Vad är MTI? Hur påverkar motoriska rörelser koncentrationsförmågan hos barn? ?Sitter du nu och dagdrömmer igen? Spring inte omkring! Sitt still och lyssna på vad jag säger.? Detta fenomen kan tyckas vara ett normalt beteende för barn i klassrummet. Men observerar man barnet individuellt kan man se att det finns underliggande problem med både motoriken och koncentrationen. Barns reflexer, sinnen, mognad, stimulans och självförtroende tillsammans med motoriska rörelser så som finmotorik och grovmotorik går hand i hand med inlärning hos barn. MTI, Motorik Tränar Inlärning, är en metod för föräldrar och pedagoger som hjälper barnen med deras motoriska rörelser och som främjar koncentrationen i klassrummet. Syftet med studien är att ta reda på vilken betydelse metoden MTI har för främjandet av barns koncentrationsförmåga.

Är det självklart vilka låtar som skall behandlas under musiklektionerna? Är en bra låt alltid en bra låt när det kommer till själva lärandet? Denna uppsats fokuserar och tar upp just detta. Vad tycker och värderar musiklärare som viktigt när de väljer låtar och repertoar för kursen Instrument eller sång på gymnasiet? Detta kopplas sedan samman med Lucy Greens teorier kring det informella och formella lärandet, som till exempel handlar om elevers egna inflytande över musiken och deras egna inflytande över musiklektionernas repertoar.Denna uppsats är främst grundad i kvalitativa metoder. De utvalda lärarnas tankar och idéer är insamlat ifrån en internet - enkät där frågorna var mer eller mindre öppna.

Denna uppsats behandlar ordningen på adjektiv i nominalfrasen. Ett antal faktorer som i tidigare litteratur hävdats vara relevanta undersöks: generell frekvens, semantisk närhet med det substantiv som modifieras, grad av absoluthet och Dixons semantiska adjektivklasser. Undersökning är baserad på material från Språkbanken, främst talspråkskorpusen Gothenburg Dialogue Corpus. Slutsatsen som nås är att det finns definitiva preferenser för vissa ordningar: de mest frekventa adjektiven kommer först, de adjektiv som är semantiskt närmare substantiven och som är mer absoluta placeras närmare substantivet. Detta stämmer med vad som sagts i litteraturen.

Studien syftar till att kartlägga vad franskläraren gör i sin undervisning och hur läraren agerar som pedagog och motivatör. Enkäter har skickats ut till alla undervisande lärare i franska på grundskolenivå i en större svensk kommun för att undersöka hur det förhåller sig i det dagliga arbetet som fransklärare på denna nivå. Målet med undersökningen har varit att se ifall lärarens bakgrund och utbildning påverkar målspråksanvändningen i klassrummet, hur läraren gör sin undervisning stimulerande och rolig vad gäller elevers intressen och behov av stöd, vilka övningar och metoder som dominerar undervisningen, på vilket sätt eleverna deltar i lektionsplaneringen samt vad lärarna gör då viljan och förmågan saknas hos en elev för att lära sig språket. Resultatet av studien, vilken ska understrykas är geografiskt begränsad, har dock visat att lärarna oavsett bakgrund, ,använder målspråket lika och att fransklärarna blandar olika språkmetoder i sin undervisning. Vad gäller moment i undervisningen så använder sig majoriteten av likartade övningar.

Uppsatsens innehåll är grundat på rapporten som Skolverket redovisade efter sin undersökning i Kalix kommun. Rapporten pekade på ett antal brister som behövde åtgärdas och som Skolverket ansåg kan vara bidragande orsaker till att 34% av kommunens elever inte gått ut grundskolan med fullständiga betyg. Skolverkets rapport var i stort baserad på de vuxnas syn på skolan, därför speglar denna rapport ungdomarnas uppfattning. Vi gjorde en surveyundersökning i år 1 på gymnasiet där eleverna fick svara på en enkät. De brister som är tydligast enligt elevernas svar är: klassrumsmiljön, respekten mellan individerna, ordning och reda samt relationerna i skolan.

