Globaliseringen stĂ€ller nya krav pĂ„ regionernas konkurrenskraft. GrĂ€nsregioner som Wien-Bratislava-regionen och Öresundsregionen försöker öka sin konkurrens bl.a. genom integration och samarbete. Dessa tvĂ„ grĂ€nsregioner har likheter som gör dem intressanta för jĂ€mförelser exempelvis jĂ€rnridĂ„ns fall och Öresundsbrons tillkomst som i grunden förĂ€ndrat integrationsmöjligheterna. DĂ€rtill har de ungefĂ€r lika stort invĂ„nareantal.

Denna studies centrala syfte Àr att undersöka rollen som informationsteknik spelar samt de problem som inte gÄ att komma undan i sÄ kallad tvÀrkulturell och grÀnsöverskridande samarbete genom att undersöka fallet mellan den svenska staden BorlÀnge och den kinesiska staden Wuhan. Arbets- och utvÀrderingsmetoden som anvÀnds i studien bygger pÄ Àr den vetenskapliga forskningsansatsen hermeneutik och det innebÀr utvÀrdering av intervjuer pÄ ett kvalitativt sÀtt som handlar frÀmst om observationer, förstÄelse och sökning efter mönster och samband. Genom detta sÀtt fick författaren resultat som visar att informationsteknik spelar en avgörande roll för samarbete mellan BorlÀnge och Wuhan men har vissa barriÀrer som har svÄrt att komma undan sÄsom skillnader och avvikelse i kultur, geografi, tid, sprÄk, arbetsvanor och politik..

Maritim sÀkerhet har sedan terrorattentatet i New York 2001-09-11 varit ett begrepp utan en tydlig definition. Trots detta anvÀnds det frekvent i Sverige nÀr frÄgor angÄende sÀkerhet till havs diskuteras. UtgÄngspunkten i uppsatsen Àr en egen definition av begreppet och hur hoten bör hanteras. I likhet med det vidgade sÀkerhetsbegreppet krÀvs samarbete mellan civila och militÀra aktörer. Det för att uppnÄ de mÄl som sÀtts upp i Sveriges sÀkerhetspolitik angÄende sÀkerhet pÄ den maritima arenan.

Detta arbete handlar om organisationskultur och förÀndring pÄ SJ. SJ Àr en organisation som har varit med om bÄde stora och smÄ förÀndringar under dess lÄnga levnadstid. Det som belyses i detta arbete Àr de anstÀlldas roll och ledarskapets betydelse för att organisationskulturen inte skall utgöra ett hinder i utveckling och förÀndring. Arbetet handlar Àven om produktionens pÄverkan pÄ organisationskulturen. Syftet var att titta pÄ vilka kulturella faktorer som det Àr viktigt att beakta för att Ästadkomma ett lyckat utvecklingsarbete.

Mitt Examensarbete vÄren 2009 har skett i samarbete med zobra, ett belysningsföretag med bas i Vimmerby. Deras inriktning Àr att utveckla, tillverka och marknadsföra funktions-riktig belysning med god design för offentlig miljö.Jag tog sjÀlv kontakt med zobra inför examensarbetet och har inte utgÄttfrÄn ett specifikt uppdrag, men i samstÀmmighet med företaget har jaglagt fokus pÄ att tillföra nÄgot i deras produktsegment Inredning och dekoration.MÄlet med projektet har varit att, med ett nÀra samarbete med zobra, ta framen korridorbelysning vars produktion kan ske helt lokalt. Den tÀnkta platsenför belysningen Àr satt till hotell dÀr anvÀndaren Àr bÄde gÀst och anstÀlld.Jag har valt att kalla den slutliga produkten Papercut. Namnet kommer frÄn tillverkningens likheter med att klippa och vika papper vilket de flesta kan knyta an till..

Max Webers teorier Àr klassiska inom sociologin. Denna d-uppsats syfte var att undersöka om Webers idealtyp byrÄkrati gÄr att anvÀnda för att analysera en nutida organisation - FörsÀkringskassan. Kan FörsÀkringskassan utifrÄn valda teorier ses som byrÄkratisk och vad innebÀr detta för organisationen? För att fÄ information om FörsÀkringskassan och dess organisation har olika typer av dokument undersökts. Denna information har sedan analyserats i förhÄllande till Webers byrÄkratibegrepp och en del kritiska röster om Weber.I uppsatsen framkom att FörsÀkringskassan Àr en byrÄkratisk organisation enligt Webers kriterier och att idealtypen byrÄkrati fortfarande Àr anvÀndbar - Ätminstone pÄ FörsÀkringskassan.

