BAKGRUND: Förskolan har en lång historia bakåt och har sett olika ut genom tiderna, inomhusmiljön och synen på denna har ändrats. I vår bakgrund tar vi upp hur miljön sett ut historiskt fram till i dag. Den svenske förskolan har påverkats och gör i viss mån ännu av Fredrich Fröbels (1782-1852) tankesätt, där liknelser med hemmet och Ordning och reda hade en central roll i utformningen av miljön. Hemmet som förebild går som en röd tråd genom statliga texter inom förskolefältet ända fram till 1960-talet. Senare påverkades förskolan mer av Vygotskij?s synsätt på barnen och miljön, även läroplanen som tillkom på 80-talet har givit förskolan nya riktlinjer att arbeta mot.

Idag är miljömedvetandet stort och intresset för företags miljöarbete ökar och anses allt mer viktigt. Ett system där struktur och Ordning är första prioritet är därför viktigt i miljöarbetet. Alla handlingar och inköp som fattas av oss människor påverkar miljön både positivt och negativt. Påverkan blir inte bara här och nu utan global och sprider sig långt över det industriella samhället. Dock har inte förståelsen för miljö och klimat hängt med i utvecklingen och jordens resurser utnyttjas till det maximala med en negativ miljöpåverkan som följd.

?Folkbokföring av barns boende vid vårdnadshavarnas separation?Maria Montén GustafssonÖrebro universitet, Institutionen för beteende, social- och rättsvetenskap.SammanfattningSyftet med detta arbete är att utreda om folkbokföringslagen uppfyller målsättningen vid folkbokföringen av barns boende vid vårdnadshavarnas separation samt att undersöka kopplingen mellan folkbokföringen och olika samhällsstöd. Folkbokföringen har gamla anor som tidigare sköttes av kyrkan. Våra äldsta kyrkböcker är från 1600-talet. Mantalsskrivningen blev ett viktigt instrument för beskattningen.

Syftet med studien är att försöka få en bild av hur personal inom akutsjukvård upplever hot och våld, samt vilka föreställningar om fenomenet de ?bär? med sig. Det saknas konsekvent definition av begreppen hot och våld, därför vill vi också försöka ta reda på hur personal klassificerar hotfulla och/eller våldsamma situationer och personer. Studiens perspektiv är interaktionistiskt och dess fokus är möten mellan personal och besökare på en akutmottagning. Vi har främst inriktat oss på att få en förståelse för situationen på mikronivå, där en konfliktsituation baseras på situationen som sådan och enskilda individers deltagande. Uppsatsen är etnografiskt inspirerad med kvalitativ metoddesign.

Sverige har uppskattningsvis 10000 dammar varav 1000 av dessa används inom vattenkraften. För att en damm ska kategoriseras som hög krävs det att den är 15 m eller högre, vilket innebär att det ungefär finns 200 dammar i landet som är 15 m eller högre. Enbart några få dammar i Sverige är över 100 m höga. När det gäller fyllningsdammar finns det två olika typer av dammar och dessa är:1. Homogena fyllningsdammar och 2.

Problem:Bland landstingsorganisationers viktigare ekonomistyrnings-modeller finns resursfördelningsmodeller och resursomvandlings-modeller. Vi ser möjliga samband mellan användandet av resursfördelnings- och resursomvandlingsmodeller samt landstingens budgetutfall. Det är därmed av intresse att undersöka hur resursfördelningsmodellerna och resursomvandlings-modellerna används i olika svenska landsting idag samt hur de påverkar ekonomin. Syfte:Syftet med denna uppsats är att kartlägga hur olika svenska landsting fördelar och omvandlar sina resurser samt hur detta påverkar deras budgetutfall. Metod:I denna uppsats valde vi att använda oss av en enkät när vi samlade in information.

