Föreliggande systematiska litteraturstudie syftade till att samla information, som kan hjälpa sjuksköterskan att få insyn i patientens omvårdnadsbehov under rehabiliteringen efter en hjärtinfarkt. Sexton vetenskapliga artiklar valdes ut via fulltextdatabasen ELIN (Electronic Library Information Navigator) för vidare granskning. Sökorden cardiac*, rehab* AND nurs* användes. Litteratururvalet till resultatet utfördes genom att läsa titlar, abstrakt och sedan utfördes en kvalitetsgranskning av artiklarna efter granskningsmallar med 28 bedömningskriterier. Omvårdnadsbehoven som framkom vid artikelgranskningen evidensgraderades med hjälp av en graderingsskala modifierad efter Bahtsevani.

Obesitas och övervikt är ett växande problem bland befolkningen och tenderar att söka sig allt längre ner i åldrarna. Levnadsvanor och genetiska orsaker är starkt bidragande orsaker till uppkomst av obesitas. Allvarliga följdsjukdomar som diabetes typ 2, hjärt- och kärlsjukdomar och vissa former av cancer får konsekvenser för individens hälsa, livskvalitet och ekonomi, samt drar med sig stora kostnader för samhället. Syftet var därför att ur ett omvårdnadsperspektiv belysa hur ett promotivt och/eller ett preventivt arbetssätt kan bidra till att motverka obesitas. Studien genomfördes som en litteraturstudie där artiklar om promotiva och preventiva åtgärder granskades utifrån syftet och därefter utvärderades och diskuterades.

Njurarna är ett av människans livsviktiga organ vars uppgift är att kontrollera elektrolyt- och vätskebalansen samt rena blodet. Kronisk njursjukdom medför fysiska och psykiska påfrestningar som påverkar individens livssituation. Sjukdomen kräver behandling med dialys som är tidskrävande och ställer krav på patientens följsamhet. Egenvård är personlig omsorg som varje individ frivilligt utför dagligen för att främja liv, hälsa samt välbefinnande. Vid kronisk njursjukdom uppstår det brister i patientens kapacitet att utöva sin egenvård.

Njurarna är ett av människans livsviktiga organ vars uppgift är att kontrollera elektrolyt- och vätskebalansen samt rena blodet. Kronisk njursjukdom medför fysiska och psykiska påfrestningar som påverkar individens livssituation. Sjukdomen kräver behandling med dialys som är tidskrävande och ställer krav på patientens följsamhet. Egenvård är personlig omsorg som varje individ frivilligt utför dagligen för att främja liv, hälsa samt välbefinnande. Vid kronisk njursjukdom uppstår det brister i patientens kapacitet att utöva sin egenvård.

Illamående och kräkningar hos kvinnor som behandlas med cytostatika mot bröstcancer är ettomfattande problem inom den onkologiska omvårdnaden. Många kvinnor upplever, trots välutvecklade läkemedel för att motverka cytostatika utlöst illamående och kräkningar denna, förmånga fruktade biverkan. Syftet med litteraturöversikten var att finna förebyggande ochlindrande icke farmakologiska metoder som kan hjälpa till att minska det cytostatika utlöstaillamåendet och kräkningarna som kan uppstå hos kvinnor med bröstcancer i samband medcytostatikabehandlingen och effekten av dessa metoder.Som teoretiskt stöd användes Orem´s egenvårdsteori och för att identifiera metoderna gjordesen litteraturöversikt med kvantitativa originalartiklar ur vetenskapliga tidskrifter. De ickefarmakologiska metoderna som studerades var akupressur, elektroakupunktur, yoga,fysiskträning, massage och utbildning.Användandet av dessa icke farmakologiska metoder visade på en minskning av cytostatikautlöst illamående och kräkningar, antingen som placeboeffekt eller som faktisk effekt. Sombifynd diskuteras ångest och stress effekt på illamående och kräkningar, eftersom metodernavisat sig kunna inverka och förbättra kvinnornas sinnesstämning genom suggestion.De studerade icke farmakologiska metoderna är förhållandevis lätta att tillämpa och är inte såtidskrävande.

Många kvinnor med typ 2-diabetes misslyckas med sin egenvård och komplikationer tillstöter. Denna studie sammanfattar ett antal forskningsresultat som beskriver kvinnors upplevelser av att leva med typ 2-diabetes. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur kvinnor med typ 2-diabetes upplever att leva med sin sjukdom.  Dessa upplevelser påverkar hur kvinnan kan sköta sin egenvård men också ge information om hur sjuksköterskan kan stödja kvinnan. Orems egenvårsteori kopplas till kvinnans egenvård och sjuksköterskans roll.

Backround: Many studies indicate that people with mental illness often suffer from physical illness. Many people with mental illness do not exercise even though they often have knowledge about the benefits of physical activity. Studies suggest that psychiatric patients have the desire to have an everyday life with more content. It is apparent in studies that healthcare professionals believe that it is the patients' own responsibility to keep themselves physically active.Aim: The primary objective with this study is to examine motivation and possible obstacles to exercise for persons with self-perceived mental illness and experience of psychiatric care. The secondary objective is to investigate how psychiatric care may be of importance to people with mental illness when it comes to exercise.Methods: Semi-structured interviews.

Background: There are many possible reasons why a patient gets a stoma and in every case it?s of importance for the nurse to adjust nursing care, information and patient education from individual presuppositions. Problem: Patient education regarding stoma self-care is an important part of the nurse?s work within stoma care. The patient is depending on the guidance of the nurse and therefore it is relevant to illuminate the importance of education regarding gaining ability to perform self-care.

