I den här uppsatsen har jag gjort en tematisk läsning av de dystopiska ungdomstrilogierna Hungerspelstrilogin, Divergenttrilogin och Legendtrilogin, vilket jag har gjort med fokus på temat kosmetika och utsmyckning. Syftet var att undersöka de genusmönster som existerar kring kosmetikan och utsmyckningen, liksom dess förhållande till klass och ålder.Jag kommer i uppsatsen fram till att kosmetika och utsmyckning bärs frivilligt av överklass och onda karaktärer och att det tvingas på de flickor, och i viss mån även de pojkar, som är böckernas huvudpersoner. Böckerna tycks bekräfta åsikten att kosmetikan är något förkastligt och påtvingat av patriarkatet. Tvånget kommer dock i böckerna inte enbart ifrån patriarkatet utan också från överklassen. Uppdelningen mellan vad som är okej för flickor och pojkar att bära ser i stort sett likadan ut som i dagens samhälle, trots framtidsskildringens möjligheter att måla upp något nytt.

The gap between rich and poor is increasing. Economic inequality is widening on a global level but also in individual countries like the USA and Sweden. The consequences for individuals are great considering life chance, health, educational level and standard of living. The curriculum for social studies from 1994 as well as the curriculum coming in effect 2011 emphasize the importance of teaching social class as a tool to interpret development in Sweden as well as the world. Earlier studies have looked at how much and in what way textbooks discuss gender, sexuality and ethnicity but social class has been overlooked. This study examines if social class is described in textbooks written for high school. The study also analyzes in which way social class is described.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om talradsmetoden kan öka elevers prestationer och resultat i ämnet matematik. Undersökningen har gjorts i två elevgrupper som båda går i årskurs 2, en av dem har fått agera försöksklass medan en har varit kontrollklass. Undersökningen påbörjades med att båda klasserna gjorde två fördiagnoser. Efter dessa diagnoser hade försöksklassen sju undervisningstillfällen om talradsmetoden med mig som lärare medan kontrollklassen haft sin ordinarie lärare i sin vanliga matematikundervisning. Det som avslutade undersökningen var att eleverna i båda klasserna gjorde en efterdiagnos. Försöksklassens elever ökade i antal rätt från för- till efterdiagnosen vilket visar att enligt resultaten som framkommit finns det möjligheter att både öka elevernas prestationer samt matematikresultat med denna metod..

Fängelset har varit den främsta formen av bestraffning i modern tid. Samhällets straffmetoder har gått från kroppsstraff och tortyr till en institutionaliserad övervakningsapparat med syfte att förvandla människor från kriminella till laglydiga medborgare. En del av denna förvandling beräknas ske genom arbete och sysselsättning under fängelsetiden.Med det stängda rummet som utgångspunkt har min undersökning sökt svar på om, och i så fall varför hantverk är viktigt i kriminalvården. Utifrån denna undran behandlar den här undersökningen frågeställningen:På vilka sätt kan ett designpedagogiskt projekt komplettera och utmana den ordinarie hantverksverksamheten på en kriminalvårdsanstalt? Hur kan ett designpedagogiskt projekt synliggöra vad i hantverksprocessen som blir meningsfullt för internerna?För att få svar på dessa frågor har jag tillsammans med en grupp interner på en kriminalvårdsanstalt genomfört ett designpedagogiskt projekt där vi arbetat med tygpåsar som utgångspunkt.Ett sociokulturellt perspektiv på lärande tillsammans med Michel Foucaults teorier om fängelset som institution har legat till grund för analysen av materialet.

I utbildningen till Drifttekniker vid Linköpings universitet, Campus Norrköping ingår det att under våren på andra året utföra ett examensprojekt. Just det här projektet utfördes på KV1 på Oscarsgatan, som är en del av Tekniska Verken i Linköping.Projektet gick först ut på att uppdatera befintliga provtagningsinstruktioner från 1999 som är bifogade i slutet av rapporten. Jag skulle se som det fanns något att ändra, ta bort eller lägga till. Sedan utvecklades projektet och rapporten till att även beskriva reningscyklerna för matarvattnet och rökgaskondenseringen, och med det i stora drag ta upp de viktigaste fakta och information om de olika reningsmetoderna och reningsstegen.Rapporten ska fungera som en ?snabbkurs? där man lär sig det viktigaste och nödvändigaste ifall att ordinarie drifttekniker av någon anledning inte kan utföra sin uppgift.

