarskapet som utövas skådas från ledarens perspektiv.

Syftet med detta arbete är att, utifrån en fallorganisation, undersöka och belysa premisser försäsongsanställda reseledares arbete och arbetsuppgifter. Därutöver vill vi specifikt fokuseraoch analysera, om och i så fall hur, erfarenheter, lärdomar och kunskaper ges utrymme iorganisationen och hur dessa sprids och ges legitimitet.Arbetet tar sin utgångspunkt i en kvalitativ fallstudie bestående av åtta halvstruktureradedjupintervjuer och en deltagandeobservation. Den studerade fallorganisationen är enresearrangör som säljer paketresor med en omfattande personlig service och har under mångaår varit ledande på marknaden. Fallorganisationens filosofi uppges vara att alltid tillföra någotextra till resenären, och att ge gästerna mer för pengarna.För att förstå den insamlade empirin användes begreppen empowerment och storytelling.Genom empowerment kunde engagemanget hos organisationens reseledare och hur dettaengagemang påverkade deras vilja att dela lärdomar och erfarenheter emellan sig tydliggöras.På vilket sätt själva delandet och informationsöverföringen skedde blev tydligt genomstorytelling. Med hjälp av Ellströms (2005) teorier om utvecklingsinriktat och reproduktivtlärande blev också typen av lärande tydligt och hur denna kan relateras till empowerment ochstorytelling.Studien fann att reseledarna inom fallorganisationen kände sig stärkta i sitt utförande avarbetet på grund av det självstyre som organisationen öppnade upp för.

Bakgrund: Omvårdnadsdokumentation fyller en rad olika funktioner, den utgör tillexempel arbetsredskap för vårdpersonal men underlättar även vid byte av vårdgivare,möjliggör kvalitetsgranskning och utveckling av vården samt utgör informationskälla förtillsyn och rättsliga krav. Sjuksköterskan är enligt lag skyldig att föra journal och skaenligt Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska arbeta enligtomvårdnadsprocessen och dess steg - datainsamling, omvårdnadsdiagnos, planering,genomförande och resultat/utvärdering. Sjuksköterskor har ingen lång tradition avdokumentation, skriftlig dokumentation lagstadgades först 1986. Sjuksköterskandokumenterar dels inom egna ansvarsområdet omvårdnad men dokumenterar till viss deläven medicinska åtgärder. Det finns flera olika dokumentationssystem som till exempelVIPS-modellen, NANDA eller standardvårdplaner.

Managementkonceptet CSR är ett komplext koncept med många definitioner som dras mellan att vara frivilligt och påtvingat för organisationerna. Uppsatsen fokuserar på organisationer som är verksamma i Västra Götalandsregionen och jobbar för att skapa ett långsiktigt hållbart nätverkande mellan organisationer. Uppsatsen ämnar till att besvara varför organisationer arbetar med CSR och hur integrerat CSR är i deras verksamhetsstruktur utifrån ett internt och externt perspektiv. Uppsatsen syftar också till att besvara hur utbytet fungerar mellan organisationer och hur de nyttjar den samverkan som växt fram för att främja deras egna CSR-arbete.Uppsatsen har genomförts genom en kvalitativ metod, där 5 semistrukturerade intervjuer har använts för att samla in det empiriska materialet. Den teoretiska referensramen tar upp organisationernas motiv till att arbeta med hållbarhet, hur de kan arbeta med hållbarhet på intern och extern nivå, strukturer och strategier vid tillämpning och de olika riktlinjerna för hållbarhet.Undersökningen har visat att hållbarhetsarbetet är unikt från verksamhet till verksamhet eftersom CSR-arbetet är indelat i internt och externt perspektiv för att tillgodose både organisationens och yttre intressenters förväntningar.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att undersöka hur dagens förbundskaptener inom Svenska Danssportförbundets uppfattar och ser på sin roll som förbundskapten och sitt elittränarskap. Detta är en första kartläggning och ska svara på: (1) Hur rollerna som förbundskapten respektive elittränare definieras i dagens organisation, (2) Vad innebär elittränarskap för dagens förbundskaptener samt (3) Hur ser deras karriärvägar ut?MetodStudien är kvalitativ, där tillvägagångssättet för att samla in det empiriska materialet bestod av fem stycken halvstrukturerade intervjuer. Studien har en induktiv ansats. Detta innebär att det empiriska materialet först har samlats in och därefter har de teoretiska källorna behandlats.

