Traditionellt sett har organisationer ett fokus på värdering av materiella tillgångar och mindre hänsyn tas till värdering av den immateriella tillgången humankapitalet, d v s det mänskliga i organisationen som t ex kunskap, färdighet och kompetens. Ett sätt att värdera humankapitalet är att ta hjälp av externa konsulter. Uppsatsen är en studie över hur externa konsulter går tillväga vid värdering av humankapitalet och vilka värderingsfaktorer som används. Uppsatsen bygger på en fallstudie, baserad på halvstrukturerade intervjuer, och är utförd hos tre organisationer, av varierande storlek, som arbetar med att på konsultbasis värdera bl a humankapitalet. Uppsatsens övergripande syfte är att identifiera skillnader och likheter bland värderingsfaktorer som används vid värdering av humankapital.

För att en organisation ska kunna skapas, existera och utvecklas är internkommunikation en grundförutsättning, vilket gör att hela organisationen drabbas om kommunikationen inte fungerar. En god internkommunikation kan lyfta en verksamhet, motivera och öka känslan av delaktighet hos de anställda och generera arbetsglädje och positiv effekt på de anställdas arbetsinsats, vilket i slutänden har stor inverkan på organisationens resultat och framgång.Studien baseras på en kvalitativ undersökning av internkommunikationen ur ett systemteoretiskt perspektiv på ett medelstort bilföretag i södra Sverige. Tio semistrukturerade intervjuer har genomförts på två olika anläggningar med intervjupersoner från organisationens olika nivåer. Studien syftar till att öka kunskapen kring vilka kommunikationsstrukturer, rutiner och kanaler som skapar bäst förutsättningar för en effektiv internkommunikation med inriktning mot kommunikationen mellan ledning och medarbetare.Resultatet visar att det cirkulerar stora mängder information dagligen i organisationen. De anställda efterfrågade tydligare kommunikationsstrukturer, beskrivningar av kommunikationsansvar samt informationspolicys.

Att ha kontroll över informationen och se till att denna är korrekt är numera en förutsättning för att kunna bedriva en effektiv verksamhet. Utöver detta kräver en effektiv organisation även att man har kontroll och överblick över de processer vilka finns i organisationen.Dessa processer måste kunna beskrivas och åskådliggöras för att på så sätt kunna se vart informationen skapas och om detta är ett bra tillvägagångssätt.För att kunna göra detta har jag således studerat litteratur kring information och informationssystem för att på så sätt kunna redogöra för hur data bör hanteras för att kunna omvandlas till korrekt och bra information vilken kan användas såsom beslutsunderlag. Utöver detta har litteratur kring processbeskrivningar studerats för att på ett så korrekt sätt som möjligt kunna åskådliggöra de processer vilka finns i organisationen. Med detta som grund kunde sedan organisationen studeras för att finna problem i hanteringen och skapandet utav data och information.Aller Tryck AB uttryckte tidigt ett önskemål om att erhålla en processbeskrivning över sin produktion och de informationsflöden vilka kan synliggöras här. De efterfrågade även en kontroll utav den data vilken ligger till grund för mycket av arbetet i produktionen och dennes planering.En processbeskrivning gjordes således samt att en fallstudie genomfördes för att kunna påvisa de faktorer vilka påverkar den data vilken misstänktes för att vara inkorrekt.Resultatet påvisade stora brister i mätmetoderna och hanteringen av denna information.

I denna studie undersöker vi de anställdas arbetsförhållande på ett bemanningsföretag inom den offentliga sektorn och hur de upplever sitt arbete när det gäller gemenskapen på arbetsplatsen och balansen mellan arbetslivet och privatlivet. Flexibiliteten som krävs av en bemanningsanställd kan påverka individen på fler sätt än själva arbetet. Syftet med öreliggande undersökning är att få en ökad kunskap om bemanningsanställdas arbetsförhållanden och hur de upplever dessa. För att få svar på vårt syfte har vi använt oss av en kvalitativ undersökning bestående av intervjuer med anställda på ett bemanningsföretag inom den offentliga sektorn. Empiri i denna undersökning har delats upp i fyra kategorier som är : anställningsförhållanden, flexibilitet, socialt stöd och psykosociala faktorer.