Den här rapporten beskriver ett examensarbete som har genomförts på uppdrag av Jordbruksverket i Jönköping. Uppdraget handlar om att ta fram en prototyp av en e-tjänst för överklagningar med fokus på användbarhet mot användaren.Jordbruksverket är en statlig myndighet som arbetar med att uppfylla de övergripande målen för jordbruks- och livsmedelspolitiken i Sverige. En av Jordbruksverkets huvuduppgifter är att administrera de EU-stödpengar som betalas ut i samband med lantbrukssysslor.Jordbruksverket har funnit problem i överklagningar som kommer från lantbrukare som vill överklaga olika beslut. Överklagningarna är inte alltid helt kompletta vilket kräver mer arbete och tid för handläggningen av dem.Jordbruksverket vill därför undersöka möjligheten att införa en e-tjänst för att skicka in överklagningar. E-tjänsten ska kunna guida en användare igenom en överklagning så att den blir så korrekt och komplett som möjligt.Eftersom användarna har olika erfarenheter av att överklaga och med datorer har syftet med studien varit att utveckla en prototyp av en e-tjänst som ska fokusera på användbarhet mot användarna.Den huvudsakliga frågeställningen är:Hur kan man utveckla en användbar e-tjänst med avseende på grafiskt och funktionellt gränssnitt mot användarna?Målet med studien är att ta fram en prototyp på en e-tjänst utefter uppdragsgivarens krav och arbetets forskning på teorier kring användbarhet.Genomförandet av arbetet har till största delen följt Jordbruksverkets arbetsprocess.

Idrottsrörelsen involverar i dag över 3 miljoner människor i Sverige. För att hålla Ordning på alla idrottsutövare behöver förbund och föreningar pålitliga administrationssystem och bra IT-lösningar. Riksidrottsförbundet utvecklar ett gemensamt administrationssystem, IdrottOnline, som i dag används av ungefär 50 specialidrottsförbund och 13 000 föreningar (maj 2010). Majoriteten av användarna till systemet är ideellt arbetande föreningsmänniskor. För att underlätta deras arbete bör systemet vara enkelt och smidigt att använda och inte kräva alltför stora ansträngningar att lära sig.Syftet med det här projektet är att utforma en åtgärdsplan för IdrottOnline med förändringsförslag.

Idrottsrörelsen involverar i dag över 3 miljoner människor i Sverige. För att hålla Ordning på alla idrottsutövare behöver förbund och föreningar pålitliga administrationssystem och bra IT-lösningar. Riksidrottsförbundet utvecklar ett gemensamt administrationssystem, IdrottOnline, som i dag används av ungefär 50 specialidrottsförbund och 13 000 föreningar (maj 2010). Majoriteten av användarna till systemet är ideellt arbetande föreningsmänniskor. För att underlätta deras arbete bör systemet vara enkelt och smidigt att använda och inte kräva alltför stora ansträngningar att lära sig.Syftet med det här projektet är att utforma en åtgärdsplan för IdrottOnline med förändringsförslag.

Syftet med studien är att försöka få en bild av hur personal inom akutsjukvård upplever hot och våld, samt vilka föreställningar om fenomenet de ?bär? med sig. Det saknas konsekvent definition av begreppen hot och våld, därför vill vi också försöka ta reda på hur personal klassificerar hotfulla och/eller våldsamma situationer och personer. Studiens perspektiv är interaktionistiskt och dess fokus är möten mellan personal och besökare på en akutmottagning. Vi har främst inriktat oss på att få en förståelse för situationen på mikronivå, där en konfliktsituation baseras på situationen som sådan och enskilda individers deltagande. Uppsatsen är etnografiskt inspirerad med kvalitativ metoddesign.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att undersöka hur manliga brottare på elitnivå hanterar ängslan inför och under ett svenskt mästerskap. De frågeställningar som använts för att uppfylla syftet är:Vilka copingstrategier använder sig rutinerade brottare av inför en match jämfört med mindre rutinerade brottare?Upplevs ängslan i huvudsak som positiv eller negativ för prestationen?Finns det skillnader i hur rutinerade brottare hanterar ängslan jämfört med mindre rutinerade brottare inför och under ett SM?MetodVi har använt oss av både en kvantitativ och en kvalitativ metod, där den kvantitativa delen består av en enkät, Competitive State Anxiety Inventory-2R (CSAI-2R) som 18 manliga brottare (viktklass74 kg) mellan 17 och 32 år, fick fylla i. Den kvalitativa delen består av fyra intervjuer. Intervjupersonerna valdes ut efter tidigare internationella prestationer på seniornivå.

