ABSTRAKT  Svenska för invandrare, förkortat Sfi utgör en slags inkörsport till det svenska samhÀllet för mÄnga invandrare. Sfi ska ge förutsÀttningar att lÀra sig svenska tillrÀckligt för att klara sig i samhÀllet. Just Sfi Àr en viktig sluss till det svenska samhÀllet. Syftet med denna studie Àr att beskriva, analysera samt förklara upplevelser av utsatthet och utanförskap pÄ Sfi och hur de som upplevt detta resonerar kring sina upplevelser. Vi ville Àven undersöka om dessa upplevelser kan bero pÄ diskriminering.

Jakobsson, Cecilia (2015). Samspelets möjligheter och svÄrigheter mellan professionella vuxna och ensamkommande ungdomar. Possibilities and difficulties of interaction, between professionals and unaccompanied youth. Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola. Uppsatsens syfte Àr att tolka möjligheter och svÄrigheter i mötet mellan ensamkommande ungdomar och professionella vuxna som arbetar pÄ gruppboende för just ensamkommande i Äldrarna 14-17 Är. Det empiriska materialet bygger pÄ fem kvalitativa djupintervjuer med informanter som alla möter eller har mött ensamkommande ungdomar i sitt dagliga arbete pÄ gruppboenden.

AnvÀndandet av tvÄngsmakt vid interventioner i sönderfallna stater Àr en svÄr uppgift. En av desvÄraste delarna vid en sÄdan intervention Àr en rationell kommunikation med de olikamotparterna. Den stora utmaningen blir att lyckas förmedla bÄde det övergripande syftet medinterventionen till lokalbefolkningen och samtidigt övertyga de stridande parterna om att ett reelltoch trovÀrdigt hot föreligger. I den hÀr uppsatsen har jag undersökt om tvÄngsmakt Àr möjlig vidavvÀpningen i en sönderfallen stat, och hur tvÄngsmakten anvÀndes av UNITAF vid avvÀpningenav de somaliska krigsherrarna.I uppsatsen jÀmförde jag de avvÀpningsoperationer som genomfördes av de amerikanska,australiensiska och franska styrkorna vintern 1993. Den teori som jag anvÀnde som verktyg varPeter Viggo Jakobsens modell för tvÄngsdiplomati- idealpolitik.

Bakgrund: 97 procent av alla svenska företag har stÄtt inför valet mellan regelverken K2 och K3. De nya regelverken, som gÀller för mindre företag, ska tillÀmpas i alla Ärsredovisningar efter den 1 januari 2014. Tidigare studier i redovisningsval visar att företag inte alltid Àr rationella, utan att helt andra faktorer pÄverkar valen, dÀrför uppkom intresset av att undersöka vad som pÄverkat företag i valet mellan K2 och K3.Syfte: Syftet med denna studie Àr att förklara vad som har pÄverkat mindre aktiebolag i deras val mellan K2 och K3. Vidare Àr syftet att förstÄ pÄ vilket sÀtt dessa faktorer har pÄverkat mindre aktiebolags val.Metod: Studien utgÄr ifrÄn ett deduktivt angreppssÀtt dÀr positiv redovisningsteori och institutionell teori anvÀnds för att förklara valet mellan K2 och K3. Studien inleds med en kvantitativ undersökning genom databasinsamling och telefonenkÀter som sedan kompletteras med kvalitativa intervjuer.Slutsats: Resultatet visar att variablerna Bransch, Koncern och RevisionsbyrÄ kan förklara mindre aktiebolags val mellan K2 och K3.

Denna studie Àr utformad som en utvÀrdering och skiljer sig nÄgot frÄn en ordinÀr uppsats. En vÀsentlig del i skillnaden Àr att teori delen upptar en större del i den ordinarie uppsatsskrivningen medan fokus kring en utvÀrdering mer inriktar sig pÄ för vilket syfte utvÀrderingen görs, för vem och ur vilka perspektiv tolkningarna görs. I min studie har jag gjort en utvÀrdering kring ett samverkansprojekt mellan FörsÀkringskassan och Malmö stad dÀr syftet med denna varit bland anat att se till hur projektet förmÄtt att nÄ upp till sina mÄl och om projektet tillfört nÄgot ur ett kvalitativt eller effektivitets perspektiv. Det empiriska materialet inhÀmtades genom sju semistrukturerade intervjuer med personer inom tre olika kategorier; handlÀggare frÄn FörsÀkringskassan, handlÀggare frÄn Malmö stad samt deltagare. Materialet transkriberades och analyserades utifrÄn olika teman varefter uppgifterna ?triangulerades? i syfte att bekrÀfta resultat sedda frÄn olika perspektiv.

