I denna uppsats syftar jag till att ta reda på hur individer med konsultbaserade arbetsroller och projektstyrda arbetstider upplever sin arbetssituation och arbetsidentitet samt förstå och förklara hur individuella och kontextuella faktorer påverkar dessa upplevelser.Arbetsidentiteten hos individer med konsultbaserade arbetsroller kommer i denna uppsats att jämföras mot teorier om identitetsuppbyggnad, gränslöst arbete, det nya arbetslivet och andra centrala begrepp som socialt sammanhang och flexibilitet.Detta är en kvalitativ studie där intervjuer har valts som metod. I studien har sex konsulter med varierande erfarenheter och arbetsroller intervjuats runt om i Göteborgs stad. Intervjuerna har transkriberats och sedan kodats genom metoden i grundad teori. De teman som arbetats fram har sedan satts i relation tillbefintlig teori inom ämnet.Studien har visat att utmaningen i arbetet, gränslöshet mellan privatliv och arbetsliv samt en oro för kontinuiteten i sitt arbete är centrala begrepp som formar de individer jag intervjuat. Den har även visat att det finns ett band mellan arbetsmarknaden och individens formande av arbetsidentiteten.

Även om det traditionella arbetsmönstret ofta ses som ?åtta-till-fem-arbete? arbetar närmare 50 procent av den svenska befolkningen helger eller skift under oregelbundna tider. En typ av skiftarbete är s.k. nattarbete, vilket har visat sig kunna påverka människors hälsa och leverne på flera olika sätt (Axelsson, 2005). Vidare framhålls idag alltmer vikten av hälsofrämjande arbete på arbetsplatserna runt om i Sverige, där en av de åtgärder som betonas är att främja goda matvanor under arbetstiden (Statens folkhälsoinstitut, 2004).För att ta reda på vad skiftarbetande poliser upplever påverkar deras matvanor under natt-skiften genomfördes en kvalitativ studie vid polisområde 1 i Västra Götaland.

Bakgrund: Migrän är en långvarig, neurologisk sjukdom som kännetecknas av mycket smärtsam pulserande huvudvärk som kommer anfallsvis. Trots intensiv forskning inom området är det inte helt klarlagt varför man drabbas och någon botande behandling finns inte. Dock finns vissa möjligheter att själv kunna minska antalet anfall, exempelvis genom att undvika faktorer som triggar igång anfall, såsom oregelbundna måltider och stress. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters erfarenheter av att leva med kronisk migrän. Metod: För att besvara vårt syfte användes systematisk litteraturstudie som metod, där fem kvalitativa och två kvantitativa vetenskapliga artiklar samt en som var både kvalitativ och kvantitativ inkluderades.

Titel: En kartläggning av tolkningsproblem och brister i Eurokoderna.Högskola: Högskolan i Halmstad.Kurs: Examensarbete, 15 högskolepoäng på Byggingenjörsprogrammet.Nyckelord: Eurokoderna, tolkningsproblem, brister, enkätundersökning.Syfte: Syftet var att undersöka om det behövs en förbättring av Eurokoderna, och i så fall redogöra för vilka delar det gäller. Undersökningen kan på så sätt vara ett steg mot en ytterligare förbättring av Eurokoderna, och därmed ett bidrag till att underlätta konstruktörens dagliga arbete.Metod: Kartläggningen grundades på resultatet från en enkätundersökning som i sin tur grundades på ett antal intervjuer. Både intervjuerna och enkäterna besvarades av byggkonstruktörer som arbetade mycket med Eurokoderna. Under intervjuerna ombads respondenterna att redogöra för de Eurokod-delar som ansågs vara svåra att tolka. Därefter utformades en enkät som behandlade frågor på de delarna som lyftes fram som problematiska under intervjuerna.Slutsats: Enligt den här studien kan det konstateras att konstruktörer tolkar vissa delar i Eurokoderna på olika sätt.

Det här examensarbetet handlar om förtroendearbetstiden och skolan. Det har haft sin upprinnelse ur avtalsrörelsen 2010, där lärarnas arbetstider under våren varit en mycket omdiskuterad fråga. Mot bakgrund av de olika argument för större respektive mindre reglering av arbetstid för lärare som förts fram av de centrala avtalsorganisationerna, har jag velat överföra frågan till vetenskapssfären för att få svar på vilken betydelse förtroendearbetstiden kan ha för lärarna och skolan. Arbetet bygger på en litteraturstudie av vetenskaplig litteratur som metod för att besvara frågeställningen. Genom litteraturen ges flera exempel på att effekterna av flexibiliteten som förtroendearbetstiden ger, upplevs som goda med sociala vinster och ökad egenkontroll samt större anpassbarhet över fritiden.

