Mitt examensarbete handlar om hur grundskoleelever ser pÄ sitt lÀrande och sin motivation i ett musikalprojekt. Syftet Àr att beskriva detta, sÀtta det i samband med skolans vÀrdegrund och fÄ en förstÄelse för relationen mellan lÀrandet och motivationen. Undersökningen grundar sig pÄ kvalitativa intervjuer med tio elever frÄn tvÄ olika skolklasser i skolÄr Ätta. Metoden har Àven stöd av observationer. Intervjusvaren Àr strukturerade efter teman.

Under de senaste Ärtiondena har vÀrdering och redovisning av immateriella tillgÄngar blivit omdebatterade av redovisningspraktiker, standardsÀttare och akademiker. En av de debatterade immateriella tillgÄngarna Àr forskning och utveckling och den internationella standarden IAS 38 redogör för hur en sÄdan tillgÄng ska redovisas. Syftet med denna studie Àr att undersöka huruvida redovisningsinformationens vÀrderelevans pÄverkas av en balansföring av samtliga investeringar i forskning och utveckling. Studien utgÄr frÄn en kvantitativ ansats och omfattar de svenska börsnoterade företag som redovisade investeringar i forskning och utveckling under rÀkenskapsÄren 2001 till 2010. För att utreda syftet konstruerades en balansföringsmodell och dÀrefter gjordes multipla regressionsanalyser pÄ resultaten frÄn den modellen.

Syftet med studien Àr att analysera och diskutera förskollÀrares mening om vilka kunskaper och kompetenser barn bör ges möjlighet att utveckla för att bidra till en hÄllbar utveckling. Studien Àr genomförd med hjÀlp av kvalitativa intervjuer dÀr sju pedagoger pÄ tre olika förskolor i Norrbottens lÀn deltog. Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv dÄ pedagogernas mening om kunskaper och kompetenser i relation till en hÄllbar utveckling diskuteras. Resultatet visar pÄ olika kunskaper och kompetenser som pedagogerna menar att barnen bör ges möjlighet att utveckla för att bidra till en hÄllbar utveckling. Pedagogerna lyfter dessa pÄ olika sÀtt vilket tyder pÄ att de brinner för olika delar av perspektivet hÄllbar utveckling, delar som de tillsammans synliggör i relation till varandra..

Bakgrund:Senaste tiden har konkurrensen hÄrdnat för att locka invÄnare, företag och investerare till stÀderna. Detta har gjort det allt viktigare att utmÀrka sig som en attraktiv plats att bo pÄ och leva i. StÀder profilerar sig alltmer genom platsmarknadsföring. DÀremot skiljer sig tillvÀgagÄngssÀttet och samarbetet inom planeringsgrupperna av det strategiska marknadsföringsarbetet.Syfte:Med studien vill författarna studera FMJ:s samarbete mellan privat och offentlig sektor samt om de enskilda intressenternas verksamhet pÄverkar det gemensamma arbetet inom FMJ. Författarna kommer samtidigt att undersöka om intressenterna anser att FMJ har uppnÄtt de riktlinjer och mÄl som har tagits fram.Metod:Författarna har valt att genomföra en kvalitativ fallstudie i form av samtalsintervjuer.

I denna studie undersöks chefers uppfattning om vad som attraherar, behÄller och utvecklar dem med deras arbete. Syftet Àr att analysera deras uppfattning av IKEA som arbetsgivarvarumÀrke samt se hur uppfattningen förÀndras under deras anstÀllningstid. Bakgrunden till studien baseras pÄ samspelet mellan individ och organisation samt forskning om begreppet arbetsgivarvarumÀrke. Studien genomförs med en kvalitativ metod och en konstruktionistisk ontologisk utgÄngspunkt. Empiri samlades in genom sex semistrukturerade intervjuer med chefer pÄ IKEA Jönköping.

