Digitala verktyg och barns sk?rmanv?ndning ?r ett kontroversiellt ?mne vars plats i f?rskolan f?r tillf?llet diskuteras. L?roplanen f?r f?rskolan (2018) ?r f?rskolans mest centrala styrdokument som anger m?l och riktlinjer f?r utbildningen. I l?roplanen f?r f?rskolan st?r det framskrivet att f?rskoll?rare ansvarar f?r att varje barn ska f? anv?nda digitala verktyg p? ett s?tt som stimulerar utveckling och l?rande.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur väl webbplatsen för Karlstad Universitetsbibliotek möter studenters behov på mobila enheter, samt huruvida de anser att en biblioteksapp skulle utgöra ett behövligt komplement i framtiden. Uppsatsen riktar sig främst till Karlstads Universitetsbibliotek men kan även tänkas vara av intresse för bibliotek vid liknande lärosäten.För ändamålet upprättades två prototyper, varav den ena representerade befintlig webbplats på mobiltelefoner, medan den andra utgjorde ett exempel på hur en biblioteksapp skulle kunna se ut. Under jämförelsetester fick sedan studenter genomföra en grupprumsbokning och söka upp en elektronisk resurs i respektive prototyp samt besvara enkätfrågor.Av resultatet att döma finns ett intresse kring en biblioteksapp bland Karlstad Universitets studenter, då de gärna vill ha tillgång till bibliotekets tjänster på sina mobiltelefoner även om befintlig webbplats upplevs som krånglig på denna plattform. I ?OneSearch? (dvs.

Vi har kommit fram till att de flesta människor är miljömedvetna och intresserade av att återvinna pantenheter och hjälpa till med välgörenhet, men för att maximera deras goda gärningar krävs att de har full insyn i vart de insamlade pengarna tar vägen samt att de vill ha möjlighet att välja till vilket ändamål pengarna ska skänkas. Vi har genom en enkät på 19 frågor sammanställt våra respondenters svar och härlett dessa svar till undersökta teorier. Undersökningen har gjorts med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning med målet att se deras syn på återvinning, miljö och välgörenhet. Vi ville även se om och vilka faktorer som kan påverka människor för ökad medvetenhet och intresse att göra en god gärning. Till undersökningen valde vi att titta närmare på olika teorier inom Socialt beteende, Påverkanstaktik, Miljö, Återvinning och Välgörenhet.

Intressenter har under de senaste åren ställt högre krav på att företag ska ta ett socialt ansvar vilket har bidragit till en omfattande debatt om Corporate Social Responsibility (CSR). Denna uppsats ämnar att undersöka hur Ericssons CSR integreras på organisationens huvudkontor i Kista. För att kunna svara på samhällets förväntningar är det väsentligt för företag att integrera CSR djupt i organisationen. För att integrera CSR presenterar denna uppsats en fyrstegsprocess som bygger på att företag bör ha en intern CSR röst, att de ska mäta CSR aktiviteterna, att företaget ska ha ett proaktivt synsätt och att det ska ske en attitydförändring angående CSR i företaget. Genom att analysera Ericssons CSR-aktiviteter utifrån denna process kan vi konstatera att Ericsson integrerar sina CSR aktiviteter via sitt ledningssystem, sin Corporate Responsibility & Sustainability rapport, intern kommunikation och utbildning och dialoger med företagets interna intressenter.

