How does music teacher work in class with traditions in the school's world?I sent out 53 questionnaires to music teacher that works with music in class, in order to find out what the school learn the students about our traditions. When I put together the questionnaires and the background material, I come among other thing until that three fourth dividing off the examined the music teachers do not appear to leave off some folded contained Lucia- and the Christmas tradition. Those music teachers who replied on the questionnaire seem not to notice the immigrant?s traditions.In this exam work has I also overall and put together background materials, as among other things points on the value of traditions.

Studien undersöker hur två läromedel för religionskunskap A på gymnasiet förhåller sig till, och behandlar negativa konsekvenser av religion. Genom en kvalitativ innehållsanalys undersöks hur negativa konsekvenser som kan visa sig inom områdena könsroller, konflikter, homosexualitet och klass tas upp i läromedlen. Resultaten visar att de negativa konsekvenserna behandlas olika i olika religioner. I vissa religioner får negativa konsekvenser stort utrymme medan i andra lämnas områdena helt därhän. Problematiken visar sig ligga i kunskapsvalet i läromedlen snarare än i felaktig fakta.

Sammanfattning Mitt syfte var att undersöka elever och lärares inställning och uppfattning om utomhuspedagogik i en mångkulturell skola. Jag har genomfört en kvalitativ undersökning och satt mig in i forskning om utomhuspedagogik och intervjuat elever och en lärare som arbetat med utomhuspedagogik under några år om deras tankar om att lära utomhus. Både lärare och elever var väldigt positiva till utomhuspedagogik och uppfattade det som lättare att koncentrera sig och fokusera på lärandet när de var utomhus och hade lektioner. Läraren jag intervjuade betonade att det var viktigt att det fanns en röd tråd genom all undervisning och att de arbetade språkutvecklande när de var utomhus eftersom eleverna i klassen var ganska språksvaga. Eleverna önskade mer utomhuspedagogik och läraren ville ha mer stöd av kollegor i sitt arbete för en optimal utveckling av utomhuspedagogik i en mångkulturell skola..

Syftet med detta arbete har varit att ta reda på hur lärare och skolledare på en grundskola uppfattar begreppet elever i behov av särskilt stöd och om detta stöd är kopplat till en diagnos. Vi valde att genomföra en kvalitativ studie där vi intervjuade åtta pedagoger och två rektorer på en skola. Intervjufrågorna var baserade på våra forskningsfrågor och vi ville ta del av informanternas personliga åsikter. Vår studie resulterar i att de elever som inte når skolans mål får särskilt stöd. Vidare visar studien att pojkar får mer stöd än flickor.

Syftet med följande arbete är att få en bild av vilka eventuella skillnader det finns i lärares och elevers uppfattning av begreppet elevinflytande samt hur detta elevinflytande gestaltar sig i praktiken. Arbetet ger en översikt över vad som står om elevinflytande i skolans olika styrdokument samt i aktuella delbetänkanden från Skolkommitén. Med hjälp av intervjuer har jag undersökt vilken uppfattning elever och lärare, i en klass på en mindre skola på landet, har om elevinflytande. Sammanfattningsvis pekar mina resultat på att det finns brister i hur elevinflytandet hanteras i den aktuella klassen och att det finns vissa skillnader i hur elever och lärare uppfattar elevinflytande. Lärarna poängterar det informella inflytandet, hur eleverna arbetar och vad de arbetar med, medan eleverna fokuserar på det de får bestämma, d.v.s. de konkreta resultaten av deras önskemål..

Syfte: Att beskriva vårdpersonalens upplevelser av genomförd lyftkörkortsutbildning och deras upplevelse i användningen av mekaniska lyftar i dagliga arbetet.Metod: Studien är kvalitativ och bygger på intervjuer med arton personer, som är yrkesverksamma inom hemvården eller på vårdboende och genomfört lyftkörkortsutbildningen i Örebro kommun. Dessa personer intervjuades angående sina upplevelser. Resultat: Det som upplevdes positivt i lyftkörkortsutbildningen var att få prova patientens roll i en lyftsituation. Flera i vårdpersonalen upplevde även att utbildningen var innehållsmässigt tillräcklig för att klara deras vardagliga arbete. Det som anses kunna utveckla lyftkörkortsutbildningen enligt vårdpersonalen är att lära sig om patientbemötande i en lyftsituation.

Syftet med examensarbetet är att fördjupa vår kunskap om och förståelse för formativ bedömning i matematik. Vidare vill vi undersöka om den formativa bedömningen kan förbättra eleverna i klassens kunskapsutveckling i matematik. Vi har gjort en fallstudie i en klass som arbetar formativt för att undersöka hur det kan se ut i praktiken. Underlaget för det samlade materialet består av observation och intervju för att besvara våra två frågeställningar som följer. Hur kan en formativ bedömning se ut i praktiken? Hur kan en koppling mellan lärares och elevers uppfattningar om den pedagogiska verksamheten se ut? Vi har kommit fram till att den formativa bedömningen kan förbättra eleverna i klassens kunskapsutveckling i matematik.

Syftet med denna studie a?r att underso?ka la?rprocesser kring bera?ttande och gestaltning i fo?rskolan. Den genomfo?rs da? vi upplever ett behov av fo?rdjupad kunskap inom omra?det. Vi anser att de estetiska la?rprocesserna a?r viktiga och o?nskar fo?ra in mer av bera?ttande och gestaltning i den ordinarie verksamheten i fo?rskolan. Den teoretiska utga?ngspunkten fo?r studien a?r utvecklingspedagogik i kombination med Vygotskijs teorier kring fantasi och kreativitet samt den proximala utvecklingszonen.