Syftet med denna uppsats är att belysa och analysera hur nationella prov för åk 3 framställs och legitimeras i den offentliga debatten samt i en skolkontext. Jag vill vidare problematisera hur kunskap produceras och makt utövas på en mer generell nivå i skolan. Materialet till denna studie består av skriftliga källor så som forskningsrapporter och tidningsartiklar, kvalitativa intervjuer med lärare samt en observation och ett samtal med elever i åk 3. Materialet granskas med hjälp av genealogi och Michel Foucaults teorier kring makt, disciplinering och normalitet. I den offentliga debatten finns ett gemensamt förgivet tagande att proven på olika sätt kan förbättra skolan.

En organisationskultur är unik i sig och varierar mellan organisationer och är själva kärnan i organisationen. Då få tidigare studier har gjorts om akademiska organisationskulturer inom högskolevärlden blev detta ett intresse och ligger till grund för studien. Undersökningsobjektet är Jönköpings International Business School, JIBS, och dess organisationskultur.Syftet med uppsatsen är att beskriva och öka förståelse för en del av JIBS organisationskultur. Vilka värderingar har de anställda om organisationskulturen och hur kommuniceras den, hur socialiseras de nya studenterna in i organisationskulturen av personal och ledning, och vad kommunicerar de artefakter som finns på JIBS, är de frågeställningar som har använts. Då detta var relativt outforskat är studien explorativ och är avsedd att ge en försmak av en del av JIBS organisationskultur.

Denna kandidatuppsats handlar om generationsväxling i en offentlig organisation.  Organisationen använder sig av bl.a. 80-90-100 modellen som en åtgärd för att hantera den stora stundande generationsväxlingen som de står inför.  Uppsatsens syfte är, att med hjälp av främst medarbetares erfarenheter utvärdera hur 80-90-100 modellen genom arbetstidsminskning uppnått sina mål enligt Ljungby kommuns pensionspolicy, dvs. hur denna modell bidragit till att: öka förutsättningarna för äldre anställda att arbeta till 65 års ålderunderlätta generationsväxlingtrygga framtida rekryteringsäkra kunskapsöverföring i organisationen Uppsatsen är en utvärdering med avsikten att redogöra för hur modellen ser ut idag och hur den kan förbättras.Min forskningsstrategi har en fenomenologisk infallsvinkel, därmed har jag använt mig av ett induktivt tänk. Undersökningen är avgränsad till barn- och utbildningsförvaltningen i Ljungby kommun.

Undersökningen rör funktionsledarnas nya roll på Länsstyrelsen i Kronobergslän. Den nya rollen är ett utökat chefskap som är en del av en omorganisering. Syftet med studien är att ta reda på hur det utökade chefskapet hos funktionsledarna påverkar deras, roll och arbetsgemenskap samt vilka effekter ett ledarskap längre ner i organisationen medför. Teorier kring roll, ledarskap, organisation och institution har används. Metoden som använts är främst intervjuer.

Lågkolhydratsdieter är ett samlingsnamn för flera olika dieter, som förespråkar ett reducerat kolhydratintag. Dessa dieter är ett omtalat ämne som det nu uppstått mycket åsikter och uppfattningar runt och som väckt starka känslor. Lågkolhydratsdieter avviker från de riktlinjer som Livsmedelsverket förespråkar, vilket har orsakat en viss förvirring hos individer med intresse och medvetenhet kring vikt- och träningsresultat.Vårt syfte med studien har varit att undersöka hälsomedvetna individers erfarenheter och uppfattningar runt kolhydrater och lågkolhydratsdieter, samt de källor som ligger till grund för deras uppfattningar. Studien har utförts med hjälp av en kvalitativ forskningsansats. Där åtta semistrukturerade intervjuer har legat till underlag för resultatet.

Hur platsannonser påverkar kandidaters inställning till tjänsten och organisationen är ett relativt outforskat område inom rekryteringsforskningen. Denna studie undersöker hur tjänstens och organisationens attraktivitet samt benägenheten att söka en tjänst, påverkas av annonsplatsen. Tre grupper fick bedöma samma annons publicerad på de digitala annonsplatserna Platsbanken, Monster och organisationshemsida (en annonsplats per grupp). Resultatet visade att både tjänsten och organisationen bedöms som mest attraktiv, att benägenheten att söka tjänsten är som störst med organisationens hemsida som annonsplats samt att denna rankas som mest attraktiv jämfört med de två andra. Resultatet diskuteras utifrån tidigare forskning och förslag på vidare forskning presenteras..

