My aim for this essay is to investigate if The Church of Jesus Christ of Latter-day Saints is a religious sect, on the basis of literature and information about the Mormons organisation and their religious standpoints. My conclusion is that Mormon Church is a religious sect. Their organisation has several sect characteristics according to sect definitions; see for example Göran Gustafsson (2000), Mikael Rothstein (1997) and Bryan R. Wilson (1970). Other researchers in religious studies think that the Mormon Church is not a sect but a cult.

Titel: Varför leder inte lyckad Forsknings- och Utvecklings (FoU) - kommunikation till förÀndrat beteende? En etnografisk studie inom PrimÀrvÄrden Halland.Författare: Helena MorténiusUtbildning: Medie- och kommunikationsvetenskap, 61-80p, VT 2007.Institution: Medie- och kommunikationsvetenskap, Sektionen för HÀlsa och SamhÀlle, Högskolan i Halmstad, Box 823, 301 18 Halmstad.Handledare: Lars Palm, professor, Sektionen för HÀlsa och SamhÀlle, Högskolan i Halmstad.Examinator: Jesper Falkheimer, universitetslektor, Institutionen för Service Management, Campus Helsingborg.Problem: FoU-enhetens uppgift Àr att förankra forskningstÀnkandet bland primÀrvÄrdsanstÀllda i Halland. En framgÄngsrik kommunikation har varit en viktig del i denna policy. Trots stort intresse pÄ fÀltet har en grupp av anstÀllda inte velat gÄ vidare i sin utveckling.Syfte: Syftet med denna studie har varit att ur ett kommunikationsvetenskapligt perspektiv pÄ gruppnivÄ beskriva de faktorer som hindrar denna grupp av anstÀllda att gÄ vidare i sin utveckling och bli FoU-aktiva.Metod: Kvalitativ metod med en etnografisk ansats.Resultat: Gruppens sociokulturella tillhörighet i kombination med organisationskulturens principer Àr grunderna till att en del av primÀrvÄrdens anstÀllda inte gÄr vidare i sin utveckling och blir FoU-aktiva. Bidragande faktorer till denna situation har varit de konkreta hinder som tradition, kultur, hierarki, ledning, resurser och brist pÄ förebilder..

Sammanfattning Uppsatsen stÀller frÄgan om hur stort handlingsutrymme Peugeots ÄterförsÀljare har att anpassa sin marknadsföring. Vi beskriver utförligt Peugeots organisation och position inom bilbranschen för att ge lÀsaren en god bakgrundsförstÄelse för de förutsÀttningar under vilka ÄterförsÀljarna verkar i Sverige. DÀrefter redovisas resultatet av den empiriska undersökningen vi genomfört, baserad pÄ kvalitativa intervjuer med sex svenska PeugeotÄterförsÀljare. Empirianalysen och tillhörande relevant teori delas upp i fyra temakapitel. DÀrefter följer de slutsatser som vi kunnat dra av den samlade informationen.

SAMMANFATTNING Det sÀgs att vi lever i ett individualistiskt och flexibelt samhÀlle. För den starka individen innebÀr detta att karriÀr, utveckling och privata intressen vÀrderas högre Àn lojalitet gentemot arbetsgivaren. Att byta arbetsgivare under sitt yrkesverksamma liv betraktas idag mer som regel Àn undantag. Hur resonerar dÄ blivande officerare och stridspiloter som har valt att utbilda sig till ett yrke som endast gÄr att utöva i en enda organisation? Kan studenter, som i princip bara har en arbetsgivare att vÀlja pÄ, verkligen ha behov av karriÀrvÀgledning? Syftet med studien Àr att fÄ en förstÄelse för hur blivande officerare och stridspiloter ser pÄ sig sjÀlva i organisationen, samt vilka upplevda behov de har av karriÀrvÀgledning.

FörÀndringsprocessen har i likhet med Göteborgs universitets organisation funnits vara splittrad. FörÀndringsprocessen visar prov pÄ att ha att ha varit relativt oreglerad, men ÀndÄ lÀmplig i sitt sammanhang. Implementeringsansvaret har förts ner pÄ en verkstÀllande nivÄ vilket visar indikationer pÄ att ha stÀllt den förvÀntade förÀndringsproblematiken, samhörig med organisationen och personalen, delvis ur spel. Nackdelen tycks vara att det Àr svÄrt att bedöma det faktiska utfallet av organisationsförÀndringen och se om den faktiskt implementerats enligt de riktlinjer som förekommit..