Syftet med mitt arbete har varit att få en bild av hur ungdomarna tänker kring vänskapsval och relationsskapande. Jag har också försökt få fram faktorer som kan påverka valen, såsom kön, etnicitet, klass, och ålder. Själva resan fram till vänskapsrelationen, att lyfta fram och visa hur ungdomar blir vänner, har också varit ett syfte med denna undersökning. Jag har valt symboliskt interaktionism som teoretisk utgångspunkt då den hjälper mig att bättre förstå och förklara interaktionen mellan ungdomar och relationskapandet.Som metod har jag valt kvalitativ metodstrategi, där jag intervjuat ungdomarna och försökt att utgå från deras svar i mina resultat.En av undersökningens slutresultat var att generella slutsatser kring hur vänskapsrelationer uppstår är väldig svåra att göra, det är oftast mer än en faktor som spelar in och påverkar valet. Dessa faktorer samverkar och är ofta beroende av varandra.

Syftet med studien var att utifr?n ett r?ttssociologiskt perspektiv och ett klassperspektiv unders?ka hur tingsr?tten i v?rdnadstvister f?rh?ller sig till uppgifter om fysiskt v?ld inom familjen vid bed?mningen om v?rdnad. Empirin bestod av 39 domar fr?n samtliga tingsr?tter i Stockholms l?n under en halv?rsperiod i vilka 49 f?r?ldrar uttalat sig om att den andra f?r?ldern ut?vat v?ld mot n?gon i familjen. Materialet bearbetades och analyserades med en kombinerad kvantitativ och kvalitativ metod.

Sammandrag Den här undersökningen är en fallstudie som handlar om bedömning av elevtexter. Syftet med studien är att undersöka vad som karaktäriserar elevtexter som lärare bedömer som starka respektive svaga. De texter som analyseras är skrivna av elever i årskurs fem och ingår i en skrivuppgift som genomförts inom den ordinarie undervisningens ramar. Lärarens analys av sluttexterna jämförs med språkteoretiska modeller.      Undersökningens resultat visar att det finns ett starkt samband mellan lärarens bedömning och de språkteoretiska modeller som används i undersökningen. Läraren i fallstudien ligger nära de språkteoretiska modellerna i sina definitioner av kvaliteterna och i värderingen av elevtexterna, men det finns en osäkerhet i lärarens definition av de kvaliteter som mäts särskilt vad det gäller den röda tråden och hur textlängd samt sammanbindningssignaler påverkar texten..

I denna uppsats tas problematiken i lärares upplevelse av lärande och de olika tillvägagångssätt de använder sig av i det mångkulturella klassrummet. Undersökningen är gjord på en skola i Malmö därmed handlar vår uppsats endast om den skolan. De frågeställningar som ställs är: Hur upplever pedagoger elevers lärande på skola A? Hur arbetar pedagoger med mellanöstern i historieundervisning på skola A? Syftet med uppsatsen är att studera hur lärare upplever lärandesituationen i samband med elevers lärande. Undersökningen är en kvalitativ undersökning som bygger på intervjuer.

In primary school reading-books in Swedish language is something that students come across early in school and have done ever since the 1800s. After World War II there have been major changes in society. 1962 there was a school reform where the school turned into a nine-year system of compulsory education. That is why it is interesting to see what reading books contain with regard to notions of children, family and class and how the developments have been from the 1950s until the present time. This study aims to analyze and compare the different aspects of how notions of children, family and class are produced in the reading books for primary school for pupils in third grade, between 1950 and 2009.The research questions were:What are the notions of children, family and class in the reading-books?What differences/similarities exist in the reading books from the 1950s to the  recent decades?What could be the reason?I have chosen to apply qualitative text analysis originating in idea analysis.