This papper i about trying en educational method called writing connected to dialog. This is tried on adult students studying to work in Swedish day care. The purpose was to see if this method could make a difference in classroom democracy..

Syftet med den hÀr studien Àr att genom kvalitativa intervjuer öka förstÄelsen för sociala faktorer som föreligger nÀr man lÀmnar en religiös församling. VÄrt frÀmsta fokus har varit att se vad kÀnslan av tillhörighet har för betydelse i en utgÄngsprocess. Men vi berör Àven andra sociala faktorer som spelar in nÀr tvivel uppstÄr hos medlemmen och som sedan resulterat i att hon velat lÀmna församlingen. Vi har intervjuat personer som har varit medlemmar i Jehovas Vittnen och Livets Ord. I syfte att öka förstÄelsen för den problematik som en utgÄngsprocess kan innebÀra har vi i vÄr analys anvÀnt oss av Vanessa Mays (2013) teori om tillhörighet, Eric Fromms (1994) teori om flykt och Scheffs (1994) begreppspar Skam-stolthet. Med en deltagande observation och 8 halvstrukturerade intervjuer har vi nÀrmat oss ett kÀnsligt Àmne och studerat sociala faktorer som pÄverkar att man vill lÀmna en religiös församling. Resultatet visar bland annat att tillhörighet och organisatoriska faktorer av social karaktÀr har stor betydelse i en utgÄngsprocess.

ProvanstÀllning Àr nÄgot som just nu diskuteras i media, dess ökning och eventuella förÀndring. Men varför anvÀnder ett företag sig av provanstÀllda, hur pÄverkar den nyanstÀllda som har denna anstÀllningsform och vad kan uppstÄ för problem?Vi vill med denna uppsats försöka förklara hur vÄra respondenter ser pÄ provanstÀll-ningar, och andra anstÀllningsformer, samt undersöka om det blir nÄgon förÀndring hos de individer som fÄr en tillsvidareanstÀllning efter att de ha haft en provanstÀllning.Uppsatsen empiri baseras pÄ tolv öppna tematiska intervjuer med fyra chefer, fyra anstÀllda som nyligen gÄtt frÄn en provanstÀllning till en tillsvidareanstÀllning samt fyra personer som just nu Àr provanstÀllda.Teori och empiri kring de förÀndringar som skett pÄ den svenska arbetsmarknaden de senaste 20-30 Ären redovisas. kontraktsteori, teori om rational choice samt Goffmans teorier har Àven anvÀnts.Resultatet tyder pÄ att nyanstÀllda alltid mÄste testas innan organisationer ger de en tillsvidareanstÀllning. Det man tittar efter Àr bland annat hur de fungera med övriga i organisationen och om det klarar av sina uppgifter.

Denna uppsats avsÄg att undersöka Äldersskillnader inom heterosexuella par och hur det pÄverkar barnafödandet, antal gemensamma barn. Hypoteserna som stÀlldes var att nÀr kvinnan Àr den Àldre tenderar antalet barn att minska samt att om mannen Àr den Àldre tenderar antalet barn att öka. Uppsatsen har redogjort för tidigare forskning pÄ respektive omrÄde och har sedan genom datafrÄn LevnadsnivÄundersökningen anvÀnt en kvantitativ metod. Detta för att undersöka om ett samband finns mellan intervjuperson och parters Äldersskillnad och antal barn som paret har tillsammans. Uppsatsen har Àven kontrollerat för om det kan finnas bakomliggande orsaker som utbildning, nettoinkomst och ursprungsland kan pÄverka valet av antal barn.

Denna uppsats avsÄg att undersöka Äldersskillnader inom heterosexuella par och hur det pÄverkar barnafödandet, antal gemensamma barn. Hypoteserna som stÀlldes var att nÀr kvinnan Àr den Àldre tenderar antalet barn att minska samt att om mannen Àr den Àldre tenderar antalet barn att öka. Uppsatsen har redogjort för tidigare forskning pÄ respektive omrÄde och har sedan genom datafrÄn LevnadsnivÄundersökningen anvÀnt en kvantitativ metod. Detta för att undersöka om ett samband finns mellan intervjuperson och parters Äldersskillnad och antal barn som paret har tillsammans. Uppsatsen har Àven kontrollerat för om det kan finnas bakomliggande orsaker som utbildning, nettoinkomst och ursprungsland kan pÄverka valet av antal barn.

