Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka hur elever i grundskolans senare år upplever friluftslivsundervisningen i ämnet idrott och hälsa och huruvida upplevelsen skiljer sig för elever i stad respektive på landsbygd. Följande frågeställningar har använts: Hur tolkar och förklarar eleverna begreppet friluftsliv? Vad upplever eleverna att de gör under friluftslivsundervisningen och vad får de lära sig? Vad gör eleverna på friluftsdagarna och vilka aktiviteter ingår? Finns det någon skillnad i upplevelsen av friluftsliv och friluftslivsundervisningen mellan elever från en landsbygdsskola och i en storstad? Hur ser de lokala styrdokumenten ut för ämnet idrott och hälsa på respektive skola?MetodTvå intervjuer, så kallade fokusgruppsintervjuer, med tre elever från en landsbygdsskola respektive tre elever från en innerstadsskola har genomförts. Samtliga elever går i år nio på kommunala grundskolor. Även de båda skolornas arbetsplan för ämnet idrott och hälsa har granskats.

Syftet med studien var att undersöka inställningar till framtida tandvårdsbesök hos 19-åringar samt se om det fanns några skillnader mellan tankar om fortsatta tandvårdsbesök, kunskaper om karies, DMFT/DSa, etnicitet och kön. Studien ägde rum på nio Folktandvårdskliniker i Malmö stad där ett frågeformulär lämnades till en grupp 19-åringar. Komplettering av vissa kliniska variabler ur ordinarie journalanteckningar gjordes också. Totalt deltog 81 personer i studien. Resultaten visade att många av ungdomarna tycker det är viktigt att uppsöka tandvården regelbundet.

SammanfattningTitel:Att leda löshästar - en studie om hur resurskonsulter upplever ledarskapet ikundföretagenNivå:C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare:Sabina Molin och Kamilla KristofferssonHandledare:Monika Wallmon och Lars EkstrandDatum:2015 ? JanuariSyfte:Syftet med detta arbete är att med hjälp av leader-member exchange theory undersökautbytesrelationerna mellan resurskonsulter och deras närmaste ledare på kundföretaget samtvilka ledarbeteenden som används för att leda inhyrd arbetskraft och hur de påverkarrelationerna.Metod:Denna uppsats har ett positivistiskt förhållningssätt och det används en hypotetiskdeduktivmetod som innebär att hypoteser deduceras från teori och sedan prövas mot empiri.En kvantitativ ansats används genom att samla in empiri genom webbenkäter som skickades uttill 148 respondenter.Resultat & slutsats:Undersökningen visade att stödjande ledarskap och leda som förebildhade störst påverkan på utbytesrelationerna. De ledarbeteenden som användes i störstutsträckning var berättigande och erkännande. Utveckling och visionerande användes allraminst. De flesta utbytesrelationer var höga.Förslag till fortsatt forskning:Flera förslag till fortsatt forskning presenteras men vi finner attundersöka både ledare, ordinarie och inhyrd personal för att jämföra hur ledarskapet se ut ochfå en bredare bild är främsta intresset.Uppsatsens bidrag:Denna uppsats har bidragit med en insyn i hur ledare leder inhyrd personaloch hur detta ledarskap ser ut i form av ledarbeteenden och utbytesrelationer.Nyckelord:Ledarskap, inhyrd personal, utbytesrelation, leader-member exchange theory,ledarbeteende, transformativt och transaktionellt ledarskap..

Syftet med denna studie är att synliggöra hur lärare respektive rektorer ser på lärares prioriteringar bland ordinarie arbetsuppgifter. Syftet är även att jämföra prioriteringarna mellan de sju arbetslag/skolor som är undersökta samt att undersöka mekanismer bakom prioriteringarna som ålder, ämnesgrupp och arbetslag/skola. Ett annat syfte är att reflektera över skolkulturers och normers inverkan på hur prioriteringar görs.Bakgrundsdelen relaterar till svensk skola från 90-talet fram till idag. I analysen är hänsyn tagen till begreppet ?alignment? (rättning) som relaterar till en organisations förmåga att fungera som en helhet.