SammanfattningGymnasieskolans läroplan, Lpf94, framhåller friluftsliv och hälsa som två viktiga inslag i ämnet Idrott och Hälsa. Mitt syfte har varit att studera friluftsliv som en metod för att nå god hälsa. Studien har gjorts genom enkäter med 179 st deltagande elever från åk 1 och åk 3. Dessutom har två idrottslärare och en fritidsvärd intervjuats för att ytterligare ge kunskap om friluftslivets hälsoeffekter. Resultaten från undersökningarna visar att majoriteten av eleverna upplever sig få en bra fysisk, psykisk och social hälsa genom att delta i friluftsliv.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera utformning samt användning av IT-stöd för styrkort eller liknande styrverktyg. Metod: Uppsatsen är en delvis kvalitativ och delvis kvantitativ fallstudie bland programvaruleverantörer, deras kunder samt företag som använder sig av Excel vid styrkortsarbete. Slutsatser: Leverantörer av särskilt IT-stöd för styrkortsarbete lyfter fram programvarornas fördelar. Leverantörskunderna anser att tillämpningen av särskilt IT-stöd är, till största del, fördelaktigt. Företagen som tillämpar Excel vid styrkortsarbete anser att IT-stödet uppfyller deras krav då de finner att Excel är enkelt samt flexibelt.

Frågan som ställdes i denna studie var hur det kommunikativa ledarskapet påverkar utvecklingsprocesser på X-organisationen . Tidigare forskning inom ämnet fokuserar på beteendet hos ledaren, som till exempel egenskaper som ansvarskänsla och självtillit. Denna studie mer är inriktad på de organisatoriska förutsättningarna, som kommunikationsstrukturer, socialtsamspel och förståelse av den roll individen har i den organisatoriska helheten.   Studien har utförts genom semistrukturerade intervjuer med fem chefer i organisationen och fokuserar på organisationens strukturer, processer, sociala interaktion samt omvärldsrelationer. För att svara på frågan har en modifiering av Hamrefors verksamhetsmodell använts som dessutom utökats med variablerna transparens, samordnande logik, kunskapsöverföring samt möjliggörande av arbetssätt. Undersökningen visar att det finns brister i den samordnande logiken främst i strukturer och processer, detta främst på grund av att organisationen är relativt nybildad samt att den är decentraliserad.

Prestationsmätning används för att mäta anställdas prestationer och ett sätt att utvärdera dessa är genom att använda feedback. Feedback ger möjlighet att diskutera individers styrkor respektive svagheter och kan användas för att påverka ett beteende och framförallt för att påverka en individs arbetsinsats. När feedback ska förmedlas är det viktigt att återkoppling är anpassad efter personen som ska ta del av den för att feedbacken ska bli så effektiv som möjligt. Mottagaren av feedbacken bör se detta som något positivt för att förstå hur dennes handlingar påverkar både sin egen och hela organisationens prestation. Hur feedback förmedlas inom olika professioner kan variera på grund av att olika professioner också utvärderas på olika sätt.

Vilken roll har kommunikationen i offentliga organisationer under tider av förändring? För att ta reda på detta har vi valt att undersöka det förändringsarbete som Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan genomfört de senaste åren. De är två av Sveriges största myndigheter och har viktiga funktioner i välfärdssamhället. Båda har genomgått omfattande förändringar och varit hårt ansatta i media, både innan och under respektive förändringsprocess. Vi har undersökt hur deras interna och externa kommunikation fungerat under förändringsarbetet.

Företag arbetar idag alltmer i projektform på en global marknad. Detta innebär ökade krav på koordinering och kommunikation i utförandet av en uppgift i verksamheten. Samtidigt så finns det idag väl utvecklad teknik för att stödja de uppgifter som utförs. Teorierna inom CSCW diskuterar kring hur sådana tekniska verktyg, groupware, kan stödja arbete som utförs i grupper, exempelvis arbete i projektform.I denna undersökning försöker vi skapa en teoretisk modell som kan användas för att identifiera de krav som ställs på dels organisationens utformning och dels på det tekniska stödet. Genom två studier utförda på två företag vid två tillfällen undersöker vi om det finns ett samband mellan förändring i organisationen och förändring i det tekniska stödet.