Skiftarbete, eller oregelbunden arbetstid, är något som alla på polisutbildningen kommer att utsättas för under sin första tid som polisaspirant. Tyvärr kommer flertalet att få problem med dessa arbetstider. Det är därför viktigt att lära känna sin kropps begränsningar och vad den behöver för att fungera på ett så bra sätt som möjligt. Det är dessutom viktigt att man sköter kost, sömn och eventuellt också träning för att man ska kunna fungera bra i det sociala livet. Att känna sammanhang både i det sociala livet och i yrkeslivet är viktigt, skulle det fallera på ena fronten så blir ofta även det andra lidande.

Efterfrågan och tillhandahållandet av platsberoende tjänster blir allt större vilket i sin tur skapar intresse för billiga och skalbara tekniker i alla möjliga olika miljöer. Särskilt intressant blir tekniker som är lätta att installera på nya platser och vars hårdvarukomponenter är enkla och billiga. I denna rapport presenteras en experimentiell systemteknisk metod för positionsberäkning i inomhusmiljöer, specifikt de som på grund av lokala elektromagnetiska fält, rörliga större föremål eller oregelbundna ytor skapar störningar som gör det svårt att utföra förlitlig positionering. Systemet utgörs av ett antal wifi-routrar samt en signalmottagre kopplad till en dator med systemets mjukvarukomponent installerad. Resultatet bedömdes utifrån en förväntad nivå av korrekthet, närmare bestämt att minst hälften av systemets bedömningar inte har fel med mer än två meter, samt en övre gräns på högst tre meters fel i minst 90 procent av fallen.

Titel: En kartläggning av tolkningsproblem och brister i Eurokoderna.Högskola: Högskolan i Halmstad.Kurs: Examensarbete, 15 högskolepoäng på Byggingenjörsprogrammet.Nyckelord: Eurokoderna, tolkningsproblem, brister, enkätundersökning.Syfte: Syftet var att undersöka om det behövs en förbättring av Eurokoderna, och i så fall redogöra för vilka delar det gäller. Undersökningen kan på så sätt vara ett steg mot en ytterligare förbättring av Eurokoderna, och därmed ett bidrag till att underlätta konstruktörens dagliga arbete.Metod: Kartläggningen grundades på resultatet från en enkätundersökning som i sin tur grundades på ett antal intervjuer. Både intervjuerna och enkäterna besvarades av byggkonstruktörer som arbetade mycket med Eurokoderna. Under intervjuerna ombads respondenterna att redogöra för de Eurokod-delar som ansågs vara svåra att tolka. Därefter utformades en enkät som behandlade frågor på de delarna som lyftes fram som problematiska under intervjuerna.Slutsats: Enligt den här studien kan det konstateras att konstruktörer tolkar vissa delar i Eurokoderna på olika sätt.

Titel: En kartläggning av tolkningsproblem och brister i Eurokoderna.Högskola: Högskolan i Halmstad.Kurs: Examensarbete, 15 högskolepoäng på Byggingenjörsprogrammet.Nyckelord: Eurokoderna, tolkningsproblem, brister, enkätundersökning.Syfte: Syftet var att undersöka om det behövs en förbättring av Eurokoderna, och i så fall redogöra för vilka delar det gäller. Undersökningen kan på så sätt vara ett steg mot en ytterligare förbättring av Eurokoderna, och därmed ett bidrag till att underlätta konstruktörens dagliga arbete.Metod: Kartläggningen grundades på resultatet från en enkätundersökning som i sin tur grundades på ett antal intervjuer. Både intervjuerna och enkäterna besvarades av byggkonstruktörer som arbetade mycket med Eurokoderna. Under intervjuerna ombads respondenterna att redogöra för de Eurokod-delar som ansågs vara svåra att tolka. Därefter utformades en enkät som behandlade frågor på de delarna som lyftes fram som problematiska under intervjuerna.Slutsats: Enligt den här studien kan det konstateras att konstruktörer tolkar vissa delar i Eurokoderna på olika sätt.

Titel: En kartläggning av tolkningsproblem och brister i Eurokoderna.Högskola: Högskolan i Halmstad.Kurs: Examensarbete, 15 högskolepoäng på Byggingenjörsprogrammet.Nyckelord: Eurokoderna, tolkningsproblem, brister, enkätundersökning.Syfte: Syftet var att undersöka om det behövs en förbättring av Eurokoderna, och i så fall redogöra för vilka delar det gäller. Undersökningen kan på så sätt vara ett steg mot en ytterligare förbättring av Eurokoderna, och därmed ett bidrag till att underlätta konstruktörens dagliga arbete.Metod: Kartläggningen grundades på resultatet från en enkätundersökning som i sin tur grundades på ett antal intervjuer. Både intervjuerna och enkäterna besvarades av byggkonstruktörer som arbetade mycket med Eurokoderna. Under intervjuerna ombads respondenterna att redogöra för de Eurokod-delar som ansågs vara svåra att tolka. Därefter utformades en enkät som behandlade frågor på de delarna som lyftes fram som problematiska under intervjuerna.Slutsats: Enligt den här studien kan det konstateras att konstruktörer tolkar vissa delar i Eurokoderna på olika sätt.