Syftet med uppsatsen var att undersöka vilka åtgärder Karlskrona vidtog kring kolerafarsoten år 1834 och 1853 samt vilka reaktioner som uppstod kring åtgärderna hos stadens invånare.Materialet som använts består främst av sundhetsnämndens handlingar från åren 1834 och 1853, kungörelser kring koleran och tidningsartiklar från dagstidningarna Carlskrona Veckoblad samt Blekings-Posten.Resultatet visar att Karlskrona vidtagit förebyggande åtgärder år 1834 från den stund då koleran nått Ystad. Tidigt inrättades och iOrdningställdes sjukhusanstalter, tillförsel av sjukhuspersonal, beredskap av likkistor, särskilda kolerabegravningsplatser, karantän och vakthållning. Övervakandet av Ordning och renlighet utgjordes av inrättade kvartersmännen. Karlskrona strävade efter att noggrant kontrollera vilka personer som intog staden. Läkarnas insatser tyder på att de förespråkade att förebygga smittspridningen i staden främst bland stadens fattigare befolkning.

Forskningsproblem: De två forskningsfrågor vi utgått från i denna studie är: ? Hur ser företagens riskredovisning ut på deras hemsidor idag? ? Hur ser företagens avvägningar ut vid redovisning av risker och riskpolicyer? Vi tittar även närmare på om det kan vara lämpligt att dela in företagen i olika grupper till exempel efter bransch och lönsamhet. Syfte: Vårt syfte är att kartlägga företagens riskredovisning till aktiemarknaden på deras hemsidor och att undersöka de avvägningar som företagen har gjort vid beslutet att redovisa/inte redovisa dessa risker och policyer. Metod: Detta är en kvantitativ totalundersökning som utförts med hjälp av en enkät och studier av de aktuella företagens hemsidor. De företag som ingår i vår population är alla A-listade företag på Stockholms fondbörs som uppgivit en svensk kontaktadress via e-mail på deras hemsidor.

Sammanfattning Vi har med vårt examensarbete velat undersöka Arbetsmarknadsverket (AMV) och dess verksamhet. Vårt syfte var att närmare studera mål, styrning, organisation och enhetlighet. För att uppnå vårt syfte har vi använt oss av en kvalitativ forskningsmetod där vi har intervjuat tjänstemän inom AMV. Vi har i vår kunskapsbakgrund velat ge en bild av AMV: s organisation och verksamhet. Detta har vi gjort för att öka förståelsen för vår studie om Arbetsmarknadsverket. Vi har även tagit fram och presenterat de teoretiska perspektiv som vi ansåg vara relevanta för vårt syfte och vår resultatanalys.

Idrottsrörelsen involverar i dag över 3 miljoner människor i Sverige. För att hålla Ordning på alla idrottsutövare behöver förbund och föreningar pålitliga administrationssystem och bra IT-lösningar. Riksidrottsförbundet utvecklar ett gemensamt administrationssystem, IdrottOnline, som i dag används av ungefär 50 specialidrottsförbund och 13 000 föreningar (maj 2010). Majoriteten av användarna till systemet är ideellt arbetande föreningsmänniskor. För att underlätta deras arbete bör systemet vara enkelt och smidigt att använda och inte kräva alltför stora ansträngningar att lära sig.Syftet med det här projektet är att utforma en åtgärdsplan för IdrottOnline med förändringsförslag.