I denna uppsats undersöks samspelet mellan ersÀttningsnivÄ i arbetslöshetsförsÀkringen och investeringar i aktiv arbetsmarknadspolitik och hur detta Àr kopplat till arbetsvilja i ett urval om 21 lÀnder. Metoden som anvÀnds Àr en beskrivning av arbetsmarknadspolitik i olika lÀnder samt analys baserad pÄ flernivÄregression. Data Àr hÀmtad frÄn ISSP och OECD. Uppsatsens slutsats Àr att en hög arbetsvilja har en tydlig koppling till ett lands kombination av arbetsmarknadspolitik och att denna koppling antar olika former med samspelet mellan ersÀttningsnivÄ i arbetslöshetsförsÀkringen och ett lands investeringar i aktiv arbetsmarknadspolitik. Detta Àr relevant för diskussionen om hur vÀlfÀrdsstaten kan överleva pÄ lÀngre sikt genom motverkande av de negativa incitament som skapas av vissa av dess bestÄndsdelar..

Newborn Individualized Development Care and Assessment Program (NIDCAP) Àr en modell för omvÄrdnad av prematura barn samt dess familj och ett huvudsyfte med denna modell Àr att stödja utvecklingen av barnet. I Sverige kallas NIDCAP för familjecentrerad utvecklings-stödjande neonatalvÄrd. Enligt internationell praxis anges en okomplicerad graviditet ha en lÀngd av ca 280 dagar, 40 veckor. En fullgÄngen graviditet varar frÄn 37+0 till 41+6 veckor. De flesta av de prematurt födda barnen har en medicinsk komplikation.Syftet var att belysa hur NIDCAP pÄverkar det prematura barnets utveckling.Metoden för studien var en forskningsöversikt.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att belysa hur undervisningen i skolan utformas sÄ att elever fÄr kunskap om hÄllbar utveckling och att arbetet mot en hÄllbar utveckling blir en integrerad del av skolan och elevernas handlingar i vardagen. Ett annat syfte Àr att konkretisera hur undervisningen i skolan utformas sÄ att arbetet mot en hÄllbar utveckling skapar möjlighet för eleverna att fÄ nya insikter om hur de praktiskt kan agera och göra miljömÀssiga val. Den metod vi har anvÀnt Àr en kvalitativ forskningsstrategi med semistrukturerade intervjuer. Resultatet av arbetet Àr att det finns olika arbetsmetoder för att nÄ en mer hÄllbar utveckling och att skolor och lÀrare kommit olika lÄngt i undervisningen. FörhÄllningssÀttet till miljön och hÄllbar utveckling Àr nÄgot som genomsyrar hela skolan för att ge en helhetsbild för eleverna..

In recent years, Information Technology (IT) has gained more importance in workinglife. More and more organisations has shown an interest about how technology can beused to manage the competence of the employees, and how IT can contribute to thedevelopment of the organisation. In order to achieve this, there is a need for suitabletools to support this process. Even though the implementation of competencemanagement systems (CMS) is a highly up to date question for many organisations,there is a lack of scientific reserach concering this area. This study will contribute tothe research area by examining how CMS is used by employees in daily working life.The manager and the employees in a healthcare organisation in Sweden were observedduring appraisals in order to observe how they used the CMS to evaluate competence.The appraisals were considered a suitable place for studing CMS in use within anorganisation.By using theoretical perspecitves such as the Sociomateriality and Situated Learning,the study can contribute to the knowledge of the entanglement between technologyand working practice.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur man ser pÄ lÀrande och arbetar med lÀrande inom tvÄ organisationer frÄn ett ledningsperspektiv, för att sedan stÀlla detta i relation till teorier om den lÀrande organisationen. De organisationer som undersöks Àr ett byggföretag och ett arbetsförmedlingskontor. Studien tar avstamp i en genomgÄng av begreppet lÀrande organisation. Begreppets historiska bakgrund och viktiga förgrundsfigurer tas upp för att sedan visa hur begreppet har utvecklats och ser ut idag.Studien har genomförts med en kvalitativ ansats och metoden som anvÀnts Àr informantintervjuer. Tre personer inom respektive organisation har intervjuats, alla med insikt och inflytande över hur man arbetar med frÄgor som rör lÀrande och kompetensutveckling.