Bakgrund; visar att måltidssituationen, vad gäller maten, miljön och bemötandet, bör uppmärksammas mer på korttidsboenden för äldre. Syfte; att beskriva hur måltidssituationen såg ut på två korttidsboenden, med utgångspunkt från rutiner och personalens bemötande av de äldre. Metod; en empirisk observationsstudie utifrån ett i förväg formulerat observationsprotokoll. Svaren som framkom analyserades genom analytisk induktion. Resultat; i boende 1 var matsalen rektangulär och i boende 2 var matsalen kvadratisk.

Syftet med den här studien är att utifrån ett sociokulturellt perspektiv och diskursbetydelse belysa hur pedagoger uppfattar skolsvårigheter och de påverkande faktorer i arbetet med åtgärdsprogram samt att undersöka om de vidtagna åtgärderna leder till inkludering av elever i behov av särskilt stöd. I undersökningen ingår pedagoger från tre olika skolor som har behörighet att undervisa i de tidiga skolåren. Vi har gjort en kvalitativ undersökning som innehåller litteraturgenomgång, intervjuer och dokumentanalys. Studien är baserad på tio öppna intervjuer och analys av 48 åtgärdsprogram som har upprättats av de tio pedagogerna. I intervjuerna har vi utgått från tre frågeområden; Skolsvårigheter, Betydelsefulla faktorer och Inkludering. Vår hypotes handlade om att pedagoger tenderar att beskriva skolsvårigheter utifrån den förförståelse de har och den kultur som råder i skolan samt att sättet att beskriva svårigheter präglar de vidtagna åtgärderna. Resultatet visar att hypotesen håller men visar ytterligare ett perspektiv på skolsvårigheter.

Syftet med studien är att undersöka lärares inställning till omprov och hur det tillämpas. Det sätts i relation till Skolverkets riktlinjer. Syftet är också att se hur omprov påverkar bedömningsprocessen. Teoribakgrunden bygger på olika bedömningsaspekter samt faktorer som kan påverka omprovets funktion. Undersökningen baserar sig på kvalitativa intervjuer med fyra gymnasielärare i samhällskunskap.

Denna uppsats handlar om hur nyanlända elever integreras i det svenska skolsystemet. Syftet med studien är att analysera dessa elevers möte med den svenska skolan samt hur de skapar sina identiteter utifrån utsagor om sin skolsituation i förberedelseklass. Undersökningen består av kvalitativa intervjuer med åtta nyanlända elever som nyligen introducerats i den svenska grundskolan samt antingen går i förberedelseklass eller nyligen har slussats vidare från den. Resultatet visar att elevernas identiteter skapas av en rad referenspunkter, varav de mest framträdande är placeringen i förberedelseklass, språket samt relationerna till de Ordinarie klassernas elever. Här bildas ett hierarkiskt system mellan eleverna där "vi", "förberedelseklasseleverna" står lägst i rang medan "dem", "svenskarna" står högst.

Ortopediska kliniken i Malmö tog emot flest utlokaliserade patienter 2012 av samtliga kliniker på Skånes Universitetssjukhus. Detta innebär att patienten vårdas på en vårdenhet som inte är specialiserade på den aktuella diagnosen och vårdas av sjuksköterskor med kompetens av annan specialitet, vilket kan innebära potentiella patientsäkerhetsrisker. Upplever sjuksköterskan att hens yrkeskompetens förändras vid vård av dessa patienter och på vilket sätt? Upplever sjuksköterskan att det påverkar omvårdnaden av patienten och på vilket sätt? Innebär det någon patientsäkerhetsrisk att vårda utlokaliserad patient på sin ordinarie avdelning? Elva sjuksköterskor intervjuades med ett hermeneutiskt perspektiv på studien med Patricia Benners teori om kompetensnivåer som teoretiskt ramverk. De flesta deltagarna upplevde en skillnad i omvårdnaden vid vård av utlokaliserad patient.

Syftet med min undersökning är att ta reda på om före detta elever som tog examen 2005 på Industriprogrammet arbetar kvar i branschen och om de valde rätt gymnasieutbildning för sitt fortsatta yrkesliv. Metoden som jag valt att använda i mitt forskningsarbete är att intervjua en klass bestående av 17 elever. Jag har ställt frågor beträffande deras gymnasieval, om de arbetar de kvar i den bransch som de utbildade sig till eller sysslar de med något annat och vad de tyckte om utbildningen. De resultat som jag har kommit fram till pekar på att eleverna sökt sig till programmet av olika anledningar. För vissa elever så räckte inte poängen till att komma in på de program som de önskade, men de flesta tycker att de valde rätt utbildning. En anledning till valet var att det leder direkt till arbete efter gymnasiet..

Detta är en utvärdering av projekt ?Entré?. ?Entré? är ett samverkansprojekt mellan Malmö stads Arbetscentrum och Arbetsförmedlingen Nya Invandrare i Malmö. Syftet med utvärderingen är att undersöka huruvida projektet har nått upp till sina huvudmålsättningar, om projektet påverkat verksamhetens kvalitativa aspekter och på vilket sätt samt att bidra med ökad kunskap och erfarenhet som vunnits genom projektet.