Avtalsrätten innehåller en kärna av lagar, regler och principer av gammal hävd. Dessa rättsliga normer är produkten av traditionella avtalsformer. Många praktiskt betydelsefulla avtalstyper av modernare slag står oreglerade i svensk rätt. Det är emellertid inte detsamma som att säga att svensk rätt inte har förmåga att hantera också sådana avtalstyper. Tack vare de principer som utvecklats inom avtalsrätten, genom lagstiftning, rättspraxis och framförallt doktrin, erbjuder svensk rätt flexibla redskap att tillämpa i olika typer av frågor och problem. Detta arbete syftar till att undersöka det svenska rättsläget beträffande de typer av immateriella uppdrag som närmast kan betecknas som avtal om produktutveckling och design.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka verksamma hälsopedagogers erfarenheter av lyckade friskvårdssatsningar på företag/i organisationer. Syftet är vidare att försöka identifiera specifika faktorer som bidrar till att göra en friskvårdssatsning lyckad, beskriva exempel på upplägg av lyckade friskvårdssatsningar samt dess effekter. Går det att identifiera specifika faktorer som bör finnas med för att en friskvårdssatsning på ett företag/i en organisation ska bli lyckad? Om så är fallet, vilka är då dessa? Hur kan upplägg av lyckade friskvårdssatsningar se ut samt vilka kan bli dess effekter?MetodKvalitativa intervjuer genomfördes med tre hälsopedagoger. Intervjuerna spelades in på ljudband och skrevs ut ordagrant.

Syftet med studien var att öka förståelsen för och beskriva hur danslärare verksamma i gymnasieskolan förhåller sig till kursplanen i Dans och gestaltning C. Detta är för oss ett outforskat område och då vi i vårt framtida yrke som danslärare kommer att arbeta med kursplaner i gymnasieskolan ville vi få fördjupad kunskap och förståelse inom ämnet. Inför studien har vi tagit del av tidigare forskning och litteratur inom områdena styrdokument, skola, kunskap, bedömning samt dans. Samtliga ur såväl ett historiskt som ett nutida perspektiv, detta för att skapa en förståelse för hur historien har påverkat utformandet av skolans verksamhet och innehåll. Vi har i vår studie fått inspiration från det hermeneutiska perspektivet då vi bland annat utgått från lärares tolkning och bearbetning av text.

Syfte: Syftet med denna kandidatuppsats är att få en förståelse för varför så stor andel av fastighetsmäklarstudenterna vid Högskolan i Gävle i slutändan väljer ett annat yrke.?Vilka faktorer ligger till grund för valet att byta yrkesinriktning för de studenter som fullbordat sina studier till fastighetsmäklare vid Högskolan i Gävle??Vilken roll spelar HIG i studenters val att inte arbeta som fastighetsmäklare??Hur påverkar studenternas inställningar och förväntningar på mäklaryrket i deras val att byta bransch??Hur påverkar de speciella omständigheterna i fastighetsmäklarbranschen ett eventuellt branschbyte?Metod: Vårt forskningsarbete har utgått från en kvalitativ inriktning med det hermeneutiska perspektivet som grundpelare. Vi har utfört totalt 45 stycken intervjuer både personliga och per telefon där dock ett fåtal besvarades per e-post.Resultat & slutsats: Våra slutsatser sammanfattas i följande punkter.1.Den stora arbetsbördan i kombination med arbetstiderna2.Lönen. Både dess struktur och storlek i förhållande till arbetsinsats3.Felaktiga förväntningar och inställning till yrket4.Tufft yrke med hård konkurrens5.Inga eller få arbeten på orten + FamiljesituationenFörslag till fortsatt forskning: Vår studie begränsade sig till att endast omfatta högskolan i Gävle men en rikstäckande undersökning borde vara av intresse för både branschen och högskolorna. Det vore även intressant att analysera skillnaden mellan varför folk tror att andra byter yrke med varför just personen själv bytte.Uppsatsens bidrag: Vår förhoppning är att denna studie skall innehålla ett nyhetsvärde för flera inblandade parter i fastighetsmäklarbranschen, studenterna som läser till fastighetsmäklare, Högskolan i Gävle och sist men inte minst fastighetsmäklarbranschen själv..

