Mitt syfte med detta arbete är att reda ut begreppen Ordblindhet, dyslexi och läs- och skrivsvårigheter. Jag har sedan valt att använda definition läs- och skrivsvårigheter. I arbetet har jag undersökt hur pass väl teori stämmer överens med praktik, med tyngdpunkt på dessa orsaker, symptom, diagnos och åtgärder. Det är idag ganska oklart om vilka faktorer som är bidragande orsaker till läs- och skrivsvårigheter. Forskarna är osäkra på om läs- och skrivsvårigheter kan vara ärftligt betingat.

Syftet med vårt arbete är att undersöka om det finns skillnader i antalet dyslektiker mellan könen på de skolor som vi har undersökt. Vi vill även se om det finns andra faktorer som påverkar att det kan finnas skillnader i könsfördelningen av dyslektiker på skolorna. Det har framkommit i olika forskningsstudier om dyslexi att det är fler pojkar än flickor som är dyslektiker. De uppgifterna har på senare tid ifrågasatts av nya forskningsrön inom dyslexi. Det som intresserar oss i vår undersökning är hur könsfördelningen hos dyslektiker ser ut inom yrkesförberedande program i förhållande till högskoleförberedande program.

Arbetets art: Examensarbete Barndoms- och ungdomsvetenskap (BUS) Sidantal: 43 (47 inklusive referenslistan) Titel: Läs- och skrivsvårigheter ur ett historiskt perspektiv Författare: Nisrin Adas Handledare: Jonas Qvarsebo Datum: 2008-03-07 Syfte och frågeställningar: Synen på och definitionen av läs- och skrivsvårigheter har varit väldigt omtvistad under 1900-talet. Mitt övergripande syfte med denna uppsats är att genom en diskursanalys finna de mönster som formuleras i utvalda texter. Härigenom studeras följande problematiseringar: Hur har fenomenet läs- och skrivsvårigheter uppmärksammats under den period som kommer att studeras? När och hur visar sig problemet enligt vissa aktörer? Vilka kunskaper ligger till grund för det? Vilka är auktoriteterna som har kämpat om tolkningsföreträde genom historien? Vilka åtgärder har utförts för elever med läs- och skrivsvårigheter? Dessa dimensioner förtydligas genom en historisk undersökning, detta för en förståelse av läs- och skrivsvårigheternas utveckling. Metod och teori: Diskursanalys som teori och metod har varit grunden för undersökningen. Kortfattad slussats: Beroende på olika teoretiska forskningsperspektiv skildras synsättet kring fenomenet läs- och skrivsvårigheter. Oenigheterna handlar inte enbart om skilda synsätt, utan handlar även om skolsystemets och undervisningens organisation..

Syftet med denna studie var att få ökad kunskap och förståelse för hur det är att leva med funktionshindret dyslexi/ läs- och skrivsvårigheter och hur funktionshindret präglar personens självkänsla och relationer till andra. Våra problemställningar var följande: Hur påverkas skoltiden av funktionshindret dyslexi? Hur påverkas självkänslan och självbilden av att en individ har funktionshindret dyslexi? Hur påverkas och formas relationer till andra hos individer som har funktionshindret dyslexi? Studiens utformning var av kvalitativ design och grundade sig på djupintervjuer som gjordes enligt en temaindelad intervjuguide. Intervjuerna genomfördes med tre kvinnor och en man som vid vuxen ålder studerar vid Stockholm universitet. Vi använde oss även av en heuristisk metod, självobservationer, som en beskrivning av våra egna erfarenheter av funktionshindret, dyslexi.