Denna uppsats avsÄg att undersöka Äldersskillnader inom heterosexuella par och hur det pÄverkar barnafödandet, antal gemensamma barn. Hypoteserna som stÀlldes var att nÀr kvinnan Àr den Àldre tenderar antalet barn att minska samt att om mannen Àr den Àldre tenderar antalet barn att öka. Uppsatsen har redogjort för tidigare forskning pÄ respektive omrÄde och har sedan genom datafrÄn LevnadsnivÄundersökningen anvÀnt en kvantitativ metod. Detta för att undersöka om ett samband finns mellan intervjuperson och parters Äldersskillnad och antal barn som paret har tillsammans. Uppsatsen har Àven kontrollerat för om det kan finnas bakomliggande orsaker som utbildning, nettoinkomst och ursprungsland kan pÄverka valet av antal barn.

Studiens övergripande syfte Àr att fördjupa kunskaper om och söka nya perspektiv pÄ estetiska lÀrprocesser i relation till demokrati- och vÀrdegrundsfrÄgor. Den teoretiska ansatsen hÀmtas frÄn poststrukturalistisk teoribildning med förgreningar inom genusteori. Studien Àr strukturerad i tre delar inom vilken den första utgörs av en samlÀsning mellan kunskapsomrÄdet scenkonstnÀrlig teori/praktik och pedagogisk teori/praktik. Dessa diskurser karaktÀriseras av ifrÄgasÀttanden av konsten som ?god? respektive antaganden om vÀrdeneutrala pedagogiska modeller och det ?goda? samhÀllet som automatisk följd av bildning och fostran.

I uppsatsen som följer har jag anvÀnt mig av David Galulas COIN teori. Jag har sedan anvÀnt den teorin och analyserat kriget mellan Israel och Libanon 2006. Kriget blev kÀnt som ett misslyckande ur israelisk synpunkt, dÄ de inte lyckades att besegra Hezbollah eller stoppa deras raketskjutningar in i Israel. Detta trots att de har den mest högteknologiska armen i mellanöstern och hade luftoperativkontroll. I denna uppsats sÄ har jag fört ett resonemang för att svara pÄ frÄgestÀllningen: GÄr Galulas teorier att anvÀnda mot en organiserad motstÄndare som Hezbollah? Efter att ha skrivit denna uppsats sÄ har jag inte kommit fram till ett absolut svar, men Àr personligen övertygad om att det gÄr.

Uppsatsen handlar om dramapedagogik i sjukva?rden. Syftet a?r att underso?ka och resonera kring vad dramapedagoger i verksamma inom olika grenar av sjukva?rden menar att dramapedagogik a?r och kan vara. Fra?gorna vi sta?llt oss a?r: Vad kan dramapedagogik tillfo?ra i ha?lso och sjukva?rden enligt tre dramapedagoger som jobbar inom va?rden? Samt finns det na?gon gemensam ka?rna oavsett vilken sorts va?rd drama inga?r i enligt tre dramapedagoger som arbetar i va?rden? Uppsatsen utga?r fra?n en fenomenologisk ansats och fokussamtal anva?ndes som underso?kningsmetod.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur Parken Zoo försökte rÀdda sin image och pÄverkabilden av krisen parken befann sig i under hösten 2012. Uppsatsen har Àven som avsikt att undersökahur kriskommunikationen utvecklas under krisförloppet och hur den skiljer sig mellan tvÄ texttyper,samt belysa vilka sprÄkliga resurser som anvÀnds för att realisera strategierna inom image repair theory,som i denna uppsats benÀmns som Benoits teori om imagereparation. Materialet bestÄr av trepressmeddelanden och tre uttalanden publicerade pÄ Facebook frÄn Parken Zoo. Dessa har analyseratsutifrÄn Benoits (1997) teori om imagereparation samt systemisk-funktionell textanalys. Resultatetindikerar att Parken Zoo har försökt rÀdda sin image genom att ifrÄgasÀtta uppgifterna som framkommit,framhÀva goda egenskaper och vÀrderingar samt redogöra för ÄtgÀrder som vidtagits och ska vidtas.JÀmförelsen av kriskommunikationen i pressmeddelandena och Facebook-uttalandena tyder pÄ attkommunikationen pÄ Facebook kÀnnetecknas av en mer personlig och nÀrhetsskapande strategi medankommunikationen i pressmeddelandena Àr mer auktoritÀr.