I dagens konkurrensutsatta marknad är det en nödvändighet för organisationer att kontinuerligt effektivisera sina affärsprocesser med avgörande betydelse för tillväxt. Eftersom dessa processer är essentiella byggstenar för en organisations framgång har systemstöd avseende processmanagement blivit en viktig faktor i strävan efter att uppfylla organisationens mål och förbättra sin konkurrenskraft. Med detta i åtanke är det intressant att studera i vilken grad workflowsystem kan bidra till att förbättra organisationers affärsprocesser.Mot bakgrund av dessa snabbskiftande marknadsförutsättningar kommer studien behandla processrelaterade systemstöd med syftet att undersöka situationen för samtidens workflowbaserade optimeringar och utröna framtida visioner gällande automatisk processmanagement. Undersökningen har utförts genom en kvalitativ kund- och marknadsanalys avseende IT-företaget Medius AB där intervjuer, deltagande observationer och dokumentstudier legat till grund för en abduktiv analys. Företaget är en leverantör av processrelaterat IT-stöd och den övergripande affärsidén är att med hjälp av system förenkla och automatisera organisationers skilda processer.Studien visar bland annat att leverantörserbjudanden och definitioner gällande processmanagement skiljer sig åt globalt och nationellt och att det i dagens konkurrensutsatta marknad är svårt att motivera processer utöver sådana som genererar en direkt organisationsnytta.

I retailbranschen krävs ett fokus på detaljer, och med snabba förändringar som en dominerande faktor, behöver dessa detaljer ständigt kvalitetsförbättras. I den allt hårdnande konkurrensen behövs ledare och medarbetare som ständigt tänker på organisationens behov. Problemet för detaljhandelns centraliserade butikskedjor kan vara att lyckas förankra förändring och kvalitetsförbättring för butiken i alla delar av företaget. Uppsatsen underbyggs av ett antagande att ett större fokus krävs på en initial fas i kvalitetsarbetet som vi har benämnt identifieringsfasen. Uppsatsens har ett ledningsperspektiv och syftet är att se hur retailföretag interorganisatoriskt kan bli bättre på att identifiera problem och tillvarata idéer i butiken, för att kontinuerligt kunna kvalitetsförbättra för hela butikskedjan.

Syftet med vår studie har varit att öka kunskapen om hur socialsekreterare upplever sitt arbete med barnavårdsutredningar och hur de beskriver hanteringen av olika intressen i utredningsprocessen. Inom detta område har vi studerat vilka intressen som kan finnas i en barnavårdsutredning, hur socialsekreterare hanterar dessa och hur de upplever sitt arbete. Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi har intervjuat sex yrkesverksamma socialsekreterare. Utifrån dessa intervjuer har vi fått ett resultat som har visat att det finns många intressen i en barnavårdsutredning. Socialsekreterarna beskriver hur de företräder barnets intresse samtidigt som de behöver förhålla sig till föräldrarna, den egna organisationens, lagstiftningen och andra aktörer som skola, förskola och Barn- och ungdomspsykiatrin, BUP.

Bakgrund och problemformulering: Revisions-­ och konsultbyrån Grant Thornton genomförde i september 2008 en undersökning med 400 VD:ar i svenska företag. Resultatet visade att svenska företag är tämligen duktiga på att kunna fo?rutspå omvärldsförändringar men att det alltför sällan leder till någon form av strategisk planering och handling. Företagets Chief Financial Officer (CFO), som ansvarig för ekonomifunktionen och som den med bäst insyn i företagets finansiella ställning, har en nyckelroll i företagets förmåga att hantera omvärldsförändringar. Det är därför vitalt att CFO arbetar strategiskt och kan vidta snabba åtgärder vid behov och därmed inte bedriver en reaktiv styrning där åtgärder vidtas först när problem redan har hunnit uppstå.

Utgångspunkten i uppsatsen är, att om en kommunikation av ett budskap inom en organisation skall ha förutsättningar att lyckas, måste budskapet:1. först och främst bli mottaget, d v s uppfattas av en tänkt mottagare.2. därefter tolkas korrekt, d v s avsändarens och mottagarens förståelse måste stämma överens.3. sist, men inte minst, väcka engagemang, d v s vilja att ta till sig budskapet, samt skapa självförtroende, d v s tro att kunna omsätta budskapet i praktiken.Tre metoder analyseras utifrån ett lärandeperspektiv vilket bygger på fenomenografiska principer om att förmedla lärande samt erfarande av lärande genom att skapa variationens arkitektur och bygga relevansstruktur. De tre metoderna som analyseras är:1. Ifråga om att mottagande - den duala annonseringsmodellen.2. Ifråga om förståelse - Ongstads triadiska positioneringsmodell.3. Ifråga om att väcka engagemang och självförtroende att formulera en aktivitet - Palmers multimodala coachningsmodell.Det visar sig att samtliga metoder bör kunna användas för att förmedla lärande enligt det i denna uppsats valda fenomenografiska lärandeperspektivet. En slutsats som dras är, att en möjlig brist och förklaring till att kommunikation inte alltid fungerar, är att mottagaren som en människa med personliga egenskaper och problem glöms bort. Om fokus istället läggs på att utforma kommunikationen så den stämmer överens med hurdan människan (mottagaren) är, är det tänkbart att chansen ökar att få fler åhörare vilka förstår och tar till sig ett förmedlat budskap.Eftersom de tre analyserade metoderna rör olika aspekter av människan, bör användning av samtliga tre tillsammans bidra till att underlätta ett budskaps passage genom de barriärer som hindrar mottagande, förståelse och formulering av aktivitet..

