Trafikkontoret i Stockholm har en viktig uppgift i att förvalta de drygt 800 brokonstruktioner som är en vital del av stadens infrastruktur. En utmaning inför framtiden blir att tackla det ökade underhållsbehovet som en följd av ett åldrande brobestånd och ökad trafikbelastning. Trafikkontoret är en av de förvaltningar som ingår i Stockholms stad, som till stor del är en beställarorganisation. Idag sköts fortfarande det förebyggande underhållet av broar i egen regi men på grund av omorganiseringar kommer underhållet i framtiden att handlas upp.Syftet med examensarbetet har varit att ta fram ett underlag för upphandling och kunskapsåterföring i form av objektskartor, uppföljningsprotokoll och egenskapskrav med utgångspunkten att förbättra det förebyggande underhållet. Informationen som ligger till grund för rapporten har inhämtats från en litteraturstudie, intervjuer med sakkunniga inom branschen, data från förvaltningssystemet BaTMan och en inventering av Stockholms stads broar.

Titel: Redovisning av FoU-utgifter ? val av regelverk för mindre onoterade aktiebolagNivå: Kandidatuppsats i företagsekonomiFörfattare: Adam Bergman och Alexandra HellströmHandledare: Arne FagerströmBitr. Handledare: Annika LakeDatum: 2014-05-26Bakgrund: Under 2000-talet har svensk redovisning genomgått en stor förändring, och Bokföringsnämnden (BFN) har varit ett drivande organ i denna fråga. BFN beslutade 2004 att inleda ett projekt för att ändra inriktning på sitt normgivningsarbete, och projektet har de valt att kalla för kategoriseringsprojektet (eller förkortat, K-projektet). Mindre onoterade aktiebolag blir rekommenderade K2-regelverket, dock får inte utgifter för immateriella tillgångar aktiveras som en tillgång i balansräkningen inom detta regelverk.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur ideella organisationer arbetar med opinionsbildning och påverkansarbete mot allmänheten och politiska beslutsfattare. Jag ville se hur organisationer direkt, eller via opinion, går tillväga för att påverka ett politiskt beslut eller skapa uppmärksamhet för sina frågor. Jag ville också se hur organisationer arbetar med PR och informationsverksamhet. Metoden jag har använt mig av är kvalitativa samtalsintervjuer med fem olika ideella organisationer; Röda Korset, Rädda Barnen, Läkare utan Gränser, Amnesty International och Kvinna till Kvinna. Studien berör teorier om lobbying, opinionsbildning, intresseorganisationer samt mediers inflytande över opinion och politik.Organisationerna påpekade vikten av att ha opinionen med sig om man ville påverka politiska beslut.

Idag ställs stora krav på matpotatisen utseende. Att förbättra skalfinishen är många gånger önskvärt för matpotatisodlaren. En försämring av skalfastheten hos etablerade matpotatissorter har uppmärksammats av Lars Bolin, VD på Svensk Potatis. Genom att undersöka praktisk odling och därigenom samla in underlag för slutsatser alternativt för framtida studier inom området är förhoppningen att minska problem med skalhållfasthet. Målsättningen är att hitta metoder som ger potatisen ett bra hållfast skal vilket skulle öka lönsamheten för odlarna.

Syfte: Syftet med studien är att nå ökad kunskap om organisationen på 6/7-9skolor och om hur rektorer på 6/7-9skolor på ett strategiskt sätt använder organisationen för att förverkliga läroplanens skrivning om vad lärare ska göra vad det gäller kunskap och om organisationen ligger i linje med rektorns visioner.Teori: Ansatsen i studien utgår från en konstruktivistisk kunskapssyn, vilket innebär att i forskningsintervjuer konstrueras kunskap om verkligheten. Verkligheten är inte objektivt beskrivbar utan beror på vilket perspektiv man ser genom. I den här studien har rektorernas perspektiv på organisationen analyserats. Jag har även utgått från att rektorerna handlar rationellt i förhållande till mål och värderingar utifrån sin kunskap, erfarenhet och skolans värdegrund. Den teoretiska bakgrunden utgörs till största delen av teorier kring rektorsrollen, lärande organisation och organisationsperspektiv.Metod: Kvalitativ intervju har använts vid intervjuer av sex rektorer.

Goodwill har under en längre tid varit ett av redovisningens stora problemområden. Debatten om redovisning av detta komplexa begrepp har pågått länge. Frågan om tidsperioden för avskrivningar eller om koncernmässig goodwill överhuvudtaget skall skrivas av har varit en av de mest omstridda redovisningsfrågorna.International Accounting Standards Board är ett oberoende organ vars åtaganden är att fastställa standarder inom redovisning och finansiell rapportering. IFRS är det regelverk som ges ut av IASB. Utvecklandet av IFRS sker genom en internationell process däralla intressenter (nationella normgivare, utgivare och användare av finansiella rapporter, revisorer mm) som berörs är beviljade att delge sin uppfattning.

Goodwill har under en längre tid varit ett av redovisningens stora problemområden. Debatten om redovisning av detta komplexa begrepp har pågått länge. Frågan om tidsperioden för avskrivningar eller om koncernmässig goodwill överhuvudtaget skall skrivas av har varit en av de mest omstridda redovisningsfrågorna.International Accounting Standards Board är ett oberoende organ vars åtaganden är att fastställa standarder inom redovisning och finansiell rapportering. IFRS är det regelverk som ges ut av IASB. Utvecklandet av IFRS sker genom en internationell process däralla intressenter (nationella normgivare, utgivare och användare av finansiella rapporter, revisorer mm) som berörs är beviljade att delge sin uppfattning.