Vi var intresserade av att skriva om Àmnesövergripande arbete, eftersom vi har praktik pÄ en gymnasieskola som arbetar med denna arbetsform. Syftet med uppsatsen var att studera biologilÀrares och svensklÀrares syn pÄ sitt eget Àmne och varandras Àmne. Vi ville ta reda pÄ om lÀrarnas Àmnessyn pÄverkade deras tankar runt Àmnesövergripande arbete. Enligt tidigare forskning genomförs Àmnesövergripande arbete för att öka kÀnslan av helhet samt motivera eleverna. Det finns dock mÄnga möjliga hinder, inklusive organisatoriska problem och tidsbrist.

Kortfattat handlar arbetet om förÀldrars medverkan i styrdokumenten under 1900-talet iSverige. Studien Àr gjord enbart med hjÀlp av litteratur, och dÄ frÀmst de styrdokument som varit gÀllande under 1900-talet, det vill sÀga Undervisningsplan för rikets folkskolor 1919, Undervisningsplan för rikets folkskolor 1955, LÀroplan för grundskolan Lgr62, LÀroplan för grundskolan Lgr69, LÀroplan för grundskolan Lgr80 samt LÀroplan för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo94. Ur dessa styrdokument har citat hÀmtats för att pÄvisa förÀldrarnas och skolansansvar gÀllande barnens fostran samt kontakt mellan hem och skola.FörÀldrarna betraktades som nÀst intill okunniga i början av 1900-talet. Det förÀndrades över tid och förÀldrarna anses nu vara högst delaktiga i ansvaret om deras barn. Samarbetet mellan hem och skola har ocksÄ vÀxt över tid och blivit ett stort ansvar förbÄda parter.

Syfte: Att undersöka distriktssköterskors erfarenheter av rollen som ledare för omvÄrdnadsarbetet i kommunal hemsjukvÄrd. Metod: Studien hade en kvalitativ ansats. Tio distriktssköterskor verksamma inom kommunal hemsjukvÄrd i tvÄ olika kommuner deltog i studien. Data insamlades via semi-strukturerade intervjuer och analyserades genom kvalitativ innehÄllsanalys. Resultat: Tre kategorier med Ätta subkategorier framkom.

Idag finns mÄnga organisationer utspridda över stora geografiska omrÄden med kunder, kontor och samarbetspartners över hela vÀrlden. Traditionellt sett innebÀr detta att de anstÀllda mÄste resa en hel del för att deltaga i möten. Detta kostar i sin tur bÄde tid och pengar. I mÄnga projekt blir det ocksÄ nödvÀndigt med samarbete mellan personer som befinner sig pÄ stora avstÄnd frÄn varandra. Det finns grupprogram som kan erbjuda grupper av mÀnniskor att hÄlla möten pÄ distans.

Sammanfattning:Magisteruppsats i ledarskap och hĂ„llbar utveckling, MĂ€lardalens Högskola i Eskilstuna.Datum: 2014-06-11Författare: Natalie SepĂșlveda MoradinassabHandledare: Lennart BoggTitel: Vad ledare anser om personligt varumĂ€rkeProblemformulering: Sedan decennier tillbaka har begreppet varumĂ€rke varit attraktivt och uppmĂ€rksammat. Under den senaste tiden har observationer av det personliga varumĂ€rket som individer har blivit mer intressant, eftersom det har visat sig leda till positiva effekter för ett ledarskap och en organisation. DĂ€remot finns det forskning som visat att personliga varumĂ€rken hos ledare Ă€ven kan resultera till kostsamma effekter för en organisation.Syfte: Studiens syfte Ă€r att undersöka hur utvalda ledare ser pĂ„ begreppet personligt varumĂ€rke och ifall de anser att det har en betydelse för deras ledarskap.Metod: Information har i första hand hĂ€mtats frĂ„n vetenskaplig litteratur och artiklar. FĂ„tal Internetsidor har dessutom anvĂ€nts för att fĂ„ fram aktuell statistik och defintioner av studiens nyckelord. Undersökningen bestĂ„r av sju intervjuer med sju olika ledare frĂ„n olika organisationer lokaliserade i Stockholms region.

