Syftet med studien Àr att utöka kunskapen om i vilken omfattning samhÀllsfaktorer kan ha pÄverkat Charles Darwin vid utformandet av teorin om det naturliga urvalet. Studien vill pÄ sÄ sÀtt, utifrÄn ett sociologiskt perspektiv, bidra till kunskapen om hur den nya synen pÄ naturens evolutionsprocesser kunde vÀxa fram, genom abstraktioner som centrala verktyg i kunskapens produktionsprocess. UtgÄngspunkten för analysen Àr Herbert Spencers antagande att samma lagbundna utveckling som gÀller för samhÀllen ocksÄ gÀller för levande organismer.Analysen av Darwins avhandling Om arternas uppkomst begrÀnsas till tvÄ centrala kapitel. Dessa kapitel har valts dÄ de bedömts vara centrala för en positionering av sociologin inom evolutionsbiologin. I dessa kapitel utvecklas Darwins syn pÄ det naturliga urvalet och variationen, nÀmligen kapitel IV ?Det naturliga urvalet? och kapitel V ?Lagarna för variationen?.I studien undersöks vilka nödvÀndiga egenskaper den verklighet bör ha haft som utgjort grunden för den nya evolutionsbiologins vÀrldsbild, och vilka underliggande generativa mekanismer i samhÀllet, som bidragit till att forma Darwins teori om det naturliga urvalet.Sammanfattningsvis mÄste studien anses ha funnit stöd för att anta hypotesen att ett samband kan pÄvisas mellan Ä ena sidan Darwins teori om det naturliga urvalet och Ä andra sidan sociala mekanismer i det dÄtida samhÀllet..

Denna uppsats avsÄg att undersöka Äldersskillnader inom heterosexuella par och hur det pÄverkar barnafödandet, antal gemensamma barn. Hypoteserna som stÀlldes var att nÀr kvinnan Àr den Àldre tenderar antalet barn att minska samt att om mannen Àr den Àldre tenderar antalet barn att öka. Uppsatsen har redogjort för tidigare forskning pÄ respektive omrÄde och har sedan genom datafrÄn LevnadsnivÄundersökningen anvÀnt en kvantitativ metod. Detta för att undersöka om ett samband finns mellan intervjuperson och parters Äldersskillnad och antal barn som paret har tillsammans. Uppsatsen har Àven kontrollerat för om det kan finnas bakomliggande orsaker som utbildning, nettoinkomst och ursprungsland kan pÄverka valet av antal barn.

Denna uppsats avsÄg att undersöka Äldersskillnader inom heterosexuella par och hur det pÄverkar barnafödandet, antal gemensamma barn. Hypoteserna som stÀlldes var att nÀr kvinnan Àr den Àldre tenderar antalet barn att minska samt att om mannen Àr den Àldre tenderar antalet barn att öka. Uppsatsen har redogjort för tidigare forskning pÄ respektive omrÄde och har sedan genom datafrÄn LevnadsnivÄundersökningen anvÀnt en kvantitativ metod. Detta för att undersöka om ett samband finns mellan intervjuperson och parters Äldersskillnad och antal barn som paret har tillsammans. Uppsatsen har Àven kontrollerat för om det kan finnas bakomliggande orsaker som utbildning, nettoinkomst och ursprungsland kan pÄverka valet av antal barn.

Denna uppsats avsÄg att undersöka Äldersskillnader inom heterosexuella par och hur det pÄverkar barnafödandet, antal gemensamma barn. Hypoteserna som stÀlldes var att nÀr kvinnan Àr den Àldre tenderar antalet barn att minska samt att om mannen Àr den Àldre tenderar antalet barn att öka. Uppsatsen har redogjort för tidigare forskning pÄ respektive omrÄde och har sedan genom datafrÄn LevnadsnivÄundersökningen anvÀnt en kvantitativ metod. Detta för att undersöka om ett samband finns mellan intervjuperson och parters Äldersskillnad och antal barn som paret har tillsammans. Uppsatsen har Àven kontrollerat för om det kan finnas bakomliggande orsaker som utbildning, nettoinkomst och ursprungsland kan pÄverka valet av antal barn.

Denna uppsats avsÄg att undersöka Äldersskillnader inom heterosexuella par och hur det pÄverkar barnafödandet, antal gemensamma barn. Hypoteserna som stÀlldes var att nÀr kvinnan Àr den Àldre tenderar antalet barn att minska samt att om mannen Àr den Àldre tenderar antalet barn att öka. Uppsatsen har redogjort för tidigare forskning pÄ respektive omrÄde och har sedan genom datafrÄn LevnadsnivÄundersökningen anvÀnt en kvantitativ metod. Detta för att undersöka om ett samband finns mellan intervjuperson och parters Äldersskillnad och antal barn som paret har tillsammans. Uppsatsen har Àven kontrollerat för om det kan finnas bakomliggande orsaker som utbildning, nettoinkomst och ursprungsland kan pÄverka valet av antal barn.

