Examensarbetet är en litteraturstudie som handlar om att förebygga post-operativa komplikationer hos hund i samband med anestesi, symtom på dessa och hur de åtgärdas.Anestesi är ett reversibelt tillstånd av medvetslöshet frambringat för att kunna utföra operationer och diagnostiska tester. Det är viktigt att anpassa anestesin efter varje djur och ha kunskap för olika läkemedels önskade effekt och biverkningar. Vid val av anestesi bör hänsyn tas till olika faktorer, som till exempel ras, ålder, sjukdom och beteende.Problem kan uppstå i alla stadier av anestesi, från pre-medicineringen till uppvaket. Vanliga komplikationer är kräkning, regurgitation, krampanfall, excitation, dyspne, hypotermi och förlängt uppvaknande. Individuellt kan problemen innebära små konsekvenser, men tillsammans orsaka fara.

Dagens avelsarbete är målinriktat med ett nordiskt samarbete som erbjuder ett brett urval av tjurar, vilket gör det lättare att utveckla vidare avelsarbete. Avelsarbetet är i sin tur en mycket viktig del i ett mjölkföretags skötsel och drift för att kunna optimera mjölkkons produktivitet, hållbarhet och livslängd och har dessutom en stor inverkan på gårdens ekonomi. Syftet med detta examensarbete var att undersöka om det går att mäta mjölkkons exteriör med hjälp av fotografier och för att undersöka vad man bör tänka på när man fotograferar djuren. Detta för att försöka få en objektiv värdering och om möjligt minska variationen som kan inträffa mellan olika exteriörbedömare. I studien undersöktes om det gick att göra en exteriörbedömning av djur genom att i ett bildbehandlingsprogram mäta avstånd och vinklar på de exteriöra delarna av djuren, vilka tidigare har fotograferats. En jämförelse av resultatet gjordes mot den traditionella exteriörbedömningen, utifrån samma kobilder, för att se om den nya metoden var genomförbar och möjlig. Undersökningen gjordes på 18 kor av Svensk Holstein (SH), Svensk röd boskap (SRB) och korsningar dem emellan, från en mjölkgård i Västernorrland. Av 24 olika exteriörbedömningsmått som gjordes på en ko valdes 13 ut och resulterade i 9 mätningar som kunde användas.

Syftet med den här litteraturstudien är att undersöka hur stallhygienen och personal med djuröga påverkar produktionsresultaten och ekonomin i grisproduktion. Stallmiljön påverkar såväl djuren som människorna som vistas i miljön. Man har sett att personer som vistas i stallmiljöer löper högre risk att drabbas av luftvägsymtom och kronisk bronkit. Det är det organiska dammet bestående av bland annat djurhår, urin, fekalier, mikroorganismer, vegetabiliska partiklar samt andra partiklar som orsakar detta. Följderna av inandningen kan leda till feber, trötthet och huvudvärk och därmed sänkt arbetsförmåga.

Boskapspesten (eng. Rinderpest) deklarerades den 25e maj, 2011, vara utrotad från jorden. Det gör den till den andra infektiösa smittan människan utrotat. Sjukdomen är en av de äldsta noterade boskapssjukdomarna och har under historien orsakat miljontals dödsfall av nötboskap och mindre idisslare. Rinderpestviruset är ett höljeförsett, enkelsträngat, negativt RNA-virus, tillhörande genuset Morbillivirus, familj Paramyxoviridae. Sjukdomen det orsakar är mycket smittsam, med en mortalitet på upp till 90% i vissa fall.

Efter att ha gjort en del research om vampyrer, så märkte jag att de ibland kopplats ihop med varulvar, främst inom film men även i en del litteratur. Dock kunde jag inte hitta så mycket skrivet om deras myters sammankoppling, vilket gjorde att jag fick idén till den här uppsatsen. Syftet med min uppsats är att undersöka hur myter skapas i film, vilket jag gjorde genom en undersökning om hur myterna om varulvar och vampyrer gestaltas i Underworld-filmerna, med fokus på tematiken kring det djuriska och mänskliga. Även om dessa filmer bygger mycket på action, snygga effekter och läskiga monster så finns det ändå en underliggande story som går att koppla till djupare saker. Jag kom fram till att Underworld-filmerna gestaltar vampyrerna som mer mänskliga och varulvarna mer djuriska.

Denna uppsats analyserar Selma Lagerlöfs debutroman Gösta Berlings saga utifrån teorierna zookritik och ekokritik. Analysen ämnar visa hur naturen framställs och hur den påverkar romanens karaktärer samt analysera hur det hierarkiska förhållandet mellan människa och natur artar sig i romanen. Analysen utgår även ifrån de filosofiska och teologiska tankegångar som ligger till grund för tudelningen mellan kultur och natur i det moderna samhället. Uppsatsens analys bygger på ett närläsningsstudium av tre kapitel i romanen. De kapitel som analyseras är första kapitlet ?Landskapet?, nittonde kapitlet ?Dovres häxa? och tjugotredje kapitlet ?Patron Julius?.

Sälen är norra Europas största skidcentrum och är under utveckling för att möta turistbehovet. Skistar AB äger och förvaltar alpindestinationer i Sverige och Norge. I Hundfjället planerar Skistar AB ett nytt turistboende för ca 300 personer för att förstärka området som skidcentrum. Syftet med detta examensarbete är att få kunskaper om hur turistboende i skidorter fungerar och vilka funktioner som eftersträvas. Målet är att utreda styrande faktorer för etablering av turistboende i fjällmiljö.