Syftet med denna studie var att, utifrån patient-, sjuksköterskestudent- och handledarperspektiv beskriva upplevelser av vård och handledning under sjuksköterskeutbildningens verksamhetsförlagd utbildning enligt en bestämd handledningsmodell. Sex patienter vid en medicinsk klinik på ett länslasarett, två sjuksköterskestudenter i verksamhetsförlagd utbildning samt tre handledare som handledde enligt en bestämd handledningsmodell intervjuades. Studien utgick från en kvalitativ metod med innehållsanalys. I patientintervjuerna identifierades två teman och fyra kategorier. I temat ?trygghet och en upplevelse av delaktighet? beskrev patienterna att sjuksköterskestudenten såg patientens omvårdnadsbehov samt att patienten upplevde en delaktighet i sjuksköterskestudentens utbildning.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur specialundervisningen i en skola i Stockholms län är uppbyggd samt vilket förhållningssätt specialpedagogerna har gällande specialundervisningen av elever i behov av särskilt stöd. För att ge svar på syftet har jag tre frågeställningar: Hur är specialundervisningen uppbyggd i en skola belägen i Stockholms län? Hur utformas stödet till elever i behov av särskilt stöd i skolan? Anser specialpedagogerna att specialundervisningen kan tolkas bäst utifrån ett inkluderande eller ett segregerande integreringsperspektiv när det gäller elever i behov av särskilt stöd?Metoden som jag har valt att använda är en kvalitativ forskningsintervju, i vilken jag har intervjuat fyra specialpedagoger som arbetar på en skola i Stockholms län. Det empiriska resultatet analyseras samt diskuteras utifrån Peder Haugs teori om segregerande respektive inkluderande integrering och tidigare forskning.Undersökningens resultat visar att specialundervisningen i skolan är uppbyggd på så vis att specialpedagogerna arbetar såväl i klassrummet som i särskilda undervisningsgrupper med elever under vissa timmar i veckan. Att elever i behov av särskilt stöd ibland får gå i mindre grupper som sker utanför elevernas ordinarie klassrum, tolkas enligt Haug bäst utifrån ett segregerande integreringsperspektiv.

Hållbar utveckling är ett aktuellt ämne som inte längre kan förbises pga. diverse orsaker som tidsbrist, ekonomiska resurser och ren bekvämlighet, som kan utgör hinder för den enskilda konsumenten. Naturen, miljön och vår omvärld låter inte vänta på sig. Världen har förbrukat mycket av våra gemensamma resurser. Hållbar utveckling borde kunna genomsyrar de flesta ämnen i stort och smått på en tvärvetenskaplig nivå.

SAMMANFATTNINGVi har inspirerats av en föreläsning av Jennifer Gibson från University of Toronto. I denna presenterades hur man förankrat beslut kring prioriteringar hos medborgarna, och hur man därigenom undvikit kraftiga negativa reaktioner. Det etiska ramverket byggde på den deliberativa demokratiteorin. Erfarenheterna av processen visade att det fanns möjlighet att få acceptans och legitimitet bland medbor-garna för svåra prioriteringar, så kallade wicked-issues.Syftet med uppsatsen var att ta reda på om och hur deliberativa metoder är ett sätt att hantera wicked-issues. Den övergripande frågeställningen är: Vilka kännetecken bör en medborgardialog ha för att vara framgångsrik? För att få svar på frågeställningarna undersöktes följande fall som vi valt ut som star cases: Barcelona, Lewisham, Toronto, Norrbottens läns landsting och Landstinget i Östergötland.

Att kunna läsa och skriva är en fråga om demokrati. Utan information kan ingen människa känna sig delaktig i dagens informativa samhälle. Det är lika självklart som att det utan anpassade läroböcker kan vara svårt att känna sig delaktig i sin skolundervisning. Av Sveriges vuxna befolkning är det 25% som inte uppfyller kunskapskraven i svenska för grundskolan. Kursplanen säger att alla elever efter årskurs nio ska "kunna läsa till åldern avpassad skönlitteratur, saklitteratur och dagstidningarnas artiklar med god förståelse".Syftet med C-uppsatsen är att undersöka en anpassad lärobok i gymnasiets A- och B-kurs i svenska.

