Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur organisationen av svenska som andraspråk ser ut i fyra kommuner. Vi har gjort en kvalitativ undersökning genom att intervjua personer med övergripande kunskap om och ansvar för svenska som andraspråk i varje kommun. Vi har valt att undersöka kommuner i Stockholms län som enligt statistiken har mindre än 5% elever som läser svenska som andraspråk i grundskolan. Våra resultat visar att organisationen av svenska som andraspråk ser olika ut i de fyra kommunerna. Vi har genom att definiera ett antal ramfaktorer försökt bestämma vilket område som framträder som viktigast i varje kommun..

Vår studie behandlar obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro. Syftet med studien är att undersöka vilken inställning privata företag och offentliga organisationer har gentemot den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaro samt att utreda om organisationer upplever någon nytta med att redovisa sjukfrånvaro enligt lagen om obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro, och om denna i så fall kan anses överstiga de merkostnader som kan tänkas uppstå för organisationer vid anpassningen till lagen. Vår studie är av kvalitativ art där vi har utfört semistrukturerade intervjuer hos sex utvalda organisationer. Vår slutsats är att i de offentliga organisationerna överstiger den upplevda nyttan av redovisning av sjukfrånvaro de merkostnader som uppstår. Majoriteten av de privata företagen upplever ingen särskild nytta av att redovisa sjukfrånvaro, men har heller inga särskilda merkostnader..

Syftet med denna studie är att skapa en djupare förståelse för verksamhetsstyrning och vadsom påverkar primärvårdsverksamheter. Detta har vi gjort genom att undersöka offentliga ochprivata vårdcentraler med syfte att se om bolagsformen påverkat möjligheten att anpassa sigtill den nya konkurrenssituationen som uppstått primärvårdsenheter emellan. Vi har även lagten tyngd på ledarrollen för att se om den skiljer sig åt mellan verksamhetscheferna. Studiensom genomförts är en kvalitativ studie med teoriavsnitt som bygger på relevantaorganisations- och ledarskapsteorier. Studiens empiriska del är grundat på intervjuer somgjorts på privata och offentliga verksamhetschefer inom primärvården.

Målet med denna essä är att tyda den inverkan stadsbyggnadsideologier och typologier har haft och har på det offentliga rummet. Dessutom vill vi försöka reda ut hur vi som [blivande] landskapsarkitekter använder oss av dessa ideologier och typologier i vår egen gestaltning.Avstampet tas i en kvalitativ dokumentanalys där vi försöker sammanfatta och beskriva de stadsbyggnadsideologier som har haft störst betydelse för hur våra offentliga rum i, framförallt, europeiska städer ser ut.För att fördjupa förståelsen och uppnå en 1+1=3 effekt har vi valt att komplettera den mer beskrivande delen med en utforskande del i vilken vi i skissform sammanfattar ideologiernas principer. Metoden tycker vi stämmer bra överens med att vi de tre första åren ofta fått höra hur viktigt det är för förståelsen av en plats delar och helhet, att analysera platsen genom skissande.Till sist tar vi ett omvänt angreppssätt och söker med utgångspunkt i en egen design se spår av historiska principer och ideologier. För att göra jämförelsen mera överblickbar har vi använt en och samma plats till samtliga skisser.Slutsatsen blir att vi själva tar stor hänsyn till de principer som konstaterats fungera och att detta till stor del beror på att de teorier som lanseras idag har just detta angreppssätt, att samla bra erfarenheter och göra dem ännu bättre..

 Denna studie tar sin utgångspunkt i en tidigare medarbetareundersökning som utfördes i ett kunskapsföretag hösten 2013. Den undersökningen visade att en av arbetsgrupperna (verksamhetsutvecklarna) upplevde att arbetet påverkade deras fritid.  Därför genomfördes en kvalitativstudie med fokus på intervjuer i syfte att få kunskap om fenomenet och dess orsaker till varför individen har svårt att koppla bort arbetet på sin fritid. De frågeställningar som ligger till grund för denna studie är; vad är det som gör att verksamhetsutvecklarnas fritid påverkas negativt av arbetet? Vad är orsakerna i organisationen som gör att individen tar med sig arbetet hem? Vad kan organisationen göra för att verksamhetsutvecklarnas fritid inte ska påverkas negativt av arbetet?Resultatet visade att alla respondenter har oreglerat arbete, gällande fyra dimensioner; tid, genomförande, plats och samarbete. De känner sig ensamma i sitt arbete och upplever låg grad av socialt stöd men även otydliga krav.