Domesticerade djur separeras ofta abrupt från sin mamma efter födseln och ofta mycket tidigare än när den naturliga avvänjningen skulle ske. Naturligt sker avvänjning hos nötkreatur mellan 7 och 14 månader. De mjölkproducerande djuren separeras dock från sina ungar direkt efter födseln på de flesta gårdar i Europa och Nordamerika. Detta påverkar både ko och kalv. Förutom att de separeras från varandra innebär ofta separationen ytterligare stressfaktorer som nya fysiska miljöer och sociala förändringar. Kor som separeras från sina kalvar efter 4 dagar vokaliserar mer än kor vars kalvar är yngre vid separationen.

Detta arbete är gjort med syfte att få fram en bra planlösning för det tilltänkta bygget på gården Skärvinge. För att komma fram till en bra planlösning har det lästs en rad med olika rapporter, forskningartikel, m.m. för att få olika vinklingar på vad som krävs för att kunna få fram en bra planlösning. Det har även gjorts en studie på andra befintliga robotgårdar för att på så vis få med hur det fungerar i praktiken. För att kunna jämföra gårdarna har ett frågeformulär används.

För gräsätare är ett näringsriktigt grovfoder av största betydelse för friska djur och god prestationsförmåga. Det ställer krav på kvaliteten på det vallgräs som används till hö, hösilage och ensilage samt det gräs som djuren betar. Vallgräs kan infekteras av endofytiska mögelsvampar som producerar toxiska substanser. Neotyphodium spp. är ett släkte av endofytiska mögelsvampar som tillhör familjen Clavicipitaceae.

Afrikansk hästpest är en virussjukdom som framför allt drabbar djur ur familjen Equidae, det vill säga hästdjur. Afrikanskt hästpestvirus är ett Orbivirus som finns i 9 serotyper. Smittan sprids med blodsugande insekter ur släktet Culicoides (svidknott), och främst av arten Culicoides imicola som anses vara huvudvektor. Sjukdomen har den högsta dödligheten på 90 % hos hästar och kan hos åsnor och sebror vara alltifrån dödlig till helt symptomfri. Sjukdomen är idag endemisk i Afrikas centrala, tropiska områden där sebror anses vara reservoar för viruset.

Djurparker är idag stora attraktionsmoment samt arbetar också med bevarandearbeten. För att lyckas med ett bevarandeprojekt krävs det att djuren bibehåller sitt artspecifika beteende även i fångeskap vilket kräver ett bra hägn med tydliga mål. Det europeiska lodjuret är ett relativt populärt djur i djurparker i denna del av världen, och är än så länge inte hotade. Dock gör minskade habitat, avskjutning samt förändringar i bytestillgång att lodjurspopulationen minskar. På Skansen hålls två lodjur, en hona och en hane, i treårsåldern tillsammans i ett hägn.

Denna uppsats behandlar den Europeiska Landskapskonventionen och begreppet vardagslandskap. I en fallstudie av bruksorten Fredriksberg i Bergslagen berättas en historia om vad som händer med en bruksort och dess vardagslandskap när ortens största näringsverksamhet läggs ner. I uppsatsen problematiseras frågor så som; hur ett vardagslandskap kan se ut och hur den Europeiska Landskapskonventionen definierar vad ett vardagslandskap är. Det diskuteras även vilken problematiken är kring begreppet vardagslandskap samt om bruksorter som Fredriksberg ingår i kategorin vardagslandskap.Berättelsen tar sin början i en bygd där svedjebruk och stångjärnsproduktion är starten till en blomstrande bruksbygd. En bygd som i början av 1900-talet har sin största näringsverksamhet inom papper- och massatillverkning.

För att möta efterfrågan och konkurrensen måste det svenska jordbruket utvecklas som industri, mot större och mer rationellt organiserade enheter med inriktningen på hur man kan effektivisera för att gå med ekonomisk vinning. Konsekvenserna av detta är att djuren drabbas då deras miljö blir mer industriell. Grisarna blir understimulerade av den begränsade omgivningen eftersom deras naturliga beteenden inte alltid kan tillgodoses, vilket i sin tur kan leda till stereotypa och framförallt avvikande beteenden. Svenska grisar har det i många avseenden bättre än andra grisar inom och utanför EU och detta avspeglar sig bl.a. i 30-50 % större utrymme och mer fast golv, tillgång till strömaterial och därmed också större möjlighet att uttrycka sina naturliga beteenden. Men innebär ?bättre? att det är ?bra nog? eller finns det mer vi kan göra för att öka välfärden och även välmåendet för våra grisar? Berikning minskar oftast djurens sysselsättningsbrist och minskar i de flesta fall oönskade beteenden.

Stressen ökar allt med i samhället och i människors liv. Därför är det viktigt att finna sätt att motverka de negativa aspekterna av stressen för att må bra. Undersökningar gjorda i Europa och USA visar att kontakt med djur minskar stressnivån i kroppen. Ett antagande i denna studie var att om hundägare upplever sin hund på ett positivt sätt skulle detta leda till ökade buffringsresurser. D.v.s.