Sammanfattning Många av de förare vars lastbil är utrustad med en sovhytt väljer ofta att installera någon typ av extrakylare till hytten. Anledning är framförallt självklar för dem som gör resor i länder med ett varmare klimat. Extrakylarna drivs av batterierna då motorn är avstängd, temperaturen vid vila blir då komfortabel och föraren kan få en god nattsömn. Kylarna köps på eftermarknaden från olika tillverkare och distributörer. De finns i huvudsak tre olika typer av extrakylare; kyllagring, evaporationskylning och AC-kylning, där de två sistnämnda är vanligast förekommande.

Uppsatsens syfte är att undersöka några grundskoleelevers syn på ämnet svenska som andraspråk utifrån dess bakgrund som ett stödämne. När ämnet introducerades i Lgr 80 syftade det till att vara ett nybörjarstöd, vilket går att utläsa i ämnets kursplan. Som en följd av detta har det funnits delade uppfattningar om huruvida ämnet ska vara självständigt med egen kursplan eller om kursplanen i svenska ska följas. Frågan omdebatterades flitigt under 90-talet och påverkade implementeringen av ämnet i samband med etablerandet av Lpo 94. Med tanke på ämnets historia har det varit av uppsatsförfattarnas intresse att närmare studera dagens kursplan som återfinns i Lgr 11.

Uppsatsen är en undersökning av hur musikundervisningen bedrivs i årskurs 1-5. Den berör också lärares syn på musikämnets betydelse för eleverna och hur lärarens person påverkar undervisningen. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod där observationer med låg struktur och semistrukturerade intervjuer har används. Undersökningen är gjord på fyra olika skolor. I studien är det 13 lärare som både intervjuats och observerats.

I vår studie undersöker vi vad arbetstagare gör på arbetet som inte är arbetsrelaterat och av mer privat karaktär och varför de gör dessa sysslor. Anledningen till att vi valt denna frågeställning är för att vi tycker det är ett intressant ämne att undersöka. Samt att vi vill skaffa oss kunskapen om vad de anställda sysselsätter sig med på arbetstid, som inte ingår i de ordinarie arbetsuppgifterna.Teoridelen ska hjälpa läsaren att senare förstå resultat och analysdelen, därför tar vi inledelsevis upp kort historik angående hur ledningen kan styra sina anställda. Vi fortsätter att beskriva vad de anställda gör på jobbet och om dessa sysslor kan kallas för motstånd. Men även varför de anställda gör dessa sysslor och en rad anledningar till det såsom missnöje, oklara roller eller för att de kan.

Då elever har olika förutsättningar att lyckas i skolan kan undervisningen aldrig utformas lika för alla. I en del kommuner har man inom grundskolan valt att ha även små undervisnings-grupper för elever som av någon anledning inte kunnat tillgodogöra sig undervisningen i den stora klassen. I denna studie har jag intagit ett elevperspektiv där jag försökt utröna vilka för-delar och nackdelar elever upplever med att ha undervisning i stor klass respektive liten un-dervisningsgrupp. Det är viktigt att klarlägga hur elever som varit föremål för olika specialpe-dagogiska insatser själva upplever sin skolgång.Små undervisningsgrupper har kritiserats bl.a. inom den specialpedagogiska forskningen då man sett risker med att elever exkluderats från den ordinarie verksamheten.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur undervisningen i bild, svenska och SO kan förbättras genom att de tre ämnena sammanlänkas i en allt större utsträckning. Bakgrunden är att många skolor arbetar ämnesövergripande och att arbetsformen kan behöva nya riktlinjer och mål. I min åsikt är de tre ämnena lämpliga att förenas på grund av deras kommunikativa innehåll och varierande uttrycksformer. Dessutom anser jag att bildämnets kreativa och konstnärliga tänkande berikar övriga skolämnen. Som blivande bildlärare ser jag förstås gärna att bildämnet får ett större fokus och hamnar i viktiga skolsammanhang.