The purpose of this thesis is to clarify the concept of ?managing diversity? and to describe how it appears in the Swedish school, in the classroom as well as in the organisation. To support the study, interviews have been carried out with principals and teachers in three different Swedish schools.The thesis is divided into two sections; a literature study and an interview section where we describe the thoughts and knowledge of principals and teachers. From a diversity point of view, we discuss the relationship between documents, organisation and teaching.The study described in this thesis shows that managing diversity has not yet had its break-through in a Swedish school context. The official curriculum of the Swedish school system values diversity, although the directives are unclear as to how the managing of diversity is to be carried out in reality.

Titel: Kommunikationens roll vid förankring av forskning och utveckling (FoU) i hÀlso- och sjukvÄrdenFörfattare: Helena MorténiusUtbildning: Medie och kommunikationsvetenskap, 41-60p, HT 2005Institution: Medie- och kommunikationsvetenskap, Sektionen för HÀlsa och SamhÀlle, Högskolan i Halmstad, Box 823, 301 18 Halmstad. Handledare: Lars Palm, professorExaminator: Nicklas HÄkansson, universitetslektorProblem: FoU-enhetens uppgift Àr att förankra forskningstÀnkande och implementering av forskningsrön bland primÀrvÄrdsanstÀllda. Vilken roll har kommunikationsprocessen spelat?Syfte: Att utforska kommunikationens roll i förankring av FoU inom hÀlso- och sjukvÄrden. Metod: Kvalitativ metod. Det empiriska materialet har samlats in genom 11 stycken intervjuer.Resultat: Studiens resultat tyder pÄ kommunikationens viktiga roll i förankring av forskning och utveckling inom den praktiska verksamheten.

AbstractArtikeln Àr en kvalitativ studie som syftar till att undersöka samverkan mellan organisationer sett ur socialsekreterares perspektiv. Den Àmnar undersöka deras erfarenheter, Äsikter samt attityder till samverkan för att kunna erhÄlla deras syn pÄ arbetssÀttet. Samverkan som arbetssÀtt mÄste vara nÀrvarande i mÀnniskobehandlande organisationer för att sÀkerstÀlla klientens bÀsta samt för att öka effektiviteten. Multipel problematik hos klienter gör det nödvÀndigt att organisationer samverkar. Socialsekreterarna i denna studie sÄg samverkan som nödvÀndig och de visar en positiv instÀllning till arbetssÀttet.

 Problem: Debatten kring vilket ansvar ett företag har pÄgÄr omkring oss just nu men intresset för företagsansvar Àr inte nÄgot nytt. NÀringslivets roll i samhÀllet har varit ett bekymmer under lÄng tid och det gÄr att finna bevis för nÀringslivet intresse för samhÀllet i Ärhundraden tillbaka. Idag har vi nÄtt en punkt dÀr vi stÄr inför mÄnga globala hot och hoppet om att övervinna dessa Àr en kraftfull och gemensam anstrÀngning. Detta har i sin tur medfört att det stÀlls stora krav pÄ företag idag vad gÀller deras ansvarstagande sett ur ett ekonomiskt, socialt och miljömÀssigt perspektiv. Samtidigt som det stÀlls höga krav pÄ företag menar vissa att det enda ansvar ett företag har Àr att betala skatter, löner och erbjuda arbetstillfÀllen inom ramen för gÀllande lagstiftning.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur lÀrare bedriver undervisning för en hÄllbar utveckling i de tidiga skolÄren. Vi har valt att anvÀnda kvalitativa intervjuer för att fÄ mer djupgÄende svar och för att kunna stÀlla följdfrÄgor. FrÄgestÀllningarna vi vill ha besvarade Àr: Vad lÀgger lÀrarna i begreppet hÄllbar utveckling? Hur bedriver lÀrare i de tidiga skolÄren undervisning för hÄllbar utveckling samt hur pÄverkar lÀrarens egen attityd till Àmnet undervisningen? Resultatet visar att lÀrarna har problem med att definiera begreppet hÄllbar utveckling och att lÀrande för hÄllbar utveckling Àr ett komplext perspektiv som innehÄller mer Àn miljöaspekten. MÄnga lÀrare vÀljer att arbeta praktiskt dÀr eleverna ges möjligheter att se orsak/verkan av mÀnniskors handlingar.