Bakgrund Vi har studerat kompetensförsörjningsperspektivet i Läkemedelsverkets (LVs) nyligen införda styrkort.Syfte: Syftet med denna uppsats är att öka kunskapen för hur en kunskapsorganisation utarbetar ett balanserat styrkort samt vilka faktorer som påverkar vid val av mätmetoder så att den viktigaste resursen kompetens fångas av lämpliga framgångsfaktorer och styrmått.Genomförande: Vi har gjort en litteratursammanställning av de framgångsfaktorer och styrmått som är lämpliga att använda sig av i styrkortets medarbetarperspektiv samt gjort tre besöksintervjuer på LV.Resultat: För att tillförsäkra att kompetensen upprätthålls har ett behov av icke finansiella styrmått uppmärksammats. Det balanserade styrkortet har kommit som ett svar för detta behov. Vår litteratursammanställning talar dock för att det fortfarande finns luckor i form av brist på nyckeltal för att mäta medarbetarnas kompetens i tidigare litteratur. Vilken typ av styrmått som är lämpliga för att mäta kompetens i ett styrkort beror till stor del av vad motivet till mätningen är. LV betonar vikten av ett behov av daglig mätning för att kunna läsa av dagliga förändringar.

Syftet med studien var att öka förståelsen för och beskriva hur danslärare verksamma i gymnasieskolan förhåller sig till kursplanen i Dans och gestaltning C. Detta är för oss ett outforskat område och då vi i vårt framtida yrke som danslärare kommer att arbeta med kursplaner i gymnasieskolan ville vi få fördjupad kunskap och förståelse inom ämnet. Inför studien har vi tagit del av tidigare forskning och litteratur inom områdena styrdokument, skola, kunskap, bedömning samt dans. Samtliga ur såväl ett historiskt som ett nutida perspektiv, detta för att skapa en förståelse för hur historien har påverkat utformandet av skolans verksamhet och innehåll. Vi har i vår studie fått inspiration från det hermeneutiska perspektivet då vi bland annat utgått från lärares tolkning och bearbetning av text.

I denna studie kommer jag att jämföra kollektivanställda och tjänstemän på en större processindustri i Värmland. Syftet med att jämföra de olika grupperna är att se om det skiljer sig mellan handlingar som kan tolkas som organizational misbehaviour.Denna studie är utav en kvantitativ karaktär där graden av organizational misbehaviour har undersökts mellan de två yrkesgrupperna med hjälp av enkät. Urvalet omfattar totalt 300 stycken anställda, respondenterna var jämnt fördelade mellan de olika yrkesgrupperna för att göra en så rättvis undersökning som möjligt.Jag har valt att mäta Organizational misbehaviour i följande variabler (1) om de anställda använder Internet till privata syften (2) ringer privata samtal på arbetsgivarens telefon (3) gör privata ärenden på betald arbetstid (4) om det förekommer skämt om sina kollegor och chefer (5) stöld på arbetsplatsen.Jag har kommit fram till att det finns en skillnad mellan de olika yrkesgrupperna. Denna skillnad beror främst på vilka möjligheter de anställda har genom sin anställning. Det har visat sig att om de anställda har tillgång till Internet och en fast telefon som betalas av bruket så ökar frekvensen bland de anställda att begå handlingar som kan kopplas till organizational misbehaviour bland de anställda.

En intervjuundersökning genomfördes bland montörerna på en avdelning på en monteringsfabrik som producerade bilstolar till bilindustrin. Bakgrunden var att ett flertal montörer sökt företagshälsovården för belastningsproblem och samtidigt signalerat stress och hög arbetsbelastning. På den aktuella avdelning och i övriga fabriken fanns hög sjukfrånvaro.Man arbetade i tvåskift och man jobbade maxtid under långa perioder vilket innebar att man lade på ytterligare arbetstid på eftermiddagsskiftet.Syftet med undersökningen var att ta reda på om det fanns stressfaktorer, vilka de var och i vilken omfattning de fanns samt om de kunde bidra till ohälsa i form av allmän ohälsa, belastningsskador och sjukfrånvaro.Från den aktuella monteringsavdelningen drogs ett brett urval på 9 personer där kvinnor och män, invandrare och svenskar, unga och äldre, kort och lång anställningstid, sjukskriven och frisk samt de båda skiften skulle vara representerade. Intervjugruppen bestod av 2 kvinnor och 7 män i åldrarna från 21 till 50 år. Medelålder 33,9 år.

