Riskbruk av alkohol är ett stort problem i dagens samhälle. Sjuksköterskan beskrivs ha goda möjligheter att upptäcka och behandla riskbruk av alkohol i det dagliga arbetet. Studier tyder på att korta interventioner är av stor nytta till sjuksköterskan i sitt hälsofrämjande arbete. Dock visar forskningen att sjuksköterskans aktivitet inom detta område måste utvecklas och att det finns många faktorer som kan påverka uppgiften. Syftet med arbetet var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskans hälsofrämjande arbete gällande individer med ett riskbruk av alkohol.

Nyhetsmedia är en av de främsta kommunikationskanalerna genom vilken en organisations intressenter får sin information om organisationen (Chen och Meindl, 1991; Deephouse, 2000; Carroll och McCombs, 2003). Brister i organisationers hantering av sina medierelationer har gjort att makthavare har tvingats lämna sina poster. Detta har lett till att ämnet medierelationer har lyfts fram mer och mer i samhällsdebatten, vilket fångade vårt intresse för att undersöka ämnet vidare.Vi har i denna uppsats haft som syfte att undersöka hur organisationskommunikatörer förhåller sig till nyhetsmedia och hur nyhetsredaktörer förhåller sig till organisationer samt att skapa en förståelse för hur de båda parterna kan förhålla sig till varandra för att stärka relationen dem emellan. För att undersöka detta genomförde vi en komparativ fallstudie där vi, genom semistrukturerade intervjuer, undersökte hur fyra nyhetsredaktörer och fyra organisationskommunikatörer ser på relationen dem emellan. Studien delar upp respondenternas svar i två perspektiv; ett nyhetsredaktörsperspektiv och ett organisationskommunikatörsperspektiv.

Syftet med denna studie var att studera hur den nyanställda integreras in i organisationen. Få en bild av vad platschefens roll i integrationen är samt att undersöka hur arbetsgruppen reagerar vid en nyanställning. Men även att se hur en ny fungerande arbetsgrupp skapas då en nyanställd kommer in i organisationen. Genom att ta del av de olika perspektiven har en djupare förståelse kunnat skapas. Materialet i studien består av en kvalitativ metod, med åtta intervjuer plus en provintervju.

Det råder delade meningar om synen på ledarskap. Det finns forskare som menar attledarskapet är viktigt och ibland till och med avgörande för en organisation, medan det finns de som ställer sig mer kritiska till ledarskapets betydelse och anser att det är ett överskattat fenomen. Studiens teoretiska ram utgår från den rådande ledarskapsdiskursen som säger att vi nu befinner oss i ett postbyråkratiskt samhälle där styrningen är mer decentraliserad ochledarskapet bygger på förtroende och dialog framför regelstyrning, men att det ändå utövas en form av lätt byråkrati. Resultatet diskuteras utifrån Raelin (2010) och Tengblads (2006) syn på chefens nya roll, Alvesson och Sveningssons (2012) olika perspektiv på ledarskap, samt diskursen kring rationellt och normativt styrsätt som presenteras av Bartley och Kunda (1992). Syftet med studien är att undersöka chefers uppfattningar om sitt ledarskap, vilkenbetydelse cheferna anser att deras ledarskap har för organisationens framgång samt om denrådande diskursen kring ledarskap påverkar chefernas uppfattningar.

Medieteknik är en avdelning på Malmö högskola som dagligen handskas med att vara en innovativ och utvecklande del i en större organisation. Något som skapar möjligheter, men även begränsningar. Högskolans krav, resulterar tillsammans med omvärldens föränderlighet i att avdelningen måste växla mellan struktur, planering, genomförande ? och ? utveckling, innovation av innehåll, utbud, pedagogik. Syftet med rapporten är att undersöka hur en innovativ och kreativ utvecklingsmiljö skapas och bevaras i en organisation/myndighet. Genom en enkätundersökning skapas det empiriska material som, tillsammans med studiet av högskolans villkor, samt förankring i den teoretiska referensramen besvarar den aktuella frågeställningen: Vilka förutsättningar kan påverka en avdelning att arbeta och agera innovativt inom ramen för den större organisationens styrning och krav? Slutsatsen är att Malmö högskola ställs inför en rad motstridiga krav som kräver jämvikt inom organisationen, för att arbetet på avdelningsnivå ska fungera.