AbstraktTitel: Svenska företags motiv till hållbarhetsrapportering ? Är det till nytta för alla?Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Magdolna Berg och Camilla ÖrnebroHandledare: Jan SvanbergDatum: 2014-06 Syfte: Företagens hållbarhetsrapportering är frivilligt i nuläget. De regleringar som finns gäller rapportering om olika miljöpåverkan men inte inom ramen av en hållbarhetsrapport utan som en del av årsredovisningen eller övriga rapporter till lokala myndigheter. Det format som finns till hållbarhetsrapporten ? GRI rapporteringsstandard - passar större företag men är för omfattande för att mindre företag ska börja rapportera enligt detta.

Det är sedan länge känt att om höns hålls i naturlig belysning varierar äggläggningen med årstiderna. Lägst antal ägg läggs när dagarna är som kortast och ljusstimuleringen är som lägst. Eftersom hönan reagerar även på artificiellt ljus kan ljusprogram användas för att styra antalet ljusa respektive mörka timmar per dygn för att därigenom undvika årstidsvariation. Syftet med denna litteraturstudie är att ta reda på hur ljuset styr hönans könsmognad och ägg-läggning. Ljus registreras av fotoreceptorceller i retina, hypotalamus och epifysen vilka omvandlar energin i fotonerna till en biologisk signal. Vid ljusstimulering stimuleras gonadotropinfrisät-tande hormon (GnRH) vilket ökar frisläppningen av gonadotropinerna follikelstimulerande hormon (FSH) och luteiniserande hormon (LH).

För att förvalta en älgstam på ett bra sätt krävs information om älgstammens sammansättning. År 2012 infördes en ny älgförvaltning som är ekosystembaserad och adaptiv. För att få en överblick över älgstammens storlek finns olika metoder för basinventering, ex älgobservationer och spillningsinventering. Även utökad inventering som ålderstruktur och reproduktion hos skjutna älgar kan användas. Detta examensarbete är ett fördjupningsarbete om älgars reproduktion i den norra delen av Småland, fokuserat på hondjuren (älgkor och ? kvigor).

Uppsatsens syfte är att mot bakgrund av Sveriges implementering av Århuskonventionen art. 9.3 diskutera miljöorganisationers roll i miljöprocessen, och miljöprocessens funktioner. Århuskonventionen art. 9.3 ger en ganska vid rätt för miljöorganisationer att överklaga myndighetsbeslut med anknytning till miljön. När Sverige ratificerade konventionen 2005 ansågs det i Sverige att vår lagstiftning i stort stämde överrens med konventionen.

Den 1 juli 2006 trädde lagen om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden[1] (LUA) ikraft. Lagen är ett resultat av Sveriges genomförande av direktiv 2004/25/EG om uppköpserbjudanden[2] (takeover-direktivet) som inför en harmoniserad reglering av offentliga uppköp av noterade aktier. Regleringens syfte är att garantera målbolagets aktieägare en rättvis och rimlig behandling samtidigt som önskade omstruktureringar möjliggörs. Genom principen att det är aktieägarna som själva skall ta ställning till budet och godkänna försvarsåtgärder skyddas de från ledningen. Genom principen om likabehandling av aktieägare, vad gäller t.ex.

Lantmännen ekonomisk förening (Lantmännen) är en av Nordens största koncerner inom lantbruk, lantbruksmaskiner, livsmedel och energi. Företaget är ett medlemsägt företag med cirka 33 500 medlemmar, som var och en har en röst. Lantmännens uppdrag är att bidra till lönsamheten på medlemmarnas gårdar och ge god avkastning på deras kapital i föreningen. Lantmännens medlemskår står inför stora förändringar då flertalet lantbrukare är över 55 år. Mellan åren 1999 och 2010 har antalet jordbruk i Sverige minskat med 31 %. Detta innebär att Lantmännen tappar medlemmar samt kapital i föreningen.

Syftet med detta arbete var att redogöra för hur EHV-1 orsakar abort hos dräktiga ston samt patogenes och egenskaper hos viruset som leder fram till abort. Ekvint herpesvirus typ 1(EHV-1) är ett ?-herpesvirus som finns över hela världen och kan orsaka tre olika typer av sjukdomar hos häst: Respiratorisk sjukdom, neurologisk sjukdom och abort. EHV-1 överförs främst genom inandning av aerosoler från infekterad häst och orsakar först luftvägssjukdom och viremi. Viruset bildar sedan latens, främst i lymfknutor nära de övre luftvägarna samt i trigeminala ganglier.

Bakgrund och problem: Inom EU har normgivande organ inom redovisning länge försökt att harmonisera medlemsländernas externredovisning. Ett gemensamt regelsystem - IFRS implementerades för svenska noterade koncerner med början år 2005. Under många år har valutaeffektsredovisningen varit ett komplicerad och omdebatterat område. Före implementeringen av IFRS år 2005 redovisade svenska koncerner valutaeffekter i enlighet med RR 8 Effekter av ändrade valutakurser. Efter koncernernas konvertering till IFRS sker redovisning av valutaeffekter istället enligt IAS 21 Effekterna av ändrade valutakurser.