Tidigare ombesörjde organisationen karriÀr och karriÀrutveckling för den anstÀllde och karriÀrkontraktet byggde pÄ livslÄnga anstÀllningar. Det nya karriÀrkontraktet bygger istÀllet pÄ en sÄ kallad proteisk karriÀr (Hall, 1996), vilket utmÀrks av att individen ser sig sjÀlv som ansvarig för och drivande av sin karriÀr, att egna vÀrderingar fÄr styra samt att psykologisk utveckling Àr frÀmsta mÄl. Studiens frÄgestÀllning var att undersöka om personlighetsfaktorer i termer av self-efficacy, sjÀlvkÀnsla, locus of control samt neuroticism kan predicera proteiska karriÀrattityder. I studien anvÀndes kvantitativ metod och en enkÀtundersökning genomfördes pÄ studenter. KorrelationsberÀkningar visade att samliga personlighetsfaktorer samt proteiska karriÀrattityder var korrelerade.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur barnperspektivet implementeras och realiseras i SocialtjÀnsten. Uppsatsen Àr baserad pÄ tvÄ frÄgestÀllningar: Hur anvÀnder och tillÀmpar socialsekreterarna sig av barnperspektivet i handlÀggningsprocessen? AnvÀnder de sig av nÄgra hjÀlpmedel eller ?arbetsverktyg? för att tillÀmpa barnperspektivet? För att svara pÄ uppsatsen syfte och frÄgestÀllningar, anvÀndes en kvalitativ metod. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med fyra socialsekreterare inom avdelningen för ekonomiskt bistÄnd i en av Malmös stadsdelar. Uppsatsens resultat visar att respondenterna Àr för tillfÀllet igÄng med att tillÀmpa ett nytt arbetsverktyg för att integrera ett barnperspektiv i deras handlÀggningsprocess.

The aim of this essay was to create an understanding of teachers strategies to respond to children in economic hardship in school and if these children can participate on equal terms in school. To examine this, we chose to do semi-structured interviews which is a qualitative method. Eight teachers were interviewed from four different elementary schools. In our interviews, we found that all the schools both had elements of inclusion and exclusion, which can result in both equal and unequal terms for participation in school. We also found that the school with the most students in economic hardship had the most inclusive strategies.

De flesta lekforskare Àr eniga om att barn lÀr sig nÀr de leker och att lek har betydelse för barns utveckling. Syftet med denna undersökning var att studera vilka uppfattningar pedagoger har om lek och hur de anvÀnder lek för barns lÀrande i undervisningen i sina tre förskoleklasser. I studien intervjuades sex pedagoger, tvÄ barnskötare, tvÄ förskollÀrare och tvÄ fritidspedagoger. Resultatet visade att pedagogerna uppfattar lek som viktig för barnens lÀrande och utveckling och att den anvÀnder sig av bÄde fria och styrda lekar i undervisningen..

Mot bakgrund av ett ökat medvetande och ett större fokus pÄ jÀmstÀlldhetsfrÄgor i PiteÄ kommun de senaste Ären, syftar denna kandidatuppsats till att se huruvida socialsekreterare som arbetar med handlÀggning av ekonomiskt bistÄnd konstruerar och formulerar könsstereotypa och könsnormativa förstÀllningar om, och framstÀllningar av, klienter. Undersökningen genomförs genom att, med utgÄngspunkt i socialkonstruktivismen, studera heltidsanstÀllda socialsekreterares avslutade klientjournaler. Journalerna analyseras med hjÀlp av kvalitativ textanalys, med inslag av textanalys med fokus pÄ kön och kvantitativ textanalys. Genom riktade frÄgor samt ett öppet studerande av datamaterialet framkommer att det rÄder vissa skillnader mellan manliga och kvinnliga klienters journaler. Det skrivs totalt sett mer i kvinnliga klienters journaler, sÀrskilt kring omrÄdena Familj/Boende och HÀlsa, medan det skrivs nÄgot mer kring Arbete/SysselsÀttning och Ekonomi i de manliga klienternas journaler.