Titel: En kartläggning av tolkningsproblem och brister i Eurokoderna.Högskola: Högskolan i Halmstad.Kurs: Examensarbete, 15 högskolepoäng på Byggingenjörsprogrammet.Nyckelord: Eurokoderna, tolkningsproblem, brister, enkätundersökning.Syfte: Syftet var att undersöka om det behövs en förbättring av Eurokoderna, och i så fall redogöra för vilka delar det gäller. Undersökningen kan på så sätt vara ett steg mot en ytterligare förbättring av Eurokoderna, och därmed ett bidrag till att underlätta konstruktörens dagliga arbete.Metod: Kartläggningen grundades på resultatet från en enkätundersökning som i sin tur grundades på ett antal intervjuer. Både intervjuerna och enkäterna besvarades av byggkonstruktörer som arbetade mycket med Eurokoderna. Under intervjuerna ombads respondenterna att redogöra för de Eurokod-delar som ansågs vara svåra att tolka. Därefter utformades en enkät som behandlade frågor på de delarna som lyftes fram som problematiska under intervjuerna.Slutsats: Enligt den här studien kan det konstateras att konstruktörer tolkar vissa delar i Eurokoderna på olika sätt.

Syfte. Syftet med arbetet är att få reda på hur enhetschefer på Äldreboende upplever sin arbetssituation. Min undersökning avser hur enhetscheferna upplever sin arbetssituation och ställa det mot kommunens organisation, den hierarkiska såväl som hur verksamheten i förvaltningen är organiserat. Frågeställningen jag arbetar efter är hur enhetschefer upplever sin arbetssituation.påverkar organisation hur enhetschefen upplever sin arbetssituationSkiljer sig arbetssituationen för enhetschefer två kommuner med olika hierarkiska organisationer. Metod : Jag har valt att utföra en kvalitativ undersökning i form av intervjuer.Undersökningen är hermeneutisk då jag undersöker chefernas upplevelser av arbetsmiljön.

Titel: En kartläggning av tolkningsproblem och brister i Eurokoderna.Högskola: Högskolan i Halmstad.Kurs: Examensarbete, 15 högskolepoäng på Byggingenjörsprogrammet.Nyckelord: Eurokoderna, tolkningsproblem, brister, enkätundersökning.Syfte: Syftet var att undersöka om det behövs en förbättring av Eurokoderna, och i så fall redogöra för vilka delar det gäller. Undersökningen kan på så sätt vara ett steg mot en ytterligare förbättring av Eurokoderna, och därmed ett bidrag till att underlätta konstruktörens dagliga arbete.Metod: Kartläggningen grundades på resultatet från en enkätundersökning som i sin tur grundades på ett antal intervjuer. Både intervjuerna och enkäterna besvarades av byggkonstruktörer som arbetade mycket med Eurokoderna. Under intervjuerna ombads respondenterna att redogöra för de Eurokod-delar som ansågs vara svåra att tolka. Därefter utformades en enkät som behandlade frågor på de delarna som lyftes fram som problematiska under intervjuerna.Slutsats: Enligt den här studien kan det konstateras att konstruktörer tolkar vissa delar i Eurokoderna på olika sätt.

Titel: En kartläggning av tolkningsproblem och brister i Eurokoderna.Högskola: Högskolan i Halmstad.Kurs: Examensarbete, 15 högskolepoäng på Byggingenjörsprogrammet.Nyckelord: Eurokoderna, tolkningsproblem, brister, enkätundersökning.Syfte: Syftet var att undersöka om det behövs en förbättring av Eurokoderna, och i så fall redogöra för vilka delar det gäller. Undersökningen kan på så sätt vara ett steg mot en ytterligare förbättring av Eurokoderna, och därmed ett bidrag till att underlätta konstruktörens dagliga arbete.Metod: Kartläggningen grundades på resultatet från en enkätundersökning som i sin tur grundades på ett antal intervjuer. Både intervjuerna och enkäterna besvarades av byggkonstruktörer som arbetade mycket med Eurokoderna. Under intervjuerna ombads respondenterna att redogöra för de Eurokod-delar som ansågs vara svåra att tolka. Därefter utformades en enkät som behandlade frågor på de delarna som lyftes fram som problematiska under intervjuerna.Slutsats: Enligt den här studien kan det konstateras att konstruktörer tolkar vissa delar i Eurokoderna på olika sätt.

Bakgrund: Migrän är en långvarig, neurologisk sjukdom som kännetecknas av mycket smärtsam pulserande huvudvärk som kommer anfallsvis. Trots intensiv forskning inom området är det inte helt klarlagt varför man drabbas och någon botande behandling finns inte. Dock finns vissa möjligheter att själv kunna minska antalet anfall, exempelvis genom att undvika faktorer som triggar igång anfall, såsom oregelbundna måltider och stress. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters erfarenheter av att leva med kronisk migrän. Metod: För att besvara vårt syfte användes systematisk litteraturstudie som metod, där fem kvalitativa och två kvantitativa vetenskapliga artiklar samt en som var både kvalitativ och kvantitativ inkluderades.