Personal inom räddningstjänsten som arbetar med rök- och kemdykning utsätts för extrem fysisk och psykisk belastning. Arbetsgivaren har en lagstadgad skyldighet att tillse att personalen årligen undersöks för att uppfylla grundläggande tjänstgöringskrav. Eftersom inga resurser finns för att sköta träning under kontrollerade former under arbetstid måste den enskilde brandmannen själv tillse att han bibehåller en god kondition. Många äldre brandmän upplever oro över att deras kondition har försämrats över tiden. Det har också framlagts teorier om att nyrekryterade inte tar lika allvarligt på sin träning för att bibehålla god kondition.För att undersöka hur brandmännens kondition och hälsa egentligen ter sig kallades de 21 rök- och kemdykarna i Lysekils räddningstjänst för medicinsk kontroll och konditionstest, de följdes också retrospektivt under åren 2000-2006.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att undersöka hur företagets hälsoplan efterföljs och i vilken utsträckning den lever upp till de anställdas behov och önskemål. Samt undersöka hur de anställdas aktuella hälsostatus ser ut. Vi arbetade utefter tre frågeställningar;Hur ser det aktuella hälsoarbetet ut på företaget? Hur ser de anställdas aktuella hälsostatus ut? Samvarierar hälsostatus (upplevd psykisk, fysik hälsa och upplevelser i arbetslivet) med grad av fysisk aktivitet eller tid i stillasittande? Hur upplever det anställda företagets hälsoarbete?  MetodVi har gjort en kvantitativ enkätstudie med en kvalitativ fördjupning i form av en intervju. Enkäten är gjord i googledoc och skickad via internet, resultaten bearbetades i IBM SPSS Statistics 19.

Undersökningen har utgått från frågeställningen ?hur arbetar företagsledningen med konflikthantering??. Syftet som ledde fram till frågeställningen var att få en djupare förståelse kring hur personer med ledningsansvar tänker kring och hanterar konflikter på sin arbetsplats. Uppsatsen innefattar en teoretisk del som tagit form genom tillgänglig litteratur på ämnet samt en metoddel. Undersökningen grundar sig i teorier gällande olika typer av och olika synsätt på konflikter samt hanteringen av dem.

Personal inom räddningstjänsten som arbetar med rök- och kemdykning utsätts för extrem fysisk och psykisk belastning. Arbetsgivaren har en lagstadgad skyldighet att tillse att personalen årligen undersöks för att uppfylla grundläggande tjänstgöringskrav. Eftersom inga resurser finns för att sköta träning under kontrollerade former under arbetstid måste den enskilde brandmannen själv tillse att han bibehåller en god kondition. Många äldre brandmän upplever oro över att deras kondition har försämrats över tiden. Det har också framlagts teorier om att nyrekryterade inte tar lika allvarligt på sin träning för att bibehålla god kondition.För att undersöka hur brandmännens kondition och hälsa egentligen ter sig kallades de 21 rök- och kemdykarna i Lysekils räddningstjänst för medicinsk kontroll och konditionstest, de följdes också retrospektivt under åren 2000-2006.

I arbetslivet har första linjens chefer haft stora inslag av direkt ledarskap med en traditionellt hög närvaro hos de underställda. Studier visar på en ökad andel administrativa, ekonomiska och personalledande uppgifter för första linjens chefer som får till följd en minskad delaktighet i den dagliga verksamheten men också sämre möjligheter att motivera sin underställda, vilket negativt påverkar verksamheten. I Försvarsmakten har administrativa uppgifter som tidigare genomfördes högre upp i organisationen flyttats till en lägre nivå.Uppsatsens syfte är att öka förståelsen för och kunskapen om plutonchefens arbetssituation efter införandet av anställda soldater och den delegerade arbetsgivarrollen till plutonchefen. Studiens fokus är på plutonchefens avvägning mellan deltagandet i underställdas verksamhet för att utöva direkt ledarskap kontra att genomföra bl.a. personaladministration.I studien används rollteori från socialpsykologin som analysmodell, med utgångspunkt i tidigare forskning och litteratur om första linjens chefer och Försvarsmaktens ledarskapsmodell.

Bakgrund: Familjefo?retag a?r en dominerande fo?retagsform i ma?nga ekonomier. Trots detta finns fo?rha?llandevis fa? studier pa? omra?det. Familjefo?retag innehar flertalet karakta?rsdrag vilka utma?rker dem som fo?retagsform.

Syftet med denna studie är att studera hur lärare och specialpedagoger ser på specialpedagogens yrkesroll och funktion i skolan samt att studera vad lärare och specialpedagoger har för förväntningar på specialpedagogiska arbetsinsatser. Vi använder oss av en kvalitativ metod och halvstrukturerade intervjuer som datainsamlingsteknik. I vår studie ingår 15 intervjuer med nio lärare och sex specialpedagoger på sammanlagt sex skolor varav fem är kommunala skolor och en är en fristående skola. Som analysverktyg har vi använt oss av de teoretiska utgångspunkterna specialpedagogiska perspektiv, inkludering samt professionell jurisdiktion. Tidigare forskning visar att specialpedagogens roll innefattar många olika svåröverskådliga arbetsuppgifter, då förväntningarna är höga från många håll.