Extreme Production Makeover? fångade vårt intresse för en tid sedan, strax innan vi skulle börja skriva vår C-uppsats. Metoden går ut på att under mycket kort tid förändra och effektivisera en produktionslina för att höja produktiviteten. Vi blev genast nyfikna på om Extreme Production Makeover? skulle gå att omsätta i administrativa flöden och tjänste-flöden med ett informationslogistiskt perspektiv.Inom produktion finns det en lång tradition av att arbeta med effektiviseringar och förbättringar.

I takt med samhällets utveckling blir vi allt mer jämställda och i samband med jämställdhetens framsteg blir arbetsplatserna allt mer jämlika. Det som en gång i tiden var kvinnogöra är idag något både män och kvinnor kan utföra och vice versa. I dagens verksamheter börjar därför även den hierarkiska ordningen förändras. Ledarskapspositionerna fylls alltmer av kvinnor och en ledare är idag enbart en ledare och inte som den en gång var, en man.Vi har sedan länge tillbaka fått lära oss skillnader mellan genus. En pojke leker med bilar och flickan leker med dockor.

Denna studie har utförts på uppdrag av ett företag. Syftet med studien är att undersöka företagets attraktivitet för framtida arbetstagare. För att göra det tar vi reda på om det finns några medarbetarlöften på företaget dvs. vilka förmåner organisationen erbjuder sina anställda. Studiens resultat kan sedan komma att ligga till grund för företagets vidare arbete med att bli ännu mer attraktiv som arbetsgivare.

SammanfattningI dagens samhälle har kunskap blivit alltmer användbart och viktigt för organisationer. Kunskap anses idag vara en värdefull ekonomisk resurs för att organisationen ska kunna utvecklas och konkurrera med andra. Företag idag möter många utmaningar och därmed ökar behovet av kompetenta och motiverade medarbetare. Allt fler uppgifter utförs av grupper istället för individer och samarbete blir ett viktigt inslag. Kunskapsöverföring är avgörande för kunskapsuppbyggnad, organisationens lärande och resultat.

Detta examensarbete behandlar de svenska mindre företagens val mellan K2- och K3-regelverken utifrån ett branschperspektiv. De nya k-regelverken uppkom i samband med att bokföringsnämnden ändrade redovisningsnormgivningen för att bättre passa de internationella normerna. Då k-regelverken blev obligatoriska för räkenskapsår efter den 31 december 2013, har detta inneburit att samtliga mindre företag varit tvungen att ta ställning till vilket av redovisningsregelverken de ska tillämpa under år 2014. Då det föreligger betydande redovisningsmässiga skillnader mellan K2- och K3-regelverken har valet för många företag karaktäriserats av osäkerhet och risk. Företags förmåga att hantera risker och möjligheter som uppstår i samband med osäkerhet utgör en viktig del av företagens strategiska riskhantering då det ämnar till att säkra organisationens framtid.Examensarbetet syftar till att utifrån ett branschperspektiv öka förståelsen kring de mindre företagens sätt att hantera BFN:s normgivningsomvandling och de risker som varit förenat med strategiska beslut och förändringar.

Socialförvaltningens enhet för vård och omsorgsboenden i Luleå står inför omfattande utmaningar. Under våren år 2015 förväntas Socialstyrelsens nya riktlinjer för bemanning och hemtjänstinsatser mot kund vid särskilt boende för äldre och dementa träda i kraft. Samtidigt som den allmänna utvecklingen av verksamheten har lett de ansvariga fram till ett vägskäl. Verksamhetens bemanningssystem som idag utgår från en vårdtyngdsmätning har enligt många inom verksamhetens ledning börjat tjäna ut sin rätt då den lokala ?äldre strategin? och den allmänna utvecklingen av en allt äldre befolkning medfört att den spridning av vårdtyngd som existerade när systemet infördes nu mera förvandlats till en enhetlig massa.

För att leva upp till ökande omvärldskrav har miljöledningssystemstandarder tagits fram som ett hjälpmedel. LKAB Svappavaara har fungerat som ett pilotprojekt i LKABs pågående arbete med att införa miljöledningsstandarden ISO 14001 i hela koncernen. Syftet med detta examensarbete har varit att utvärdera effekterna av införandet av miljöledningssystem i LKAB Svappavaara med avseende på mottagandet i organisationen. Arbetet ska också ge vägledning inför framtida arbete med att införa miljöledningssystem inom LKAB. Arbetet har avgränsats till att endast behandla organisatoriska delar av miljöledningssystemet: kommunikation, utbildning, ledningens arbete, integrering av miljöledningssystem i kvalitetsledningssystem, revision och anställdas delaktighet.

När den demografiska sammansättningen i det svenska samhället förändras, så förändras även arbetskraftens sammansättning. År 2015 uppskattas nästan 30 procent av befolkningen mellan 18 och 64 år ha utländsk bakgrund. Att vi lever i ett samhälle där demokratiska ideal ofta lyfts fram medför också att vi ofta förväntar oss att alla på arbetsmarknaden ska ha lika rättigheter och möjligheter, ingen individ ska missgynnas på grund av ålder, kön, etnicitet, religion eller sexuell läggning. Studier visar dock att det ofta är lättare att uttrycka en positiv inställning till mångfald än att faktiskt arbeta med mångfaldsfrågor i den dagliga verksamheten. En ogenomtänkt rekryteringsprocess kan leda till en fortsatt homogenisering i organisationer.