Syftet med uppsatsen är att beskriva hur elitidrottsföreningar arbetar med ekonomisk och sportslig styrning. Utifrån syftet kommer vi att analysera hur föreningarna arbetar för att nå sina mål. Vi kommer även att undersöka vilken social roll föreningarna har i samhället.Vi har valt att begränsa studien till elitidrottsföreningar. De föreningar vi valt att arbeta med är ishockeyföreningen HV71, fotbollsföreningen Jönköpings Södra IF och handbollsföreningen IF Hallby HK. De tre föreningarna befinner sig såväl sportsligt som organisatoriskt på olika nivåer där HV71 är den största och IF Hallby HK den minsta.Vi använde oss av kvalitativ metod och genomförde personliga intervjuer med företrädare för varje förening.

Inom forskningssammanhang har det introducerats mängder av initiativ i syfte att föra IT-funktion och affärsverksamhet närmare varandra men fortfarande framställs relationen ofta i problematiska termer då det kommer till deras samarbete. Ett samarbete som i många fall begränsas av bristande förståelse för varandras kunskaper. Denna uppsats undersöker den sociala dimensionen av anpassning inom företag verksamma i bank- och försäkringsbranschen. Baserat på intervjuer med personer från tre av Sverige största bank- och försäkringsföretag, söker denna uppsats förstå hur dessa möjliggör för, vilka utmaningar de möter och vilka motiv de har för att arbeta med den sociala dimensionen av anpassning.Med utgångspunkt i definitionen av den sociala dimensionen av anpassning följer teorier om kunskapsdelning, individens absorptionskapacitet samt organisationens tillämpning av den praktikbaserade gemenskapen för att främja den gemensamma förståelsen och engagemanget mellan IT-funktion och affärsverksamhet. Genom att utveckla en konceptuell modell baserat på tidigare litteratur analyseras de empiriska fynden inom ett bank- och försäkringskontext.

I forskningen har organisatoriskt lärande uppmärksammats, men inte institutionaliserats. Det organisatoriska lärandet påverkas i stor grad av nyckelpersoner vilket ledare och mellanchefer är. Organisatoriskt lärande styrs av det individuella lärandet vilket därför har en stor betydelse i sammanhanget. Ansvaret för det individuella lärandet läggs oftast på organisationens ledare och för ledares individuella lärande är reflektion och erfarenhet en avgörande faktor. Därför var studiens syfte att bidra till forskningen genom att undersöka hur kritiska situationer påverkat ledares lärande och bidragit till det individuella och organisatoriska lärandet.

Den ökande globala konkurrensen om resurser och arbeten har lyft fram kompetens och kompetensutveckling som en nyckeluppgift för många företag och organisationer. Forskningsrapporten inriktar sig på kompetensutveckling och hur denna tillgodoses inom företag och organisationer. Studien fokuserar på utbildningsledaren och dennes roll och inflytande över kompetensutvecklingen i organisationer. Syftet är att ge en ökad kunskap om behovet av en utbildningsledare samt dennes roll och påverkan i organisationen. Metoden för studien är personliga intervjuer med utbildningsledare och deras överordnade i tre olika organisationer, två internationella företag och en offentlig organisation. Studien visar att det fanns ett behov av att ha en funktion i undersökta organisationer.

Uppsatsens syfte är att belysa hur vision, målstyrning och feedback upplevs av omsorgspersonal då de dagligen inte har tillgång till en fysiskt närvarande chef. För att uppnå vårt syfte har vi valt att genomföra en kvalitativ studie,i en mellanstor kommun som aktivt arbetar med vision och målstyrning sedan ett antal år tillbaka. Det empiriska materialet utgörs av fyra stycken intervjuer med omsorgspersonal utifrån semistrukturerade frågor. Våra frågeställningar är följande: Hur upplever omsorgspersonalen på självstyrande enheter implementering och förankring av organisationens vision i sitt dagliga arbete?  Hur upplever omsorgspersonalen på självstyrande enheter att målstyrning fungerar? Hur upplever omsorgspersonalen på självstyrande enheter möjligheten till feedback med en fysiskt frånvarande chef?   Vad anser omsorgspersonalen på självstyrande enheter om chefens närvaro/frånvaro? För att tolka och analysera vår empiri, har ett hermeneutiskt förhållningssätt och en abduktiv ansats använts.