Detta arbete syftade till att svara dels pÄ vilka solcellstyper som finns pÄ den svenska marknaden och vad som skiljer dem Ät, dels hur förutsÀttningarna ekonomiskt ser ut för solceller i Sverige. Arbetets metod bestod av en litteraturstudie och en marknadssammanstÀllning.Resultatet visade pÄ att solceller finns etablerade pÄ den svenska marknaden och att det Àr monokristallina och polykristallina kiselsolceller som dominerar utbudet. Kiselceller har fördelen att grundÀmnet finns i stor koncentration pÄ jorden men de krÀver en energikrÀvande process för tillverkningen. Vidare visade resultatet att en mindre del av marknaden utgörs av tunnfilmssolceller av CIGS och CdTe. Tunnfilmerna har en tjocklek ned till en mikrometer och har en tillverkningsprocess som Àr enklare och mindre energikrÀvande.FörutsÀttningarna för solceller i Sverige Àr betydligt sÀmre Àn för sydligare lÀnder och Àven inom Sverige varierar förutsÀttningarna stort.

Syftet med studien var att ÄskÄdliggöra nÄgra pedagogers arbetssÀtt och Äsikter kring barnens sprÄkutveckling i förskolan och förskoleklass. Vi ville Àven undersöka om det fanns nÄgot samarbete mellan verksamheterna kring barnens sprÄkutveckling. Slutligen var vÄr avsikt att ta reda pÄ om pedagogerna anser att samarbetet hÀmmas om verksamheterna inte Àr samlokaliserade. För att söka reda pÄ liknande undersökningar som gjorts tidigare, anvÀnde vi oss av Internet. Vi anvÀnde oss av sidan www.uppsatser.se dÀr vi skrev in barn, sprÄkutveckling och samarbete.

Uppsatsens syfte har varit att konkretisera vad en socialt hÄllbar utveckling skulle kunna betyda för det sociala arbetets vardag. Vilken plats socialarbetarna har att fylla och vilken typ av praktik som skulle utformas om syftet var att frÀmja en socialt hÄllbar utveckling. För att bryta ner syftet med uppsatsen i mer lÀtthanterliga bitar har jag formulerat ett antal frÄgestÀllningar; -Vad betyder begreppet socialt hÄllbar utveckling? -Vilken roll skulle det sociala arbetet kunna ha i en socialt hÄllbar utveckling?-Vilka kompetenser och konkreta handlingar behövs hos den enskilda socialarbetaren för att socialt arbete ska vara del i en socialt hÄllbar utveckling?.

Idag Àr det modernt att arbeta mot en hÄllbar utveckling. För att nÄ en hÄllbar utveckling krÀvs det att företagen tar sitt ansvar och agerar pÄ ett lÄngsiktigt hÄllbart sÀtt. Företagens ansvar Àr uppdelat i tre olika omrÄden: miljö, socialt och ekonomiskt och för att nÄ en hÄllbar utveckling ska dessa balanseras pÄ ett optimalt sÀtt. Företag kan visa att de tar sitt ansvar för de tre omrÄdena genom att upprÀtta hÄllbarhetsredovisningar, dÀr de redovisar sitt förhÄllningssÀtt till hÄllbar utveckling genom att redogöra olika resultat och aktiviteter. Det har visat sig att det idag förvÀntas att företag tar sitt ansvar och genom att de hÄllbarhetsredovisar har mÄnga företag bland annat upplevt legitimitet och större trovÀrdighet frÄn samhÀllet.