Som en direkt reaktion på företagsskandalerna kring millennieskiftet började arbetet med att materialisera olika idéer för hur den finansiella datan kan kvalitetssäkras. Paul Sarbanes och Michael Oxleys arbete resulterade i Sarbanes-Oxley Act (SOX) och kom att bli det regelverk som antogs den 30 juli 2002. Lagen förespråkar starkt att företagen ska stärka den interna kontrollen över de finansiella data som ligger till grund för de finansiella rapporterna.Företag som är noterade på den amerikanska börsen är idag skyldiga att följa lagen och detsamma gäller deras dotterbolag i hela världen. Det har inneburit att lagen har fått en global betydelse för finansmarknaden och påverkar även företag här i Sverige. Det svåraste för företagen har varit att ta till sig lagen.

Världen befinner sig i en ständig förändring och det blir också allt viktigare att hänga med i denna process för att kunna överleva. Detta gäller även för organisationer som växer och krymper, slås samman eller delas upp, läggs ner eller omstruktureras. Därför kan det vara svårt att tänka sig en organisation med samma form genom hela sin existens. En stor sådan förändring kom att inledas av regeringen, där en sammanslagning av Riksförsäkringsverket (RFV) och de allmänna försäkringskassorna kom att utveckla en av landets största statliga myndighet, Försäkringskassan. Denna omorganisering har uppmärksammats i press och media.

Samtliga av Norrbottens vårdcentraler har länge haft problem i form av underbemanning av läkare. Landstinget har mött det problemet genom att använda sig av bemanningsföretagsanställda stafettläkare. Vårdcentralernas beroende av stafettläkare skildrades i denna studie ur arbetsgruppens perspektiv. Inom socialpsykologin finns ett flertal modeller för hur bland annat arbetsgrupper fungerar, utvecklas och påverkas. Faktorer som kontinuitet, målinriktning och ledarskap är alla begrepp som kan sägas påverka grupperna.

Verksamheter behöver ofta hantera förändringar och anpassningar inom organisationen, beroende av inre orsaker eller förändringar utanför verksamheten. Detta medför att verksamheter behöver planera och genomföra förändringar som påverkar människor, IT-system och organisationens struktur. Knutet till förändringar finns det ofta även idag krav om effektivisering och renodling av verksamheter för att optimera affärsprocesser. Det finns alltså en strategisk anledning för verksamheter att undersöka hur förändringar i arbetsflöden, IT-system eller rutiner kan inverka på verksamheten innan de införs för att förstå möjliga effekter. Användning av olika perspektiv är ett sätt att förbereda sig på vad förändringar kan innebära för verksamheter.Vi har i denna uppsats använt perspektiven människa, teknik och organisation, vilka har utgått från Rollenhagens (1997) syn på dessa, men som har kompletterats med teorier om bland annat IT-arkitektur och systemförvaltning.

Tillväxt är ett mångfacetterat begrepp som idag mäts med olika mätinstrument såsom omsättning, resultat eller anställning. Olika mätverktyg gynnar företag olika och graden av tillväxt är beroende av hur och vad som egentligen mäts. Begreppets innebörd är även otydligt inom forskning då det definieras olika i olika studier. Problem uppstår därför när jämförelser mellan olika studier görs. Företag jämförs ofta med avseende på hur mycket de växer och de starkast växande företagen hyllas och ses som framgångssagor. I Sverige delar Dagens Industri årligen ut pris till årets snabbast växande företag och utser dessa till Gaseller.

SammanfattningMotivation är ett mycket övergripande begrepp. Nästan allt som vi människor gör, hur vi uppför och beter oss tros var motiverande. Vårat beteende är en verkan av den motivation som vi känner eller upplever i en viss situation, dock är det allra vanligaste beteendet oftast reflexer som vi gör (Wagner, 2003).Abraham Maslow är ett förekommande namn när man talar om motivation och när vi pratar om vad människan olika behov och beteenden. Han var grundaren till modellen som visar en behovshierarki hos människan, också kallad Maslows behovstrappa. Maslow menar att vi alla känner olika behov och att vi agerar efter dessa.

SAMMANFATTNINGMänniskan har arbetat i projektform sedan urminnes tider och det har de senaste åren blivit allt vanligare att organisera arbetet i projektform. Även utbildningen på och efterfrågan av projektledare har ökat kraftigt under en längre period, vilket kan förklaras med att organisationer vill förbättra resultatet av projekten. Då organisationer oftast är utsatta för konkurrens är det viktigt att företag hela tiden utvecklas och blir bättre för att inte gå miste om kunder och uppdrag. En organisation måste därför ta tillvara på de kunskaper och erfarenheter som olika projekt för med sig samt använda dessa för att effektivisera och förbättra andra projekt inom organisationen. Då det finns ett ständigt behov av att förbättra prestationen i projekt finner vi det viktigt att studera på vilket sätt organisationer förhåller sig till begreppet kunskapsöverföring.