The market communication in organisations is vital to manage the competition. Studies have shown the importance of market communication in both private and public organisations.Since the past decade market communication has been acknowledged as an instrument to provide the organisations target group with valid information.This thesis is a study about the differences in market communication between private and public organisations. To manage this we asked ourselves the question:?- What distinguish the market communication in a private respective a public organisation??We have done qualitative interviews to get the best result for our study. We have interviewed both types of organisations and our respondents have leading strategic position in their organisations.Our research highlights important differences between private and public organisations in matter of tactics in market communication.In conclusion the result shows a great difference in how an organization is managing their communicative strategies all depending on if it is a private owned company or a public organisation..

The aim of this master's thesis is to investigate and to explain the concept of folksonomy in the perspective of knowledge organisation. By creating a conceptual explanation and defining what folksonomy as a concept consists of, the intent is to establish a basis for evaluating folksonomy and to discuss what relevance folksonomy may have in the field of knowledge organisation. By applying a qualitative content analysis a review is performed on how folksonomy is perceived and discussed in a selection of articles written on the subject. Employing the theory of classification, subject indexing and bibliographic retrieval, folksonomy as a method for knowledge organisation is analysed. The practice of tagging in existing systems is also studied.

Syftet med uppsatsen har varit att ta reda pĂ„ hur slöjdlĂ€rare arbetar med slöjd som ett sammanhĂ„llet Ă€mne utifrĂ„n lĂ€roplanen. Ända sedan LĂ€roplan för grundskolan (hĂ€danefter Lgr 80, Skolöverstyrelsen, 1980), har slöjd varit ett sammanhĂ„llet Ă€mne med ett betyg i slöjd. Trots detta Ă€r slöjden oftast uppdelad i tvĂ„ separata Ă€mnen pĂ„ schemat med tvĂ„ slöjdlĂ€rare med olika utbildningsinriktning som undervisar. Dessutom med tvĂ„ salar varav en utrustad för undervisning med textila material och en utrustad för undervisning med hĂ„rda material som trĂ€ och metall. I LĂ€roplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (hĂ€danefter Lgr 11, Skolverket, 2011a) Ă€r det stort fokus pĂ„ samarbete och utifrĂ„n det har jag undersökt pĂ„ vilket sĂ€tt slöjdlĂ€rare samarbetar inom Ă€mnet slöjd. Jag har valt en kvalitativ forskningsmetod med halvstrukturerade intervjuer.

Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ hur killar i Äldrarna 11 och 14 ser pÄ sig sjÀlva och sin psykosociala utveckling. Vad pÄverkar killars syn pÄ sig sjÀlva i sin psykosociala utveckling i Äldrarna 11- och 14 Är? Har killar i dessa Äldrar behov av samtal om sin psykosociala utveckling? Genom enskilda intervjuer fick killarna berÀtta om sina personliga upplevelser och erfarenheter. Resultatet visar att familjen och frÀmst mamman Àr viktig för killarna. Kompisar Àr Àven viktiga för killarna..

I denna uppsats studeras tvÄ fotbollsföreningar hemmahörande i Malmö, Husie IF och Kvarnby IK. Dessa föreningar har under den senaste 10-Ärsperioden haft vÀldigt olika utveckling vad gÀller medlemsantal och föreningsprofil. Vid analysen anvÀnds Bourdieus teorier med begrepp som kapital, fÀlt, habitus och agent samt Webers teorier kring tjÀnstemÀn och byrÄkrati. FrÄgestÀllningarna Àr "Hur ser relationen mellan kansli och styrelse i de bÄda föreningarna ut och vilka effekter har balansen mellan dessa?", "Vilka skillnader finns i föreningarnas profil dels gentemot varandra och dels gentemot yttre aktörer i form av fotbollsförbundet och kommunen?" och "Avspeglar sig eventuella skillnader mellan föreningarna i deras respektive policy?".

