Syftet med vår studie var att undersöka, analysera och diskutera lärarens, elevers och föräldrars medvetenhet och engagemang om elevernas progression inom läsinlärningen. Analys och slutsatser byggde vi på våra resultat och modern forskning om barns språkinlärning. Detta gjorde vi med hjälp av en klass bestående av 1 lärare, 19 elever och deras föräldrar. Vi använde oss av kartläggningsmetoderna God Läsutveckling och Ordkedjor, enkäter och intervju. Resultatet av vår studie visade att kartläggningsmetoden var betydelsefull, men metodvalet inte var det avgörande för läsutvecklingen hos eleverna.

Sammanfattning Syfte: Att undersöka två läsmetoders effekter på tolv elever från skolår 2, 3 och 4 avseende fonologisk och ortografisk läsförmåga, läsflyt, läsförståelse och RAN (Rapid Automatic Naming) samt jämföra resultaten med en grupp elever som fått traditionell specialundervisning under samma tid. Metod: 52 elever genomförde en screening med avseende att mäta läsflyt och läsförståelse. Av dessa valdes 12 elever ut som hade svårigheter i läsflyt och korrekt läsning, fyra elever från varje skolår, 5 pojkar och 7 flickor. Eleverna delades i två lika stora grupper som tränade Ordavkodning med två olika metoder i en-en-undervisning, 20 minuter tre gånger per vecka i sex veckor. De 18 eleverna fick utföra ytterligare fem läs- och skrivtest före och efter interventionen. Resultat: De båda interventionsgrupperna förbättrade sina resultat på flera test mer än gruppen som fick traditionell specialundervisning. Elever som tränat Rydaholmsmetoden fick bättre resultat i alla högläsningstest utom ett.

I Sverige erbjuds barn med hörselnedsättning cochleaimplantat (CI) eller hörapparat (HA) beroende på typ och grad av hörselskada. Med CI möjliggörs utveckling av talat språk för barn som fötts döva eller gravt hörselskadade. Den tekniska utvecklingen jämte pedagogiska insatser har lett till en allt bättre språklig och kognitiv utveckling hos barn med hörselnedsättning och ett minskande glapp till jämnåriga normalhörande barn. Syftet med denna studie var att undersöka olika aspekter av arbetsminne och läsförmåga hos nio barn med CI och sju barn med hörapparat. Femtifem barn med normal hörsel utgjorde referensgrupp.

Syfte: Att utreda förekomsten av ögonrelaterade läs-och skrivsvårigheter hos skolbarn.Metod: Studien bestod av en enkät med ögonrelaterade frågor, ett läsförmågetest och kliniska tester. 45 barn i årskurs 5 och 6 deltog från en mellanstadieskola i Växjö. De kliniska testerna bestod av fri synskärpa på avstånd och nära, +1-metoden för utredning av dold hyperopi, forier på nära håll, ackommodations amplitud, konvergens närpunkt, stereotest och ögonmotilitet. Läsförmågan undersöktes med ett screeningstest så kallade Läskedjor, ett test för att bedöma elevernas lästekniska förmåga, ordigenkänning samt Ordavkodning.Resultat: En signifikant korrelation hittades mellan bokstavskedjor och ordkedjor (r = 0,4 , p < 0,05). Eleverna ansåg sig inte ha ögonbesvär.

En analys som gjorts av svenska forskare visar att elevers läsförståelse och läshastighet visar en neråtgående trend sedan början av 1990-talet (Westlund, 2009). Studier visar dessutom att många speciallärare är osäkra hur de ska undervisa i läsförståelsestrategier (Klinger et al., 2010). Syftet med studien har därför varit att studera hur speciallärare organiserar arbetet för elever som behöver stöd med sin läsning. Studien är ett exempel på hur speciallärare kan skapa förutsättningar för elever i år F-3 att utveckla sina läsförmågor. Enligt Hoover och Gough (1990) är avkodning och  språkförståelse nödvändiga komponenter för att kunna uppnå god läsning och god läsförståelse.

Syfte Syftet med denna undersökning är att beskriva gruppen elever som inte är godkända i de behörighetsgivande ämnena svenska/svenska som andraspråk, engelska och/eller matematik och som därmed inte är behöriga till gymnasieskolans nationella- eller specialutformade program. Beskrivningen görs utifrån betyg, läsning samt ungdomars egna berättelser. Beskrivningen görs på individ och gruppnivå. Teori För tolkning av empirin används Glaser och Strauss utvecklade Grounded Theory. Teorin ger en möjlighet att tolka kvantitativ och kvalitativ data likvärdigt för att skapa en helhet i beskrivningen och tolkningen av data.