Sammanfattning Syftet med projektet Àr att undersöka om det finns ekonomiska fördelar med maskinsamverkan mellan spannmÄlsproducenter. I fallstudien undersöks fyra gÄrdar, varav tvÄ av gÄrdarna Àr belÀgna i Enköpings kommun och utgör det första maskinsamarbetet. De tvÄ andra gÄrdarna Àr belÀgna i Surahammars kommun och Àr intresserade av att etablera ett maskinsamarbete i framtiden. Maskinkostnadskalkyler har upprÀttats för varje gÄrd innan och efter ett intrÀde i maskinsamarbetet. Kalkylerna har sedan jÀmförts för att se vilka ekonomiska effekter ett samarbete bidrar med för respektive gÄrd.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur gymnasielÀrare inom Àmnet matematik förhÄller sig till undervisning om hÄllbar utveckling. Det syftar ocksÄ till att undersöka i vilken omfattning omrÄdet hÄllbar utveckling behandlas i Àmneslitteraturen. Förhoppningen har varit att hÀrigenom fÄ en bild av hur matematikÀmnet kan vara en del i arbetet för hÄllbar utveckling. Metoden jag har anvÀnt mig av i min undersökning innefattar en kvalitativ intervjustudie med ett antal gymnasielÀrare i matematik dÀr undervisning om hÄllbar utveckling behandlas. Dessutom har jag gjort en kvantitativ litteraturstudie dÀr jag undersöker ett representativt lÀromedel för gymnasieskolans matematik och kartlÀgger förekomsten av innehÄll som behandlar hÄllbar utveckling.

Swebo Bioenergi AB som bÄde tillverkar egna produkter och Àr generalagent och ÄterförsÀljare för andra stora branschaktörer har under Är 2007, mycket pÄ grund av ekonomiskt tillskott frÄn ett investmentbolag fÄtt betydligt större möjligheter till tillvÀxt, men Àven hÄrt satta tillvÀxtmÄl. Ett led i denna utveckling och tillvÀxt Àr uppförandet av ett toppmodernt förbrÀnningslaboratorium stationerat pÄ Swebos anlÀggning i Boden. Laboratoriet byggs i nÀra samarbete med LuleÄ tekniska universitet och kommer att disponeras dels av forskare vid LTU men kommer Àven att fungera som demonstrationsanlÀggning i Swebos marknadsföring. Examensarbetet, vars huvudsyfte var att planera och designa det flödesschema som sedermera lÄg till grund för de vvs-ritningar utifrÄn vilka rördragningen i labbet utförts, har fallit vÀl ut. För att kartlÀgga vilka tÀnkbara behov som finns och vad som krÀvs av pannkretsen rent funktionsmÀssigt spaltades ett antal möjliga driftsfall upp.

The intention of this essay is to study the Swedish General Staff as a learning organisation during the period of 1914-1918 based on the theoretical work developed by the philosopher Bertil Rolf. Previous international research on the Prussian/German General Staff has shown that it is considered to be the first learning organisation in history. The Swedish General Staff was based on the German General Staff model and the focus of this study is to compare the development the tactics in Germany and Sweden regarding defence and attack in trench warfare. The questions are: How were the possibilities for gathering and analysing informa-tion affected by the war? Which conclusions were made for trench warfare in Swedish conditions? What experiences from the war and exercises in Swedish army were implemented in manuals and training?The conclusion of the study is that the Swedish General Staff was functioning as a learning organisation during the WWI through the ability to follow the international development, mainly in the Central Powers, and by modifying the experiences to the prevailing Swedish strategic and tactical conditions.

Denna uppsats Àr i huvudsak en empirisk studie i hur skolledare och företrÀdare frÄn olika företag och branschorganisationer ser pÄ varandra utifrÄn ett samarbetsperspektiv. Vi har genomfört 10 intervjuer med rektorer samt 5 intervjuer med representanter för olika företag. Syftet med uppsatsen Àr att utforma en modell som bÄda parter kan anvÀnda nÀr de ingÄr samarbete. Anledningen till att vi valt att skapa en modell Àr att det finns mÄnga former för samarbete och olika former innebÀr olika typer av risker och konsekvenser som samarbetsparterna bör ta i beaktning. Sammanfattningsvis har vi kommit fram till tre aspekter som pÄverkar varandra mer Àn annat: Val av företag/samarbetspartner Typen av företag, oftast förknippat med branschen som företaget Àr verksamt inom, har en central roll för dels hur samarbetet kan utformas, dels olika risknivÄer som samarbetet innebÀr.