I detta examensarbete utvärderas det mobila fältstödet som Skogsstyrelsen i Norrbotten använder. Skogsstyrelsens arbete sker i fält och består bland annat av olika typer av inventeringar, värdering av fastigheter mm. I samband med handdatorernas snabba utveckling och med anpassade kartprogram, har ett mobilt fältstöd utvecklats. I det mobila fältstödet ingår handdator med tillhörande program, mobiltelefon, GPS-mottagare och diverse annan mätutrustning. Skogsstyrelsen är intresserad av att veta hur det mobila fältstödet i dagsläget fungerar, och var fortsatt utveckling kan ske.

Samarbete i nätverk är något som allt fler företag anammar. I en nätverkskonstellation med flera olika mål och viljor blir det alltmer viktigt att effektivisera samarbetet. Det behövs en annan syn på effektiviteten, eller snarare ett komplement till den operativa nivån. För att snabbt kunna ställa om sin verksamhet för att tillfredställa kunder krävs att organisationer är väl förberedda och har en uttänkt strategi för sitt handlande. Detta kan uttryckas som strategisk effektivitet.

I takt med att medvetenheten för miljön ökar så ökar även återvinningen på många håll i samhället. Förut har återvinning alltid skett närhelst det varit ekonomiskt lönsamt, nu finns det dock en allmän uppfattning i samhället att återvinningen är alldeles för låg för att vi skall kunna ha en ?hållbar utveckling?. Denna ökade miljömedvetenhet har lett till förändringar i vissa kommuner i Sverige där man infört att hushållen måste betala en avgift för varje kilo sopor de genererar. Denna uppsats ämnar försöka utvärdera detta ekonomiska styrmedel ur en effektivitetssynpunkt.

The purpose of this study was to examine divergences in assessments of social assistance in one big and one small social welfare office in the municipalities of Malmö. To examine this we used a qualitative method. We held interviews with social workers and their superiors. At the end of the interviews with the social workers we presented two vignettes, describing different cases of first time applications of social assistance. The social workers was asked to assess whether the application should be granted or not, and motivate their decisions.

Många barn tillbringar en stor del av sin tid på fritidshem tillsammans med en eller flera fritidspedagoger. Denna studie syftar till att undersöka vilka kunskaper som fritidspedagoger har om barnens utveckling. Tycker fritidspedagogerna att det ingår i deras roll att följa och bedöma hur barnen utvecklas? Hur använder de dokumentation och andra instrument för att följa denna utveckling? Slutligen avser undersökningen att ta reda på vad fritidspedagogerna gör med den kunskap som de har om barnen. Denna studie är en kvalitativ studie där sju fritidspedagoger, tre kvinnor och fyra män, i Kristianstad kommun har intervjuats.

Bakgrund: Sjuksköterskor ligger högt på listan över yrken som har den sämsta psykosociala arbetsmiljön, vilket kan leda till stress. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelse av arbetsrelaterad stress samt deras uppfattningar om hur stress påverkar omvårdnadsarbetet. Metod: Litteraturöversikt där 13 kvalitativa artiklar bearbetats och analyserats med innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier; ?orsaker till arbetsrelaterad stress?, ?konsekvenser? och ?stressförebyggande åtgärder? med nio underkategorier samt ett övergripande tema; ?organisationens roll i sjuksköterskors upplevelse av arbetsrelaterad stress?.

Vad h?nde, herr B?rjesson? ?r en mikrohistorisk studie som f?ljer jordbrukaren Benjamin Carolus B?rjesson mellan ?ren 1850-1875 p? g?rden Stora B?ck i T?l? Socken med hj?lp av hans anteckningsb?cker. Utifr?n ett ekonomiskt, socialt och mentalitetshistoriskt perspektiv analyseras och redovisas anteckningsb?ckerna. Den mikrohistoriska studien som best?r av herr B?rjessons anteckningar ?r ett exempel p? hur man kan anv?nda en enskild historisk k?lla som ett v?rdefullt ting f?r en undervisningskontext i svensk gymnasieskola. Mikrohistoria presenteras som ett alternativ till den lokalhistoriska undervisningen. F?rhoppningarna ?r att den mikrohistoriska studien kommer att anv?ndas och utvecklas inom undervisning i framtiden, f?r elevers utveckling av historiska kunskap, historiskt t?nkande och historiemedvetande..

The purpose of this study was to inquire how social workers perceive and describe financial abuse of older persons. Six qualitative interviews were carried out and the assembled data was then categorized and analyzed using a theory considering exercise of power and ageism as a theoretical frame. Previous research has shown that at least 10% of older persons have been exposed to some form of abuse or violence; however, there is a lack of research carried out in a Swedish context regarding financial abuse specifically. The six persons interviewed in this study all presented financial abuse as some kind of violence and as previous research has shown the study suggests that this is an increasing problem. Further research ought to be carried out to increase the awareness of this particular form of abuse and to facilitate discovery and development of measures to prevent financial abuse of older persons.