Denna uppsats avsÄg att undersöka Äldersskillnader inom heterosexuella par och hur det pÄverkar barnafödandet, antal gemensamma barn. Hypoteserna som stÀlldes var att nÀr kvinnan Àr den Àldre tenderar antalet barn att minska samt att om mannen Àr den Àldre tenderar antalet barn att öka. Uppsatsen har redogjort för tidigare forskning pÄ respektive omrÄde och har sedan genom datafrÄn LevnadsnivÄundersökningen anvÀnt en kvantitativ metod. Detta för att undersöka om ett samband finns mellan intervjuperson och parters Äldersskillnad och antal barn som paret har tillsammans. Uppsatsen har Àven kontrollerat för om det kan finnas bakomliggande orsaker som utbildning, nettoinkomst och ursprungsland kan pÄverka valet av antal barn.

Sverige intar en sÀrstÀllning, tillsammans med övriga nordiska lÀnderna, genom att det krÀvs revisionsplikt i samtliga aktiebolag oavsett storlek. I dag Àr obligatorisk revision ett aktuellt och omtalat Àmne nÀr det gÀller huruvida revisionsplikten i smÄ aktiebolag bör avskaffas. Syftet med uppsatsen Àr att studera revisionens funktioner utifrÄn revisionspliktens betydelse i smÄ aktiebolag. För att uppfylla uppsatsens syfte skapade vi en egen teori om revisionens funktioner. Denna teori innefattas av tre funktioner; den kvalitetssÀkrande funktionen, övervakningsfunktionen och utvecklingsfunktionen.

I arbetet undersöker jag de diskurser som asexualitet - utifrÄn en kontext som menas pÄtala och kritisera heteronormativa antaganden - intrÀder i. Genom en stÀndigt nÀrvarande disciplinering görs asexualitet till ett föremÄl för tal, och dÀrmed föremÄl för diskurser. UtifrÄn villkor och antaganden om var och hur ?rÀtt? tal formuleras görs asexualitet till ett motsÀgelsefullt element att ordna in i framförandet av identitet. Asexualitet förhandlas i materialet gentemot exempelvis medicinska, psykologiska och sociala effekter. Genom fortlöpande diskursiva erkÀnnanden och misskÀnnanden konstrueras ?de asexuella? som autentiska individer med en konstant och stabil livshistoria.

Den hÀr magisteruppsatsen söker att besvara forskningsfrÄgan kring hur den didaktiska strategin livslÄngt lÀrande legitimerats som didaktisk strategi i den globala kontexten. Detta sker genom en hermeneutisk lÀsning och analys av centrala texter inom forskningsomrÄdet och genom att tolka resultatet genom Berger och Luckmanns? socialkonstruktionistiska teori för legitimering. Resultatet tycks peka pÄ att centrala aktörers definition, tolkning och anvÀndning av begreppet globalisering samt anvÀndandet av ett sprÄk prÀglat av en underliggande politisk ideologi formar vad som liknas vid ett symboliskt universa. Detta har i sin tur skapat förutsÀttningarna för en introduktion och legitimering av den explicita teorin livslÄngt lÀrande som en typ av didaktisk strategi.

VĂ„rt syfte med denna uppsats var att ta reda pĂ„ hur pedagoger i förskolan resonerar och tĂ€nker kring arbetet med femĂ„ringars skrivande. ÖverensstĂ€mmer detta arbetet med det styrdokument som ska genomsyra verksamheten, förskolans lĂ€roplan [Lpfö98]. VĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar fokuserar pĂ„ hur femĂ„ringarnas skrivintresse tas tillvara, om pedagogerna arbetar efter nĂ„gon speciell skriftsprĂ„klig metod samt pĂ„ hur pedagogerna tĂ€nker kring femĂ„ringarnas skrivande inför övergĂ„ngen till förskoleklassen.I teori och tidigare forskning fokuseras pĂ„ förskolans lĂ€roplan, skriftsprĂ„klig miljö samt pedagogens förhĂ„llningssĂ€tt.För att uppnĂ„ syftet anvĂ€nde vi oss av en kvalitativ metod och intervjuade sex pedagoger pĂ„ olika förskolor i en medelstor stad i Sverige.Resultatet visar att de intervjuade pedagogerna överlag har goda kunskaper om barns skrivutveckling. Pedagogerna Ă€r Ă€ven medvetna om att de, liksom Lpfö98 anger, ska ta tillvara pĂ„ barns eget visade intresse och initiativ för skriftsprĂ„kliga aktiviteter. I relation till teori och tidigare forskning, visar studien att pedagogerna bör inta en mer aktiv roll i femĂ„ringarnas skriftsprĂ„kliga utveckling.