Bakgrund: Kunskapsintensivt arbete utgör en allt större del av näringslivet idag. Morgondagens vinnare blir de företag med den mest kompetenta personalen. Organisationen som ligger till grund för detta arbete står inför en omfattande förändring som en del av organisationens strategi för att uppnå en långsiktig konkurrenskraft. För att möjliggöra detta krävs en kompetensutvecklingsstrategi som även den premierar långsiktighet.Syfte: Syftet med denna uppsats är att arbeta fram förslag till utveckling av organisationens strategier för kompetensutveckling. Huvudsyftet är uppdelat i tre delsyften:- Hur kan organisationen öka individens motivation att utvecklas i enighet med organisationens behov och mål- Vad kan göras för att främja organisatoriskt lärande inom grupperingen- Vad kan göras för att främja det individuella lärandet i arbetet inom grupperingenMetod: Arbetet är genomfört med ett kvalitativt tillvägagångssätt i form av en empirisk studie.

Den offentliga sektorn anses som ineffektiv av förespråkarna för New Public Management (NPM) som hävdar att den offentliga sektorns verksamheter ska bedrivas mer resultatinriktat, likt den privata sektorn. Detta för att skattebetalarnas pengar ska komma tillbaka till medborgarna. Ett sätt att lösa vad de framhåller som ett ineffektivitetsproblem har lett till konkurrensutsättning, där privata aktörer får en möjlighet att genom upphandling utföra offentliga tjänster. Syftet var att undersöka hur det strategiskt arbetas med stöd och vägledning till chefer i konkurrensutsatt verksamhet, samt hur chefer upplever att de får det stöd som behövs för att fullgöra sitt arbete. Vi ville även förklara de bakomliggande motiven för konkurrensutsättning.

Organisationen X är en traditionell linjeorganisation där en av linjerna arbetar uteslutande i projektform. Detta har lett till att vissa problem har uppstått, exempelvis nya hierarkiska strukturer, ett oklart rapporteringsförfarande samt att kollisioner i produktionen har uppstått. Uppdraget med detta examensarbete var att utforma en ny organisationsmodell som på ett bättre sätt illustrerar organisationens starka projektverksamhet, då den befintliga upplevdes som ofullständig.Utifrån en teoretisk referensram som berörde organisationsstrukturella variabler samt projektvariabler utformades en analysmodell samt ett intervjuunderlag som användes vid fem personliga intervjuer.Utifrån det empiriska materialet visade det sig att den organisationsmodell som Organisationen X tidigare hade innan denna uppsats genomfördes, redan i hög grad illustrerade organisationens mer organiska och decentraliserade karaktär. Vi valde av den anledningen att utveckla den redan befintliga modellen, men på ett bättre sätt visa Organisationen X starka projektverksamhet som på ett tvärfunktionellt sätt berör organisationens fyra linjer..

I detta examensarbete fokuseras staden, planen och marknaden. Mer konkret behandlas den offentliga planeringens makt i relation till marknadskrafter i den fysiska planeringen. Detta tema formuleras utifrån iakttagelser från samtiden och underbyggs sedan med svensk och internationell forskning. De huvudsakliga frågeställningarna handlar om 1, den offentliga planeringens användning av det kommunala planmonopolet, 2, hur olika aktörer agerar i planprocessen, samt 3, om förhandlingar påverkar utfallet i planprocessen. Undersökningen genomförs som en enfallsstudie av en aktuell planprocess, en planprocess där just relationer mellan offentliga och privata aktörer förväntats. Fallet som undersöks är processen kring omvandlingen av Norra Backa i Borlänge.

Sveriges Aktiesparares Riksförbund är en ideell förening som står inför stora utmaningar. Organisationen är i grunden en ideell intresseorganisation för enskilda som sparar i aktier men har även en omfattande kommersiell verksamhet som står för majoriteten av intäkterna. Under senaste åren har intäkterna sjunkit samtidigt som kostnadssidan förblivit relativt konstant och rörelseunderskottet har eskalerat. Nu äventyras organisationens långsiktiga överlevnad om inte omfattande förändringar genomförs. Denna studie är menad att, med hjälp av fem olika teoretiska organisationsperspektiv, söka svar på varför Aktiespararna som organisation har hamnat i ett allvarligt ekonomiskt läge.