Sammanfattning   Bakgrund:                      Typ 2 diabetes är en   progressiv och omfattande sjukdom.    Sjukdomen kan ge många komplikationer om man inte hanterar den väl.   Aktiva livsstilsförändringar såsom anpassad kost och regelbundna motionsvanor   är betydande i behandlingen. Detta leder till ett positiv inflytande på   blodsockret och egenvården. Den teoretiska utgångspunkten som framkommer i   uppsatsen är Dorothea Orem omvårdnadsteori som ger en tydlig definition av begreppet   egenvård. Sjuksköterskan har en viktig roll i individernas hantering av   egenvård.

Bakgrund: Dagkirurgiska operationer har ökat de senaste tjugo åren. Fler och sjukare patienter blir opererade dagkirurgiskt och förväntas sköta och ta ansvar för sin egenvård i hemmet. Det ställer krav på sjukvården att patienten får undervisning och information i tillräckligt utsträckning för att klara detta. Syfte: Att beskriva dagkirurgiska patienters erfarenheter av postoperativ information om egenvård. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt baserad på 11 vetenskapliga originalartiklar.

Övervikt och fetma hos förskolebarn har ökat i alarmerande takt de senaste 30 åren. Det finns många faktorer som bidrar till att utveckla övervikt och fetma som exempelvis mindre fysisk aktivitet, alltför energirik kost, stress, låg social status och föräldrarnas BMI (Body Mass Index). Övervikt och fetma kan orsaka negativa konsekvenser som blir både kort- och långsiktiga hos överviktiga barn och i framtiden som vuxna. Studier har visat att tidiga insatser är nödvändiga för att förhindra allvarliga följdsjukdomar såsom t.ex. diabetes och hjärta/kärlsjukdomar.

Background: Type 2 diabetes is a chronic disease that vigorously increases worldwide. The disease can affect the entire everyday life which usually results in major lifestyle change. The treatment consists largely of self care which the patient itself has great responsibility for. The nurses have an important role in supporting, guiding and teaching the patients. Since every patient is unique the nurse would benefit from an increased knowledge about the patients experiences of what promotes and prevents self care in type 2 diabetes. Aim: The aim was, from a patient perspective, describe the experience of what promotes and prevents a self care in type 2 diabetes. Methods: A literature review based on nine scientific articles gathered from the databases CINAHL plus with full text, PubMed and Medline.

Bakgrund:  Diabetes typ 2, är dels en ärftlig sjukdom men i allra högsta grad en levnadssjukdom, det vill säga att det är levnadsvanor som bidragit till denna kroniska sjukdom som på sikt kan ge komplikationer om man inte sköter om den. För att undvika komplikationer längre fram i livet behöver patienten utföra en hel del egenvårdshandlingar. Där har sjuksköterskan stora möjligheter att vägleda patienten med kännedom om vad som   underlättar och försvårar egenvård.Syfte: Syftet med studien är att beskriva patienters upplevelser av vad som underlättar respektive försvårar förmågan till egenvård vid diabetes typ 2.Metod: En litteraturöversikt där tidigare forskningsresultat granskas och sedan sammanställs.Resultat: I resultatet framkom stöd, kunskap, motivation och självbestämmande som resurser för att utföra egenvård samt att ålder, vårdmötet, patientens syn på sin roll och kultur kan vara ett hinder för att utföra egenvård. Dessa framställs under två teman, resurser och hinder med fyra kategorierna under varje tema.Diskussion: Utifrån resultatet kan det konstateras att vårdgivaren bör i mötet med patienten vara öppen för individen och individens syn på sin situation för att patienten ska kunna ta till sig information och känna kontroll över sin sjukdom. I likhet med Orems teori har ålder, kultur, självbild och kunskap visats sig även i detta resultat ha en påverkan på egenvård.

ABSTRACTBackground: In all cancer therapies occurs more or less side effects, there one of them are mucositis. Symptoms of mucositis include wound and blister in the oral mucosa and affects 50-80% of children undergoing cancer treatment. Today there is no Swedish tested assessment scale for mucositis.Aim: To describe how teenagers with cancer and parents of children younger than 12 years with cancer perceive issues in a mouth-assessment instruments, Children?s International Mucositis Evaluation Scale (ChIMES), that have recently been translated into Swedish.Method/Design: The study was a quantitative descriptive research design. The participants were teenagers with cancer 12- 18 years (N=15), and parents (N=15) of children younger than 12 years.

Ohälsosam livsstil som rökning, högt kaloriintag, fysisk inaktivitet och stress kan leda till hjärt- och kärlsjukdomar, vilket utgör det största folkhälsoproblemet i Sverige. Svårigheten att hålla fast vid hälsosamma beteende hos individer med hjärt-kärlsjukdomar är ett väsentligt problem, därför är det viktigt att undersöka sambanden bland faktorer som påverkar individuell motivation. Huvudtesen i Dorothea Orem egenvårdsteori är att människor i allmänhet har förmågan och motivationen för att främja sin egen hälsa och förebygga sjukdom, ibland behöver individen av olika skäl hjälp att utföra handlingar som upprätthåller/främjar liv, hälsa och välbefinnande. Syftet med studien var att belysa faktorer som motiverar patienter med ischemisk hjärtsjukdom till förändrad livsstil. Metoden som användes var litteraturstudie.