Vi har sett på vår VFU (Verksamhetsförlagd utbildning) att pedagoger tycks bemöta eleverna olika beroende på om de är flickor eller pojkar. Vidare har vi uppmärksammat att lärarna pratar på olika sätt till flickor och pojkar. Om läraren hjälper en flicka och en pojke behöver hjälp, avbryter läraren flickans hjälp för att genast hjälpa pojken. Läraren verkar ägna mer tid och uppmärksamhet åt pojkarna än flickorna. Vi anser att detta är ett aktuellt ämne, då det förmodligen förekommer skillnader i pedagogernas bemötande av pojkar och flickor på många skolor runt om i landet.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare i de tidigare skolåren beskriver sina kunskaper om och erfarenheter av att undervisa elever med adhd och elever med adhd-relaterade beteenden. Undersökningen utgick från de fyra frågeställningarna: Hur beskriver lärarna sina kunskaper och erfarenheter av elever med adhd eller elever med adhd-beteenden? Hur beskriver lärarna sin anpassning av undervisningen för att stödja elever med adhd eller med adhd-beteenden i sitt lärande med avseende på arbetsformer, innehåll och klassrumsmiljö? Vilka specialpedagogiska perspektiv ger lärarna uttryck för gällande undervisningen? Hur skiljer sig lärarnas kunskaper och erfarenheter av att undervisa elever med adhd eller med adhd-beteenden beroende på om de arbetar i den lilla respektive stora kommunen? Finns det några likheter och/eller skillnader?Kvalitativa intervjuer användes som metod och genomfördes i två kommuner i mellersta Sverige, varav den ena i en storstadskommun och den andra i en mindre kommun. I studien presenteras lärarnas uppfattningar och resultatet visar på skilda uppfattningar om den specialpedagogiska verksamheten. De visar på för- och nackdelar gällande den anpassade undervisningen samt beskriver vad som skulle kunna förändras och förbättras. I resultatet framkommer bland annat att lärarna känner ett behov av mer handledning för att kunna bemöta och undervisa elever med diagnosen adhd och elever med adhd-relaterade beteenden, att de behöver inskaffa mer kunskaper.

Denna studies övergripande syfte är att undersöka hur inflytandet från elever i behov av särskilt stöd kan medverka till en lärmiljö där alla elever har möjlighet att utvecklas i positiv riktning, både kunskapsmässigt och socialt. I ett aktionsforskningsprojekt i en femteklass insamlades empirin genom fokusgruppsamtal med elever, deltagande observationer i klassrummet samt informella samtal med lärare.Resultaten visar att klassen från början oftast arbetade traditionellt och individuellt med sina uppgifter och läraren var den ende som ansvarade för att eleverna inhämtade kunskap. Lusten och motivationen hos eleverna i behov av särskilt stöd höjdes när lärarna utvecklade ett strukturerat samarbete i smågrupper. Eleverna upplevde då ett växande ansvar i sitt lärande. Även det utökade arbetet i par gjorde att deras arbetsglädje höjdes, men det var av avgörande vikt att läraren bestämde samarbetspartners.

Denna undersökning har utgått från följande frågeställning: kan en berättelse förmedlas med hjälp av stillbilder? Hur kan möjligheten att berättelsen går fram ökas? Går det att påverka förståelsen med hjälp av bildernas ordning och berättelsens subjekt? Och kommer betraktaren att uppfatta berättelsen enligt skaparens intention? För att få ett svar på dessa frågor konstruerades en berättelse som sedan fotograferades. Därefter genomfördes kvalitativa intervjuer där respondenterna fick ta del av bildmaterialet, för att sedan svara på frågor om hur och om de uppfattade berättelsen. Det visade sig att respondenterna uppfattade bilderna som en berättelse, men bara till viss del enligt min egen, skaparens, intention. Dessutom visade det sig att metoden inte fungerade för att besvara frågan om hur möjligheten att berättelsen går fram kan ökas..