Studien har haft som syfte att undersöka hur införlivandet av en Migrationsdomstol i Malmö påverkat det asylrättsliga förfarandet samt att undersöka hur yrkesverksamma personer inom det asylrättsliga området i Malmö förhåller sig till den nya instans- och processordningen. Studien vilar främst på ett kvalitativt förhållningssätt. Arbetet har utförts med en induktiv ansats och uppsatsens empiri har insamlats genom kvalitativa intervjuer. Studien visar dels att såväl rättsäkerheten som förtroendet för instans- och processordningen ansetts öka och att möjligheten till ett muntligt förfarande vid Migrationsdomstolen uppskattas av de asylsökande. Studien visar även att det finns offentliga ombud inom det asylrättsliga området som helt påvisar en total avsaknad av förtroende för det asylrättsliga förfarandet och som påvisar en rad brister och problem.

Både offentlig sektor, privata företag och ideella föreningar bedriver idag en stor del av sitt utvecklingsarbete i projektform. För många av dessa är också målsättningen att projekten ska leva vidare och bli en ny verksamhet eller integreras i den befintliga. I den här uppsatsen studeras en organisation som gått från att vara ett projekt till att bli en permanent verksamhet samt hur projektprocessen har sett ut. Organisationen jag valde att studera har finansierat sitt projekt genom externa projektbidrag. Jag ville studera i vilken grad olika framgångsfaktorer, som identifierats i litteraturen, kunde vara giltiga för det undersökta projekter.

Bakgrund: På senare år har man inom forskningen gått från att se projekt som ett verktyg till att se det som temporära organisationer. Genom detta nya synsätt tydliggörs skillnaderna mellan ett projekt och en permanent organisation och de specifika förutsättningar utefter vilka en projektledare har att arbeta från. För att ett samarbete skall kunna fungera och för att medarbetare skall våga följa sin ledare är existensen av förtroende mellan ledare och medarbetare av stor vikt. Då den temporära organisationen ger projektledaren bestämda förutsättningar i dennes arbete borde även detta påverka projektledaren i arbetet med att skapa förtroende för sig själv inom projektgruppen. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur projektledaren skapar förtroende för sig själv inom projektgruppen utifrån dennes roll och de förutsättningar som den temporära organisationen innebär.

Personal inom Räddningstjänsten utsätts dagligen för akuta och kroniska stressorer som kan påverka välbefinnandet på arbetsplatsen såväl som hälsan. Syftet med detta examensarbete var att undersöka den psykosociala arbetsmiljön hos Räddningstjänsten i Norrbotten och då speciellt det sociala stödet då detta har en positiv effekt på negativ stress. Frågeställningarna var: Är den psykosociala arbetsmiljön tillfredsställande i Luleå, Boden och Älvsbyn? Vad i organisationen ger förutsättningar för socialt stöd? Får heltids- respektive deltidspersonal olika typer av socialt stöd? Hur tillfredställer organisationerna behovet av socialt stöd efter ett larm? En enkät som dels bygger på QPSNordic och dels på teorier om socialt stöd har använts för att samla in data från 71 anställda i operativ tjänst i Luleå, Boden och Älvsbyn. Resultaten visade på en skillnad i uppfattningen av den psykosociala arbetsmiljön mellan Boden och Älvsbyn och mellan Luleå och Älvsbyn.

Under de senaste årtiondena har det skett en mängd förändringar vad gäller den offentliga sektorns organisationsstruktur. Huvudanledningen definieras i 70- och 80- talets ekonomiska kris som drabbade USA och en hel del stater i Europa. NPM (New Public Management) framkom som en adekvat styrform vilken skulle förbättra och ta bort allt misslyckande som den offentliga sektorn gick igenom. Sverige precis som merpaten av Västvärldens stater samt USA, inledde olika organisatoriska förändringar i sina respektive offentliga sektorer med bland annat effektivitet och effektivisering som ändamål. Ett mycket viktigt redskap i NPM:s modell handlar om den s.k.