Organisationer runt om i vÀrlden blir allt mer beroende av olika former av IT-­?stöd. DÄteknologin stÀndigt utvecklas, skapas Àvenytterligare möjligheter för att effektivisera organisationers arbete. Detta kan ske genomatt införskaffa eller utveckla nya system, uppgradera det befintliga systemet eller somdenna uppsats behandlar att förbÀttra detredan befintliga grÀnssnittet. Det finns en radolika designprinciper samt designmönster somkan anvÀndas för att förbÀttra tidigare grÀnssnitt.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur pedagoger arbetar med rörelselekar utomhus och utifrÄn arbetsmaterialet Rörelselekar ? Motorik och samarbetsövningar undersöka hur det fungerar att anvÀnda rörelselekar i olika utomhusmiljöer. TvÄ metoder har anvÀnts för att undersöka detta. En enkÀt skickades ut till pedagoger pÄ förskolor för att ta reda pÄ hur de arbetar med rörelselekar och observation av en barngrupp utfördes pÄ förskolegÄrden och i skogen, dÀr barnen fick prova lekarna i arbetsmaterialet.Resultatet visar att pedagogerna Àr medvetna om rörelselekar och dess möjligheter för barnens utveckling, dock anvÀnder inte alla pedagoger rörelselekar dÄ de anser att barnens egen lek Àr viktig och att barnen automatiskt fÄr motorisk trÀning i leken utomhus. Arbetsmaterialet fungerar bra i de bÄda miljöerna, det uppstod vissa skillnader i lekarna men inte sÄ stora.

Bakgrund: Sjuksköterskeyrket har genomgÄtt stora förÀndringar under de senaste decennierna. Sjuksköterskan förvÀntas att vara en lÀnk mellan samtliga instanser i vÄrdkedjan i en organisation dÀr omorganiseringar sker och arbetsvillkor Àndras. Stress Àr ett inbyggt fenomen i vÄrdarbetet och Àr precis som hÀlsobegreppet högst individuellt och komplext. Sjuksköterskan behöver ta hand om den egna hÀlsan för att inte vÄrden av andra ska Àventyras. För att kunna göra detta har sjuksköterskan ett ansvar men en förutsÀttning för detta Àr dock att organisation, ledning och arbetsplats Àr utformad sÄ att det Àr möjligt för sjuksköterskan att upprÀtthÄlla hÀlsa.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av sin arbetssituation för att förstÄ hur den pÄverkar den egna hÀlsanMetod: Examensarbetet Àr en litteraturöversikt.

Att ta tillvara pÄ de erfarenheter och kunskaper som genereras i enorganisation Àr nÄgot som, enligt oss, bör ses som en sjÀlvklarhet. VÄrt syftemed uppsatsen Àr att ge Siemens Enterprise and Communication AB (SEC)en teoretisk referensram pÄ hur man gör detta, samt att vi som författareskaffar oss en djupare förstÄelse för detta problem.SEC Àr en ganska nybildad organisation dÄ de för inte allt för lÀngesedanbröt sig loss frÄn kontoret i Köpenhamn och skapade ett eget kontor iMalmö. PÄ grund av att deras organisation Àr sÄ pass ny har SEC uttryckt ettintresse om vad teorin sÀger om erfarenhet och kunskap inom organisationer.Vi har intervjuat tre avdelningschefer pÄ företaget för att fÄ en bild av derasnuvarande arbete med kunskap och erfarenhet, samt vad de har förförhoppningar pÄ framtida kunskaps- och erfarenhetshantering.DÄ vi tycker att Knowledge Management (KM) Àr den teori som liggerproblemet nÀrmst om hjÀrtat Àr det utifrÄn den vi valt att bygga vÄr uppsatskring. Till hjÀlp har vi valt att anvÀnda en berÀttelse om hur det kunde ha gÄtttill nÀr SEC implementerar KM i sin organisation. BerÀttelsen hjÀlper till attbelysa problemomrÄdet samtidigt som den avslöjar hur organisationen Àruppbyggd.Uppsatsen kommer inte visa nÄgon fÀrdig mall för hur erfarenhets- ochkunskapshantering skall gÄ till utan tenderar snarare till att, med hjÀlp av ennarrativ ansats, lyfta fram de punkter som KM litteraturen hÄller somviktigast..