Syftet med studien var att beskriva och analysera hur nÄgra socialsekreterare som arbetar med ekonomiskt bistÄnd förstod betydelsen av pengar som del i sitt arbete. I studien valde jag att anvÀnda mig av kvalitativ metod som baserades pÄ fyra semistrukturerade intervjuer. Resultatet i studien visade bland annat att socialsekreterarnas syn pÄ pengar i sitt arbete var pengar som ett maktmedel och att det i deras arbete finns olika sÀtt att anvÀnda makten pÄ. Resultatet analyserade jag med hjÀlp av Greta Marie Skaus tvÄ modeller som handlar om relationen mellan makt och hjÀlp samt olika rum dÀr det sociala arbetet kan pÄgÄ. Modellerna kan anvÀndas pÄ sÄ vÀl individnivÄ som systemnivÄ.

Utveckling av en transponder som med befintliga tekniker erbjuder möjlighet att, över stora avstÄnd, lokalisera gods utom- sÄvÀl som inomhus..

This paper aims to examine performance monitoring in project organisations. The number of organisations that regularly performs projects as a key part of their operations grows rapidly, why this topic has become of large interest. Through a theoretical framework developed by Lars Östman in 1977, the performance monitoring system of the Swedish government-owned public utility Svenska KraftnĂ€t is studied closely. The results from this analysis are then linked to an analysis of the organisation's internal structure through Mintzbergs generic organisational structures. Close connections are found between organisational structure and performance monitoring, which leads on to interesting observations about the connection between size of a project organisation and choice of monitoring method..

Syftet med arbetet Àr att se hur begreppet hÄllbar utveckling presenteras i svenska lÀroböcker inom Àmnet geografi vid gymnasiet. Jag har Àven haft som syfte att undersöka förhÄllandet mellan lÀroböckernas texter med det rÄdande forskningslÀget kring begreppet hÄllbar utveckling. För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningen har jag anvÀnt mig av en textanalytisk metod av tre lÀroböcker som Àr vanligt förekommande i undervisning i geografi vid gymnasiet. Resultatet visar pÄ att man anvÀnt sig av en ytlig presentation av begreppet hÄllbar utveckling, vilket stÀmmer vÀl in pÄ hur man valt att presentera nya hÀndelser som tex. konferenser, rapporter etc.

Syftet med denna studie a?r att underso?ka hur insatser och fo?rutsa?ttningar fo?r ekonomiskt bista?nd formuleras och individanpassas inom fo?rso?rjningssto?d fo?r unga vuxna. De fra?gesta?llningar som anva?nds behandlar hur gruppen unga vuxna bista?ndstagare konstrueras, hur socialsekreterare definierar insatser utifra?n klientens behov, samt hur fo?rutsa?ttningar fo?r bista?nd formuleras och huruvida dessa uppra?ttas med ha?nsyn till klientens individuella situation. Fra?gesta?llningarna bero?r det sociala arbetets normfo?rmedlade praktik, ba?de utifra?n hur gruppen unga vuxna konstrueras men ocksa? utifra?n hur gruppens behov motiverar de insatser som de unga vuxna anses beho?va.

Den hÀr uppsatsen handlar om hur förskollÀrare idag upplever samarbetet mellan förskola och hem, deras beskrivning av förutsÀttningar för ett gott samarbete och vilken betydelse den nya reviderade lÀroplanen (Lpfö98/10) har för samarbetet.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur förskollÀrare upplever samarbetet hem- förskola. Den empiriska delen grundas pÄ sex intervjuer med förskollÀrare som har avlagt sin examen under fyra olika decennier. Intervjuerna har genomförts med fokus pÄ att lyfta fram deras syn pÄ de barndomssociologiska begreppen being och becoming (med svensk översÀttning varandesyn och projektsyn) och frÄgor kring just samarbetet förskola - hem.De fyra teman som uppstod ur analys av intervjuresultatet var: 1. VÀxelverkan mellan being och becoming, 2. Samarbete pÄverkat av den dagliga dialogen och förskollÀrares uppdrag, 3.