Bakgrund: Anestesi- och operationssjuksköterskor arbetar i en komplex miljö. För att öka effektiviteten infördes ett effektivitetssalskoncept på en klinik. Flera sätt att öka effektiviteten beskrivs i litteraturen, få studier har dock berört sjuksköterskornas upplevelser av att arbeta enligt liknande koncept.Syftet: Var att undersöka hur anestesi- och operationssjuksköterskor upplevde det perioperativa omvårdnadsarbetet när det sker inom effektivitetssalskonceptets ramar.Metod: En kvalitativ induktiv pilotstudie genomfördes, ett ändamålsenligt urval användes och fyra stycken specialistsjuksköterskor deltog i studien. Enskilda intervjuer genomfördes med öppna frågor. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Upplevelsen av omvårdnadsarbetet när det skedde enligt effektivitetssalskonceptet var behäftat med känslor av tillfredsställelse och glädje, bland annat över att operationsköerna kortades av.

Syftet med denna studie är att undersöka gymnasielärares perspektiv på ett ämnesintegrerat arbete. Med hjälp av intervjuer undersöks sex gymnasielärares didaktiska uppfattning av möjligheter och hinder i den ämnesintegrerade undervisningen. Förutsättningar, möjligheter och hinder tydliggör sedan bästa tänkbara situationen för ämnesintegrering utifrån intervjumaterialet.Den didaktiska triangeln används som analysredskap och illustrerar undervisningssituationen utifrån de tre viktiga grundpelarna lärare, elev och innehåll. Tillsammans samspelar dessa grundpelare i dess kontext skolan. I kontexten finns ramarna för undervisningen.

I denna uppsats undersöks hur biblioteket kan fungera som resurs igeografiundervisningen samt hur ett samarbete mellan bibliotek och skola kan se ut. Idagens värld, med ny teknik som t.ex. datorer och internet samt olika databaser, därinformation finns i överflöd kan ett skolbibliotek vara en viktig källa inomundervisningen. Läroboken som förr i tiden var huvudläromedlet är idag i många ämneninte längre den enda källan i undervisningen och många lärare tar fram material frånbiblioteket, internet och databaser.Samarbetet mellan bibliotek och skolan ser idag olika ut på olika skolor och kanvara olika utvecklat ifall det överhuvudtaget finns ett samarbete. I denna uppsats utförsintervjuer med sju olika skolbibliotekarier i Uppsala för att kasta ljus över hur derasbibliotek integreras som pedagogisk resurs i geografiundervisningen samt vilka källorsom biblioteket tillhandahåller till geografiundervisningen..

The aim of this thesis was to study financial support within the Church of Sweden and the view of the church?s diaconal work. This was done with a quantitative method where a survey sent to a number of churches containing questions about financial support within the church and how they, the respondents, looked at the church?s role as a welfare agent. Of the almost 200 congregations only 23 congregations responded.

Denna undersökning som är ett avstamp i utvecklingen, en markering på vägen,syftar till att undersöka förutsättningarna för hållbara livsmedelsinköp via de traditionella inköpskanalerna för restaurangverksamheter i Göteborg.Bakgrunden tar upp begreppet hållbar utveckling med fokus på livsmedel, från ett globalt till ett lokalt pespektiv. Här beskrivs vad ett ekologiskt livsmedel är och vilka certifieringar det finns på marknaden. Restaurangerna har även olika aspekter att ta hänsyn till såsom ekonomi och samarbete med leverantörerna.Genom en kvalitativ undersökningen ämnades det bland annat att ta reda på hur utbudet såg ut, om det blev mer kostsamt samt om dessa varor håller god kvalité hos de ledande grossisterna/leverantörerna i Göteborg.Sex representanter för dessa grossister intervjuades med resultat som visar på att man som restaurang kan handla ekologiskt och närproducerat men inte utan en flexibel syn på vad ett livsmedel för hållbar utveckling innebär. Likaså krävs en tätare kommunikation mellan restaurangerna och leverantörerna samt bättre framförhållning vid beställning..

Flerbostadshus byggda mellan åren 1961-1975, i dagligt tal kallade för miljonprogrammet har inom de närmaste åren ett omfattande renoveringsbehov. Detta på grund av bland annat naturligt slitage men även brist på underhållsinsatser. Kostnaderna för att rusta upp dessa områden slutar ofta på enorma summor. Orsaken till renoveringsbehovet beror främst på husens tekniska tillstånd men även på grund av skärpta myndighetskrav, hög energianvändning, sociala faktorer, efterfrågan samt ett behov av modernare bostäder. Staten har varit tydlig med att de inte kommer att bidra med ekonomiskt stöd vid upprustning av miljonprogrammet.

Kraven på att nybyggda bostäder ska vara energisnåla i driftskedet ökar hela tiden av flera anledningar. Dels vill brukarna hålla driftskostnaderna så låga som möjligt och dels är det miljöaspekten som spelar in. Men hur energisnål kan en villa egentligen göras och hur påverkas arkitekturen då den görs extremt energieffektiv?I den här rapporten utreds tio energieffektiva principer som kan användas för att göra en villa mer energisnål och energiproducerande. Alla tio principer har tillämpats i en villa som projekterats under arbetets gång.