ABSTRACTTitel: Kvalitetsarbete i skolan, exempel i Ljusdals kommunNivå: C -uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Anja LjunghHandledare: Pär VilhelmsonDatum: 2011-Januari Syfte:  Jag ville undersöka hur skolan använder verktyget Incito, som är framtaget som hjälp i verksamhetsstyrning, i sitt kvalitetsarbete. Två skolor, Färila skola och Stenhamreskolan i min hemkommun, fick agera exempel för att skapa större kunskap för hur kvalitetsarbete i skolan kan gå till. Metod: Jag har använt en kvalitativ metod med inslag av ?mikroetnografi?. Jag ?skuggade? mina fyra nyckelpersoner en dag var, bestående av observation och ostrukturerade intervjuer.

Organisationer har under lång tid fått symboliseras av en pyramid som styrs från toppen av en person som besitter makten. Men att styra och kontrollera organisationer på ett sådant sätt fungerar bäst i okomplicerade situationer. Under senare års internationalisering verkar organisationer idag inom många olika typer av miljöer och omgivningar som ständigt förändras. Detta har medfört att det blivit mer komplicerat för organisationen att skapa och bibehålla sin kontroll. För att erhålla den organisationella kontroll som krävs i dagens organisationer använder dessa sig av olika kontrollstyrsystem.

SammandragDenna uppsats ämnar studera huruvida yrkesidentitet påverkar perception avarbetsgivarvarumärke och val av arbetsplats, en outforskad aspekt inom fältetarbetsgivarvarumärke som uppmärksammades efter genomgång av tidigare forskning.Tidigare studier fokuserar främst på exponering som den avgörande faktorn för ett attraktivtarbetsgivarvarumärke och forskningen i denna studie har haft som avsikt att undersöka omäven yrkesidentitet kan vara en av de mest avgörande faktorerna vid intresseskapande av ettföretag. Motiv för denna uppfattning fanns vid ett möte med ett av Sveriges störstanyhetsmedium, Dagens Nyheter (DN); ett välexponerat företag med ett mycket starktarbetsgivarvarumärke. Attraktionen i arbetsgivarvarumärket upplevs dock endast främst inomden specifika målgruppen journalister och redaktionspersonal vilket företaget observerat isvårigheten att rekrytera andra yrkeskategorier. Fokus hos företag mot en viss yrkeskategorikan te sig problematisk när företaget har behov av att anlita personal inom ett annat områdeän organisationens huvudsakliga. Detta dubbla ansikte i arbetsgivarvarumärket har varitutgångspunkten i uppsatsarbetet där DN-fenomenet visat att ett etableratarbetsgivarvarumärke inte alltid räcker för att attrahera och rekrytera personal.

Titel: Det gemensamma ansvaret fo?r lokal folkha?lsoutveckling - En studie om folkha?lsoarbetets villkor i tva? svenska kommuner. Bakgrund: Befolkningens ha?lsa a?r beroende av fungerande samha?llsstrukturer da?r kommuner har en central uppgift att vara med och skapa dem. Arbetet att skapa goda villkor fo?r ma?nniskors ha?lsa a?r en komplex uppgift.

Titel: Skjut inte på Kulturtanten med hagelbössa - hon kommer ändå!Författare: Zara Selander & Isabella WestbergUppdragsgivare: Arts & Business Sweden ABKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, vid Institutionen förjournalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2013Handledare: Orla VigsöAntal ord: 18 712 (exklusive abstract, executive summary, appendix)Syfte: Undersöka hur verksamheter inom scenkonst i Göteborg arbetar med extern kommunikation för att skapa en relation med sin publik. Samt identifiera och lyfta fram faktorer som kan inverka.Metod: Kvalitativ studie med samtalsintervjuer med marknads- och kommunikationschefer på sju valda scenkonstverksamheter i Göteborg.Material: Analys av samtalsintervjuer, sammanlagt 7 personer.Huvudresultat: Studien beskriver en professionaliserad extern kommunikation med relationer och dialog i fokus. Scenkonstverksamheterna kommunicerar med en bred publik såväl inom fysiska väggar som i digitala medier. Arbetet påverkas av fem huvudfaktorer somstudien identifierar: organisationens struktur, ett offentligt uppdrags ramar, digitalisering, utbudet av konkurrerande kulturaktiviteter samt människans komplexitet. Nämnda faktorer ställer höga krav på scenkonstverksamheterna att hålla en ständig dialog och kommunicera till breda grupper i en mängd kanaler.