Bakgrund: Begreppet corporate governance har på senare tid fått en ökad betydelse i den bolagsrättsliga kontexten. Enligt Svensk Kod för Bolagsstyrning så ska företag på reglerade marknader avlägga en bolagsstyrningsrapport bifogad till sin årsredovisning. En stor del av rapporten utgörs av en presentation av bolagets interna kontroll och riskhantering avseende den finansiella rapporteringen. Här har företagen möjlighet att stärka sina aktieägares och andra potentiella investerares förtroende för sin verksamhet. Men vad är det som styr hur företagen väljer att framställa och presentera denna information? Enligt institutionell teori så finns det faktorer i ett företags omgivning som påverkar organisationens medlemmars agerande och ett sådant tryck är att styrelseledamöter påverkas av styrelseledamöter i andra företag.

Inom anestesiverksamheten ställs det höga krav på att arbetsmiljön skall vara av god kvalitet, patientsäker och att behoven av verksamhet samt medarbetarna skall vara tillgodosedda. Utformningen av operationssalen ska ha minimal påverkan på säkerheten som för välbefinnandet av de som vårdas i operationssalen och för de som arbetar där. Den tidigare forskningen har påvisat att arbetsklimatet har stor inverkan på hur anestesisjuksköterskan upplever sin arbetsmiljö dels ur positiva perspektiv som arbetstillfredsställelse, arbetsglädje och dels ur negativa perspektiv som till exempel att det är relaterat till stress, utbrändhet samt att det finns en patientsäkerhetsrisk relaterade till pressade arbetsscheman och arbetsklimatet. Denna studie handlar om att utifrån ett helhetsperspektiv beskriva hur arbetsmiljön ser ut för anestesisjuksköterskor. Studiens syfte är att beskriva anestesisjuksköterskans arbetsmiljö.

Dagens utveckling inom distansutbildning har lett till att det blir allt viktigare att välja en lärplattform som är anpassat till företagets eller organisationens verksamhet. Nya effektiva utbildningsmetoder som komplement till den traditionella utbildningen möjliggörs av den nya tekniken där e-learning har en framträdande roll. E-learning gör att lärandet inte längre är beroende av ett fysiskt klassrum och en specifik tidpunkt utan utbildningen blir mer flexibel, interaktiv samt fokuserar mer på själva på lärandet.Syftet med denna uppsats har varit att kartlägga hur ett LMS bör vara utformat vad det gäller design, funktion och användbarhetsfaktorer för att underlätta val av lärplattform (LMS). Studien har visat att det designmässigt är lämpligt att följa vedertagna författares riktlinjer ? oavsett om det gäller LMS eller design av en funktion i ett LMS.

Studien söker utreda hur anställda inom en västerländsk organisation som arbetar med forskning och utveckling i Kina kan nå sin fulla potential och göra vad som är bäst för organisationen. Detta innebär att vi måste förstå vad som hindrar de anställda från att göra vad som är bäst för organisationen samt hur de anställda bäst bör styras eller uppmuntras.Med ett kvalitativt synsätt har en fallstudie genomförts hos ett västerländskt företag som etablerat sig i Kina för att sänka sina utvecklingskostnader samt komma närmare den växande marknaden. Management control systems används som ramverk för att utforska hur de anställda påverkas av de olika sätt som de styrs i sitt arbete.Användandet av personnel controls lämpar sig väl för västerländska organisationer som arbetar med FoU i kina. Det är av yttersta vikt att anställa rätt person till rätt arbetsuppgift. För att detta ska vara möjligt är det inte tillräckligt att endast erbjuda en god miljö.

Strategiprocessen är en viktig fas för en organisation och är underlag för de strategiska mål, styrmått och handlingsplaner som styr den dagliga verksamheten. För de organisationer som väljer att arbeta med styrkortsmodellen ger den strategiska planen underlag till strategiska mål i strategikartan som i sin tur leder till styrmått i styrkort och vidare till individuella handlingsplaner. Tidigare forskning visar att styrkortsmodellen passar bäst vid värdebaserad styrning och är ett strategiskt beslut där hela organisationen bör förberedas och involveras. Strategikartan är en grafisk modell som enkelt kommunicerar strategiska mål och samband mellan perspektiven i styrkortet samt för att minimera risker och optimera organisationen. En av de större utmaningarna för att lyckas med strategiformulering och styrkort är att hela organisationen involveras i processen och att styrkortet integreras i affärssystem och rapportering.