C-uppsatsen behandlar Ă€mnet Animal Assisted Therapy (AAT). Författarens Syfte Ă€r att ge en översikt av Arbetsformen AAT samt teoretisk och vetenskaplig bakgrund. Övergripande frĂ„gestĂ€llning Ă€r: Kan husdjur/hundar anvĂ€ndas som medhjĂ€lpare i terapeutiskt arbete? Underliggande frĂ„gestĂ€llningar Ă€r: Vilka för- och nackdelar kan finnas med att anvĂ€nda husdjur/hundar som medhjĂ€lpare i terapeutiskt arbete?, Finns det vetenskaplig grund för att anvĂ€nda husdjur/hundar som medhjĂ€lpare i terapeutiskt arbete?, Vilka teorier ligger till grund för att anvĂ€nda husdjur/hundar som medhjĂ€lpare i terapeutiskt arbete?Metoden Ă€r en kvalitativ, explorativ och kombinatorisk översikt av material om AAT, bandet mellan djur och mĂ€nniska samt vetenskapliga resultat om detta.Teoretiskt anknyter uppsatsen till etologi. Författaren tar upp Darwins teori om det naturliga urvalet tillsammans med Lorenz teorier om instinkter och prĂ€gling, Bowlbys bindningsteori och Ainsworths teori om modern som barnets trygga bas.Uppsatsen behandlar hundens kvaliteter och fördelar som therapet (medhjĂ€lpare i terapi), nackdelar och fördelar med AAT som behandlingsform samt metoder för testning och trĂ€ning av therapets.Mina slutsatser pekar pĂ„ att AAT Ă€r ett bra alternativ och/eller komplement till andra terapeutiska behandlingsformer.

Bakgrund: För att en organisation ska kunna existera behövs ledarskap, arbetsfördelning, formell och informell kommunikation mellan ansvarsenheter. En ansvarsenhet Àr en del av ett företag som styrs av en chef och förekommer för att uppnÄ ett eller flera strategiska mÄl. Ansvarsenheter kontrolleras och styrs av ansvarsredovisning.Problemformulering: Ansvarsredovisning Àr ett verktyg som tillÀmpas för att styra enheter inom större organisationer. Organisationer har problem med att tillÀmpa ansvarsredovisningens egenskaper pÄ korrekt sÀtt. Syftet med studien Àr att undersöka egenskaper i ansvarsredovisning som kan identifieras med Byggföretaget AB.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka den svenska regleringen pÄ spelmarknaden inom Sveriges grÀnser. Dels vilket motiv som ligger bakom regleringen och vad det har fÄtt för effekter pÄ marknaden och samhÀllet. Detta jÀmförs med om man skulle ha haft en helt oreglerad marknad med hjÀlp av grundlÀggande nationalekonomisk mikroekonomisk teori. Uppsatsens slutsatser Àr att regleringen motiveras frÀmst av sociala skÀl frÄn statligt hÄll p g a av problemet med externa effekter, asymmetrisk information (konsumentsÀkerhet) och ur omfördelningssynpunkt. Ett oreglerat tillstÄnd av marknaden har ett osÀkert utfall vad gÀller de externa effekterna men de skulle sÀkerligen öka.

Studien syftar att undersöka hur Ätta förskollÀrare uppmÀrksammar relationer, konflikter, sociala roller samt makt i arbetslaget. Vidare behandlas barnens pÄverkan av eventuella konflikter samt maktrelationer som sker i arbetslaget utifrÄn förskollÀrarnas tankar. FörskollÀrarna har intervjuats i syfte att fÄ ta del av deras tankar och resonemang om makt och konflikter och hur barnen kan pÄverkas av vad som sker i verksamheten. För att analysera förskollÀrarnas resonemang, har bland annat SÀljös (2000) sociokulturella perspektiv, Galtungs (1969) teori angÄende konflikthantering samt Harre ochVan Langenhoves (1999) positionerings teori anvÀnts.  Resultatet visar att förskollÀrarna Àr medvetna om att olika typer av konflikter och olika positioner etableras inom arbetslaget och att barnen pÄverkas negativt av vad som sker inom arbetslaget enligt förskollÀrarna.

Sandberg, Karin (2007) Vad hÀnder i klassrummet? En observationsstudie av samspelet mellan lÀrare och elever. (What happens in the classroom? Observations of the interaction between teachers and students.) Skolutveckling och ledarskap, LÀrarutbildningen 60p, Malmö högskola. Syftet med arbetet Àr att studera vilka situationer, beteenden och/eller strategier i klassrummet som förefaller vara avgörande för om lektionen ger upphov till uppmÀrksamma, engagerade och delaktiga gymnasieelever. Dessutom prövas en analysmetod, Grundad teori (Grounded theory), för att se om detta Àr en möjlig och tillÀmpar analysmetod för att uppnÄ syftet.