SammanfattningFörfattare: Jonny Andersson och Anders NordenbergHandledare: Tommy Bergquist Titel: It´s an ecenomic thing ? Energieffektivt byggandeInledning och problem:Idag produceras det fler bostadsrätter än hyresrätter. Följaktligen kommer de nyproducerade bostadsrätterna i allt högre grad avgöra hur energieffektivt det svenska nyproducerade fastighetsbeståndet byggs. En än mer energieffektiv nyproduktion kan vara förenad med en högre initial kostnad för grundinvesteringen. Ett fastighetsbolag som är långsiktig i sitt ägande kan med fördel välja en mer energieffektiv byggnad eftersom det ger lägre driftskostnader över fastighetens livscykel.

En enkätundersökning har genomförts bland landets naturbruksgymnasier för att undersöka deras uppfattningar om distansutbildning och lärplattform. Syftet med undersökningen var att beskriva och försöka skapa en bättre förståelse, samt att ta reda vilka faktorer som är viktiga att tänka på när en gemensam lärplattform och webbaserat lärande implementeras. Uppsatsen avslutas med några rekommendationer. Enkäten skickadesvia e-post, tillsammans med en film och ett dokument som visade ett exempel på en distanskurs. Enkätsvaren analyserades i huvudsak kvalitativt med hjälp av ett fenomenografiskt perspektiv.

Studien behandlar hur tilliten inom arbetsgrupper påverkas av hur medarbetarna inom dessa upplever organisationens kontrollmiljö. Hur kontrollmiljön påverkar tilliten inom arbetsgrupper har inte studerats tidigare, varpå det skapades en teoretisk syntes utifrån tidigare forskning och tre etablerade teorier för kontrollmiljö, tillit och motivation. För att studera kontrollmiljöns inverkan på tilliten inom arbetsgrupper, delades först en enkät ut till medarbetarna inom två arbetsgrupper på ett svenskt byggföretag. Enkäten hade som syfte att fånga medarbetarnas upplevelser av kontrollmiljön inom organisationen. Efter att enkäten hade delats ut, intervjuades flertalet medarbetare inom arbetsgrupperna, för att se hur den samlade upplevelsen av kontrollmiljön relaterade till tilliten inom dessa.

I livet sker det en socialisation gällande hur män respektive kvinnor ska vara och vilka egenskaper respektive kön bör ha. En organisations kultur samt struktur ser vi som något som påverkar människans fortsatta utveckling. Undersökningenhar därmed utgåttfrån socialisationens och organisationens påverkan på kvinnliga ledare. Teori menar att de typiska manliga egenskaperna är normen för ledarskap, vilket skapar svårigheter för kvinnor att nå chefspositioner. Utifrån detta har vi genomfört en undersökningpåfem kvinnliga ledare i mansdominerade organisationer, där vi har sett till deras ledaregenskaper samt deras möjligheter till att utnyttja dessa.

Syftet med denna uppsats är att genom en kartläggning av organisationskulturen i ett tjänsteföretag, öka förståelsen för hur kulturen ser ut i denna typ av verksamhet. Avsikten är att ge en rik och nyanserad bild av kulturen. Forskningsfrågan blir således: Hur ser organisationskulturen ut i ett tjänsteföretag? Uppsatsen bygger på en kvalitativ fallstudie där intervjuer med personal från ett tjänsteföretag genomfördes. Syftet var att få fram djupgående information och en bild av hur respondenterna ser på organisationen, men också hur de tänker och känner på arbetsplatsen.

Syftet med studien var att undersöka faktorer som påverkar kommunikation i beslutsfattande processer. Frågeställningar som besvarades handlade om medarbetarnas upplevelse av meningsfullhet och delaktighet samt ledarens kommunikativa roll i beslutsfattandeprocesser. Studien har haft ett hermeneutiskt angreppssätt och inspirerats av det kritiska perspektivet i tolkning av data. Datainsamling har skett med sex halvstrukturerade intervjuer i två offentliga företag. Det har framkommit i vår studie att det finns ett behov av tydlighet och ansvar i kommunikationen från både chefens och medarbetarnas perspektiv.