I detta arbete beskriver jag FMT-metoden ? Funktionsinriktad musikterapi och visar på hur den kan motsvara mål som är formulerade i grundsärskolans läroplan. Jag lyfter vid sidan av den även fram Salamancadeklarationen. Jag gör en kort beskrivning av SI-terapi ? sensorisk integrationsterapi och jämför den med FMT-metoden. Min slutsats är att metoden lämpar sig ypperligt vid arbete i såväl grundsärskolan, som i den ordinarie grundskolan.

Idén om att skolbarnsomsorgen skulle samarbeta med skolan föddes för mer än ca 40år sedan. Denna idé ledde senare till att skolbarnsomsorgen expanderade samtidigt som samverkan mellan de två parterna aktualiserades på mitten av 70- talet. Efter att integreringen av de två verksamheterna påbörjats, för snart 30 år sedan, har lärandet i skolan förstärkts medan lärandet på fritidshemmet försvagas. Yrket som fritidspedagog har gått från att vara inriktat på barnens fritid till att bli hjälplärare i skolan. Tanken bakom samarbetet mellan fritidshemmet och skolan var och är att barnen ska ha en samlad skoldag, där läraren och fritidspedagogen arbetar tillsammans i ett arbetslag och följer barnen under hela dagen..

Syfte och problemområde: Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka gymnasieelevers förhållningssätt till alkohol. Vi vill även undersöka hur klasstillhörighet och kamratgrupper påverkar enskilda individer i sitt alkoholbruk. Metod och material: Vi har använt oss av en kvantitativ metod och lämnat ut 100 enkäter på en gymnasieskola i Skövde. Vi har studerat tidigare forskning inom området, i form av avhandlingar, propositioner, vetenskapliga artiklar och rapporter samt litteratur. Vi använder oss av tre begrepp utifrån socialpsykologisk teori (social identitet, roll och grupp) för att förstå och förklara resultatet av vår studie.Resultat: Vårt övergripande resultat är att gymnasieungdomar i stor utsträckning dricker alkohol.

Denna studie undersöker sex grundskolelärares förstahandsval av skönlitteratur som de läser högt i sina integrerade klasser i skolår 4-6 i en kommunal skola i en storstadskommun. Studien undersöker lärarnas syfte med högläsning av skönlitteratur i klassen samt ta reda på vad lärarna vill förmedla med sitt litteraturval. Syftet med studien är att ur ett genusteoretiskt- och didaktiskt perspektiv fördjupa min kunskap om de skönlitterära högläsningsböcker som läses av sex grundskolelärare i en integrerad klass i skolår 4-6, detta för att förbereda mig själv inför mitt blivande yrke som lärare och för att i mitt kommande uppdrag motverka traditionella könsroller. Teoretiska utgångspunkter för studien är teorier som belyser högläsningens betydelse i skolan och teorier samt aktuell forskning om genus. Studiens datainsamlande bygger dels på den enkät som lärarna (informanterna) besvarade, dels på två individuella kvalitativa intervjuer samt den av informanterna valda skönlitteraturen för högläsning.

Världen i klassrummet är ett relativt nystartat projekt som pågår just nu i min kommun som jag blev väldigt nyfiken på att få veta mer om. De pedagoger som deltar i projektet får installerat en takprojektor i sina klassrum för att kunna arbeta med strömmande media, internet och datorbaserat lärande i helklass. Jag har byggt upp studien kring tre huvudfrågor: Hur ser de fyra lärarna i undersökningen på de nya möjligheterna till datorbaserad undervisning som nu finns, genom att de fått en takprojektor? Hur använder de projektorn i undervisningen? Hur ser de berörda eleverna på undervisning med takprojektorn? De undersökningsmetoder jag använt är kvalitativa intervjuer och observationer. Resultaten av genomförda undersökningar visar att undervisningen med takprojektorn inte skiljer sig nämnvärt från den ordinarie undervisningen och att det är lärarens förmåga att skapa lärandesituationer som leder till reflektion och är avgörande för en lyckad undervisning med eller utan IKT..