Att finna korrelat till våld har länge rönt stort intresse inom den forensiska psykologin, inte minst med ambitionen att kunna predicera en persons framtida våldsamhet. I denna studie undersöks hur tretton variabler inom de fyra kategorierna substansbruk, impulsivitet, anknytning och upplevt socialt nät korrelerar med tidigare registrerad våldskriminalitet hos två grupper: personer inom kriminalvårdens frivård respektive rättspsykiatrins öppenvård. Signifikanta korrelationer återfanns mellan den tidigare våldsbrottsligheten och två av variablerna inom anknytning, en av variablerna inom impulsivitet och en av variablerna inom socialt nät. Inga signifikanta korrelationer återfanns mellan våldskriminalitet och substansbruk. De båda grupperna skilde sig åt i fråga om hur korrelationerna fördelade sig, såtillvida att för frivårdens klienter korrelerade enbart en av variablerna i kategorin socialt nät med våldskriminaliteten.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på vilka upplevelser, erfarenheter och minnen informanterna, som är i 19 till 22-årsåldern, har med sig från musikundervisningen i grundskolan. Intresse ligger även i om uppleverlserna, erfarenheterna och minnena skiljer sig hos de informanter som valt att studera musik vidare på folkhögskolenivå och de informanter som har valt att arbeta eller studera med något som inte har med musik att göra. Undersökningen har genomförts genom intervjuer med fyra personer, två som valt att studera musik vidare på folkhögskolenivå och två som inte gjort det. Informanterna har alla gått i kommunal grudnskola samt att de i tioårsåldern utövade musik i någon form på fritiden. Resultatet visar att musikundervisningen under låg- och mellanstadietiden hos samtliga informanter upplevdes som rolig och inspirerande.

BAKGRUND: I bakgrunden har tidigare undersökningar och litteratur tagits upp som berör ämnet matematik i relation till barns och elevers lärande. Utöver tidigare undersökningar görs även kopplingar till skollagen, läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94, samt till läroplanen för förskolan, Lpfö 98. Undersökningen utgår från utvecklingspedagogiken och det socio-kulturella perspektivet.SYFTE: Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare och lärare uttrycker att de arbetar för att göra matematik till ett ämne som barnen och eleverna intresserar sig för, vill lära sig och utvecklas i.METOD: Undersökningen för vårt examensarbete är av kvalitativ art. Vi har genomfört intervjuer med 5 förskollärare och 10 lärare.RESULTAT: I vårt resultat framkom fem kategorier gällande matematik för barn och elever i förskolan och skolan. De är attityd och inställning till ämnet, intresse för matematik, planering, arbete med matematik och individanpassning.

Målet med studien har varit att ta reda på hur man med hjälp av IT kan stödja enimplementering av IT-baserad planering inom transportbranschen, mer specifikt ruttplaneringsamt se vad som krävs för att reducera den stora mängd komplexitet som omger den. I fleraartiklar från Computer Sweden diskuteras det att man med hjälp av IT-stöd kan minskakostnaderna, öka inkomsterna och arbeta på ett mer klimatsmart sätt. För att få kunskap omområdet har Gayialis och Tatsiopoulos artikel Design of an IT-driven decision and supportsystem for vehicle routing and scheduling använts som kunskapskälla och som ett anpassatteoretiskt ramverk efter vår studie. Vidare har litteraturstudier utförts inom logistikområdet.För att bygga upp en empiri har en kvalitativ intervju genomförts samt en undersökning avbranschanpassade IT-lösningar. Resultatet av datainsamlingen blev en punktlista på komplexaparametrar som måste hanteras av den undersökta transportorganisationen för att uppnåeffektiviseringsvinster med hjälp av IT-baserad transportplanering.

Vi har genomfört en studie om estetiska uttrycksformer i förskolan och grundskolan. Syftet med denna undersökning är att belysa estetiska lärprocesser i förskola och skola ur ett barn/elev- och lärarperspektiv samt ta del av lärarnas och barnens/elevernas tankar om estetik och estetiska uttrycksformer. Vårt intresse för lärandet via estetiken samt språkutveckling har avgjort valet av innehåll i denna studie. De metoder vi använde i vår studie var barn och elevsamtal, observationer och intervjuer. Resultatet visade att alla barn tycker att estetiska uttrycksformer är roligt och att kreativiteten gör förskolan och skolan rolig.