I vårt arbete har vi undersökt sambandet mellan företagens kreativa klimat och personalrörlighet.Genomgång har även gjorts av olika teorier kring ledarskapets påverkan på företagets kreativa klimat. Den svenska arbetsrättslagstiftningens påverkan på personalrörlighet har behandlats både i ett nationellt perspektiv och i en internationell jämförelse.Vi har genomfört en enkätundersökning på 196 företag i Värmland, där vi undersökt sambandet mellan personalrörlighet och det kreativa klimatet i de företagen. Vårt urval bestod av företag som extremt mycket ökat respektive minskat antal anställda under 2005, samt de företag som hade en extremt låg förändring av antalet anställda under samma år.Delar av Ekvalls undersökningsinstrument (CCQ) har använts i enkäten, med fokus på de klimatdimensioner som verkar främjande för radikala innovationer.Materialet redovisas för respektive klimatdimension: frihet, debatt, risk och livfullhet. En geografisk uppdelning har även gjorts för östra Värmland, västra Värmland samt Karlstadregionen. Resultatet är även redovisat per bransch.Avslutningsvis diskuterar vi resultatet och sättet att genomföra undersökningen.

Prestationsmätning används för att mäta anställdas prestationer och ett sätt att utvärdera dessa är genom att använda feedback. Feedback ger möjlighet att diskutera individers styrkor respektive svagheter och kan användas för att påverka ett beteende och framförallt för att påverka en individs arbetsinsats. När feedback ska förmedlas är det viktigt att återkoppling är anpassad efter personen som ska ta del av den för att feedbacken ska bli så effektiv som möjligt. Mottagaren av feedbacken bör se detta som något positivt för att förstå hur dennes handlingar påverkar både sin egen och hela organisationens prestation. Hur feedback förmedlas inom olika professioner kan variera på grund av att olika professioner också utvärderas på olika sätt.

En stor utmaning för ett säljföretag i dag är inte bara att identifiera och attrahera en specifik målgrupp. Det bör även skapa sig en bild av hur organisationen bör kommunicera med den presumtiva kunden för att skapa en stadig relation, som i sin tur kan borga för återköp. Situationen som uppstår då en försäljare för första gången interagerar med en kund kallas sanningens ögonblick. Det är vid detta ögonblick som grunden till en hållbar relation mellan säljare och kund förhoppningsvis läggs. Det är av högsta vikt för ett företag att försäljaren är införstådd i det beteende som företaget anser vara korrekt, och på så sätt återspeglar den attityd och kundbild som organisationen har för avsikt att förmedla gentemot kunden.

Vårt syfte med uppsatsen är att kombinera litteratur kring korporativt varumärke och ledarskap för att skapa ett teoretiskt ramverk. I vårt ramverk vill vi lyfta fram en effektiv ledares egenskaper och roll då det korporativa varumärket kommuniceras internt. Vidare vill vi studera ledare på ett företag för att skapa förståelse för hur de gör och om de använder den effektiva ledarens egenskaper då det korporativa varumärket kommuniceras internt. För att besvara uppsatsens syfte har vi gjort en litteraturstudie samt använt oss av en kvalitativ fallstudie. I fallstudien har vi använt oss av primärdata, i form av intervjuer, samt sekundärdata.

Från att en organisations främsta fördel skulle vara att vara förutsebar för sin omgivning och spela på säkra kort till kravet på förmågan att uppfylla de roller i det oklara och flytande som värdenätverket kräver, vilket främjar kreativitet och innovation, är steget långt. Nätverkssamhällets nya och fler platser att sprida information på ger nya möjligheter och krav för utvecklandet av den organisatoriska kommunikativa förmågan. Avgörande för framgång är organisationers utvecklande av ett bredare strategiskt fokus och utvecklandet av entreprenörskap är avgörande för ett optimalt fungerande i det nya nätverkssamhället. (Hamrefors, 2009)Entreprenörsjakten AB är en organisation som kan hjälpa samhället att utveckla människors entreprenöriella förmåga för att dessa i sin tur skall skapa nytt värde eller ekonomisk framgång. Frågan är vilka åtgärder behövs för att Entreprenörsjakten AB skall utveckla sin organisatoriska kommunikativa förmåga så att den stödjer innovativ utveckling, nytt värde eller ekonomiska framgång för organisationen i synnerhet och samhället i allmänhet.Det är de fyra verksamhetsdimensionerna; process, struktur, social interaktion och omvärldsrelationer som spelar avgörande roller vid utvecklande av organisatorisk kommunikativ förmåga.