Syftet med undersökningen är att skapa en förståelse för hur rekryterare tänker kring förhållandet mellan att passa in en nyanställd i organisationen (P-O fit) jämfört med att passa in en nyanställd för arbetsuppgifterna (P-J fit). För att kunna besvara syftet genomfördes en kvalitativ studie där sex intervjuer gjordes med rekryterare på olika företag som sedan tolkades med hjälp av meningskoncentrering, meningskategorisering och meningstolkning. Resultatet visade att P-O fit hade en större inverkan än P-J fit på den slutgiltiga bedömningen i rekryteringsprocessen och främst när det gällde mindre kvalificerade tjänster. Vid mer kvalificerade tjänster hade båda begreppen en likvärdig inverkan på bedömningen men det var en process där båda passformerna jämfördes med varandra och det fanns vissa minimikrav på kunskaper en person skulle ha. Utöver kunskapskravet ansågs det viktigt att personen som söktes fungerade bra med organisationen och grupperna i organisationen.

Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva och förklara hur publiceringen av nyheter på Internet, i form av en Internettidning, har påverkat en lokal morgontidnings organisation och verksam-het. Målet är redogöra för de faktorer som bidrar till den attityd som den studerade dagstid-ningens reportrar har gentemot Internettidningen.Metod: Studien är en kvalitativ fallstudie där intervjuer med reportrar, chefer och Internetan-svariga har använts för insamling av empiriskt material.Huvudresultat: Denna studie har visat att den studerande lokaltidningens reportrar har haft svårt att inkorporera nyhetspublicering till Internettidningen i sin dagliga arbetsrutin. Report-rarna har anammat en negativ attityd till den nya verksamheten och vill inte arbeta med den trots att de finner Internettidningen vara viktig och ha många möjligheter för företaget och dem själva. Resultatet visar att ledningens osäkerhet och bristande ledning gällande Internet-tidningens status samt utveckling har skapat oro i organisationen och bidragit till reportrarnas inställning till Internettidningen, de ser den vara endast ytterliggare en arbetsuppgift. Studiens resultat pekar på vikten av att tidningsledningen kommunicerar sina mål till organisationen och utvecklar tydliga strategier för en ny verksamhet, för att den nya produkten ska accepteras av medarbetarna och för dess eventuella framgång inom och utanför organisationen..

Ideella organisationer har traditionellt sett haft en särställning, och utgjort ett komplement till både den privata och offentliga sektorn i Sverige. Sedan mitten av 90-talet har de generella bidragen till dessa organisationer till stor del försvunnit och ersatts med utkontraktering, upphandling och konkurrensutsättning. Dessa fenomen anses vara en del av de idéströmningar som fått benämningen New Public Management och som alltmer kommit att genomsyra den offentliga förvaltningen. Vi har i vår studie fokuserat på vilka konsekvenser detta haft på den ideella sektorn och hur deras särställning påverkats.Genom en jämförande fallstudie har vi utfört samtalsintervjuer med representanter för olika organisationer som agerar inom den sociala sektorn, både privata och ideella.Vår slutsats är att kommunens inverkan har ökat och att det sker en anpassning, där privata och ideella aktörer agerar under samma förutsättningar, vilket leder till en allt mindre unik ideell sektor..

Hur ett land organiserar sitt utbildningsväsende är en stor och viktig fråga. I de flesta länder finns en kombination av allmänna och privata skolor. Förhållandet mellan dessa två alternativ varierar länderna emellan. Sverige har haft ett väldigt lågt antal fristående skolor i ett internationellt perspektiv. Detta medför att en undersökning av de svenska förhållandena är motiverad.

Hur ett land organiserar sitt utbildningsväsende är en stor och viktig fråga. I de flesta länder finns en kombination av allmänna och privata skolor. Förhållandet mellan dessa två alternativ varierar länderna emellan. Sverige har haft ett väldigt lågt antal fristående skolor i ett internationellt perspektiv. Detta medför att en undersökning av de svenska förhållandena är motiverad.