I uppsatsen söker jag svar på om eleverna har ändrat studiebeteende och lämnat det skrivna bladet till förmån för det elektroniska dokumentet, i en studiemiljö som erbjuder båda alternativen. I studien undersöker jag även vilka faktorerna kan vara kring elevernas val av dokumenttyp vid lärsituationen. Slutsatser jag kunnat dra i arbetet är att elever av i dag nyttjar elektroniska dokument i högre utsträckning om tillgången på datorer är hög och materialet finns lagrat elektroniskt. I diskussionen kring resultatet förs även tankegångar om en god tillgång på e-dokument samt datorer ger större möjlighet att individualisera studierna..

Denna kvalitativa studie unders?ker vilka motiv som ligger bakom gymnasieelevers val att l?sa ?mnet svenska som andraspr?k, sva, och vilka erfarenheter de har med flerspr?kighet i klassrummet. Studien har en fenomenologisk ansats d?r elevernas livsv?rldar och dess spr?kliga repertoarer anses p?verka elevernas beslut och f?rh?llnings?tt (Busch 2017). Detta inneb?r att elevernas uppfattning om ?mnet sva och deras inst?llning till flerspr?kighet p?verkas av deras tidigare erfarenheter.

Jag kände mig ofta orättvist behandlad under min skoltid vilket jag tror bottnar sig i att jag var annorlunda mot de flesta tjejer genom att vara en nyfiken och sportig tjej. Jag upplevde att killarna tog den mesta av pedagogens tid samt fick mest status bland eleverna i klassrummet. Under mina Vft - perioder tycker jag mig dock ha sett en förändrad attityd gentemot självständiga och sportiga tjejer vilket har lett till reflektioner och tankar kring genus och könsskillnader vilket i sin tur lett fram till valet av examensarbete. Den litteratur som jag använt mig av visar på tydliga könsskillnader i såväl skolan som i samhället nämligen att det är killarna som tar för sig mest i skolan vilket sker på tjejernas bekostnad (Gens, 2002). ?Pojkarna får ordet genom att läraren ger dem en fråga utan att de räckt upp handen.

Då konstruktion och passform är det mest väsentliga i ett plagg är det oftast här problem uppstår. I detta fall gäller det rörelsen på en baseballjacka. Företaget har tagit ur baseballjackan ur kollektionen för att de inte få ordning på felen.Utgångspunkten för arbetet är ett tidigare prov, olika plaggskisser och en måttlista som inte stämmer helt och hållet. Måttlistan går att använda som jämförelse men i och med att plagget är fel är den inte att lita på. Med en bra grund undviks eventuella problem senare i processen.För att testa rörelsemöjligheterna i plagget används provmodeller i storlek 50.

Bakgrund Vi har tidigare kommit i kontakt med olika klassrumsmöbleringar, genom vår verksamhetsförlagda utbildning och egna tidigare erfarenheter. Vi har diskuterat många gånger med varandra och med andra klasskamrater om hur det är möblerat i olika klassrum. Detta har gjort att vi blivit intresserade av om det ligger någon betydelse i hur man möblerar, och om möbleringen har något att göra med hur man arbetar i klassrummet. Syfte Vårt syfte med studien har varit att undersöka om det finns något samband mellan de pedagogiska arbetsformerna och bänkarnas placering. Vi vill också undersöka vem och vad som styr bänkarnas placering i klassrummet.

Forskning visar att läraren ses som den viktigaste faktorn i elevers prestation. Den senaste PISA-mätningen visar att svenska elevers kunskapsresultat har försämrats. Syftet med uppsatsen är att undersöka lärarnas upplevelser av hur lärrarollen har förändrats, vilken inverkan lärarens roll har på elevers prestationer samt vilka bakomliggande orsaker kan anses ha bidragit till svenska elevers försämrade resultat. För att kunna besvara vårt syfte så har vi valt att utföra vår undersökning genom att göra en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer samt med tidigare forskning relaterad till vårt ämne. För att kunna besvara vårt syfte blir frågeställningarna följande: På vilket sätt upplever lärarna att deras roll har förändrats i klassrummet? Vad för inverkan anser lärarna att deras roll har på elevers prestationer? Vad anses enligt lärarna vara bakomliggande orsaker till svenska elevers försämrade resultat? Teorier som vi behandlat är det dramaturgiska perspektivet, idealroller såsom chefen, handledaren, coachen samt den monokratiska byråkratin.