Idag har de flesta organisationer informationssystem som stöd för sin verksamhet. Utvecklingen att allt fler delar av organisationerna använder sig av system har lett till ett behov att systemen ska samverka med varandra och utbyta data. Det har i sin tur lett till att organisationer måste ha någon form av struktur på informationssystemen för att hantera detta. Om arbetet med att utforma informationssystemsarkitekturen (IS-arkitekturen) utförs på ett godtyckligt sätt riskerar organisationen problem såsom dålig informationskvalitet och otillgänglig information. Detta kan alltså leda till en dålig samstämmighet mellan verksamhet och IS-arkitektur.

Gamification är en strategi som använder spelmekanismer och spelkomponenter för att skapa motivation och engagemang hos användare av olika typer av system. Denna studie syftar till att undersöka om gamification kan användas för att motivera användare av system för tillverkningsindustrin.Studien har genomförts med en initial litteraturstudie och kvalitativa intervjuer med experter inom gamification samt utveckling av system för tillverkningsindustrin. Intervjufrågor har därefter ställts mot tidigare genomförd forskning, för att identifiera möjliga resultat.Resultatet av denna studie visar att spelmekanismer och spelkomponenter skulle kunna användas i ett system för tillverkningsindustrin, förutsatt att det finns ett tydligt affärsmål, mätbar och användbar data samt identifierade drivkrafter hos organisationens maskinoperatörer. Vidare har ett antal punkter identifierats som kan vara motiverande för en användare av system för tillverkningsindustrin:Möjlighet för operatörerna att följa utvecklingen i sitt expertområdeKartläggning av operatörernas drivkrafter, vilken därefter används för att förbättra operatörernas arbetssituation, med exempelvis mer givande uppgifterBelöningar som utdelas är matchade mot operatörernas preferenser, med syfte att vara mer effektiva som motivationsskapare.

Ledare påverkar många människor och om ledare är medvetna om sitt eget lärande kan det finnas större chans att de även är medvetna och öppna för andras lärande vilket i sin tur kan gynna hela organisationens framtid.Syftet med denna studie var att beskriva och analysera ledares uppfattning av sin utveckling i det dagliga arbetet, samt att diskutera möjligheter till förbättringar i förutsättningarna för ledares utveckling i vardagen. För att uppnå syftet genomfördes en kvalitativ undersökning med hjälp av semistrukturerade intervjuer med fyra ledare.Resultatet pekar på att ledarna har ett i huvudsak anpassningsinriktat lärande med vissa drag åt det utvecklingsinriktade hållet. Ett uttalat utbildningsbehov finns hos ledarna och ett mindre handlingsutrymme än vad som är önskvärt för ledarnas lärande och utveckling märks.I slutet av uppsatsen diskuteras förbättringar och förutsättningar för dessa ledares möjligheter till utveckling. Det finns förhoppningar om att ledarna kan utvidga sitt lärande genom att bland annat systematisera sina reflektioner i vardagen och planera sina erfarenhetsutbyten och i samband med det få mer utväxling av lärprocessen..

SammanfattningBehovet av kapital är väldigt stort för ett företag vid uppstarten av verksamheten. Svårigheten att få externt kapital uppstår oftast vid denna fas, då kan nämligen en affärsängel bidra med kapital och vara till stor hjälp för företaget. Affärsängel är en privatperson eller en samling av privatpersoner som investerar finansiellt kapital. Dessa änglar tillför också affärsmässig kunskap till onoterade företag, där de finner tillväxtpotential. För att ett företag skall kunna använda riskkapital som en finansieringskälla på bästa sätt, måste de först uppfatta vad en affärsängel har för egenskaper samt hur de agerar.Syftet med denna uppsats, är att studera hur aktiva affärsänglar resonerar rörande sina investeringar i livscykelns?hypotes.