 Titel:                                   Rydaholmsmetoden ? förtjänster och kritiska punkter Engelsk titel :                     The Rydaholm Method ? benefits and critical points Författare:                         Anders Persson, Monica Aldrin Handledare:                      Christer Jacobson Antal sidor:                       58 Nyckelord:                         lästräning, motivation, Ordavkodning,Rydaholmsmetoden, specialpedagogiskt perspektiv.Det här arbetet är en flermetodologisk studie med syfte att tydliggöra vilka förtjänster och kritiska punkter det pedagogiska arbetssättet Rydaholmsmetoden har. Arbetet innehåller två delstudier där den ena är intervjuer genomförda med pedagoger vilka i nuläget arbetar med metoden och den andra en intervention genomförd med fem elever i år två under fem veckors tid. Delstudiernas resultat redovisas var för sig. Metoden är framtagen av specialläraren Carl-Erik Pettersson som också har sammanställt det färdigproducerade arbetsmaterialet. Målet med Rydaholmsmetoden är att utveckla den del av läsningen som handlar om avkodning av skriven text.

 SammanfattningSyftet med denna studie har varit att undersöka några av de svårigheter som elever med läs- och skrivsvårigheter kan möta då de ska lära sig att läsa och förstå engelska, samt hur vi kan underlätta denna inlärning. Svårigheter i modersmålet, speciellt då fonologisk avkodning, har visat sig ha ett starkt samband med hur elever kommer att lyckas vid inlärningen av ett främmande språk. Detta gör att många elever med läs- och skrivsvårigheter ofta får stora problem att lära sig engelska.I studien har 100 elever i årskurs 5 från fyra olika skolor i södra Sverige deltagit. Eleverna genomförde en forskningsversion av Ordkedjetestet (Jacobson, 2007) på engelska och svenska, samt besvarade en enkät rörande läsvanor, inställning till engelskämnet och hur mycket engelska de möter på fritiden. Elevernas resultat på nationella provet i engelsk läsförståelse, årskurs 5, har också samlats in.

I dagens informationssamhälle ökar kravet på skriftspråklighet. Detta konstaterande kopplat till att läs- och skrivsvårigheter idag är den vanligast förekommande funktionsnedsättningen i vårt samhälle, gör att ett av skolans främsta specialpedagogiska uppdrag är att förebygga och undanröja läs- och skrivsvårigheter. Skolan behöver därför kompetens kring läs- och skrivsvårigheter samt de konsekvenser läs- och skrivsvårigheter får för elevernas kunskapsinhämtning, resultat och självkänsla. Då en del i arbetet med läs- och skrivsvårigheter är att överbrygga hinder är även kompetens kring alternativa verktyg viktigt. Syftet med arbetet var att undersöka om en flerfunktions-applikation till iPhone/iPad hade potential att via sin användarvänlighet och lättillgänglighet fungera som alternativt verktyg och ge stöd till elever i läs- och skrivsvårigheter.Läs- och skrivsvårigheter, dess långtgående effekter samt en individs varande och lyckanden får inte ses som isolerade fenomen.

Syfte: Syftet med denna studie är att hos barn med läs- och skrivsvårigheter undersöka användbarheten av den strukturerade läsmetoden, ?upprepad läsning? samt på vilka sätt denna metod under en begränsad tidsperiod med träningstillfällen flera gånger i veckan kan ge ett annat resultat än den ordinära undervisningen som barnen med läs- och skrivsvårigheter erhåller i sitt klassrum av klasslärare eller annan personal.Teori: Genomgång av tidigare forskning talar för, att en strukturerad lästräning med en tydlig koppling mellan ljud och bild samt läsning med fokus på en för läsaren meningsfull text, bör ge positiva effekter hos barn med läs- och skrivsvårigheter.Metod: Åtta elever som uppfattats ha läs- och skrivsvårigheter, randomiserades till att antingen få lästräning med hjälp av metoden ?upprepad läsning? eller traditionell undervisning. Alla dessa elever testades före och efter studieperioden, vilken för läsgruppen bestod av 10 undervisningstillfällen under fyra veckors tid. Resultat: Den använda metodiken för studium av metoden ?upprepad läsning? blev väl mottagen av de elever som randomiserades till denna metod (läsgruppen).

För kunskapsinlärningen i skolan är det viktigt med en god läsförmåga. Elever i år 1 har under vårterminen kommit igång med sin läsning och behöver fortsatt träning för att öka sin avkodningsförmåga och nå ett läsflyt. I studien jämfördes två olika sätt att arbeta med repeterad läsning i en etta under vårterminen för att se om det fanns några skillnader i elevernas Ordavkodningsförmåga beroende på de olika metoderna. Vid tolv tillfällen fördelade under tre veckors tid läste eleverna tolv olika texter med repeterad läsning. En grupp med fjorton elever läste samma text fyra gånger i par och i den andra gruppen med åtta elever läste eleverna samma text fyra gånger tillsammans med en pedagog, som gav direkt återkoppling.

BakgrundMånga forskare och undersökningar visar att den tidiga läs- och skrivinlärningen är av stor betydelse för att lyckas som elev i grundskolan. Mot denna bakgrund väcktes ett intresse av vilka metoder lärare använder i den tidiga läs- och skrivinlärningen, samt vilka kartläggningar och åtgärder som vidtas när svårigheter uppmärksammas.SyfteSyftet med studien är att studera några lågstadielärares erfarenheter av metoder och åtgärder i samband med elevers svårigheter i den begynnande läs- och skrivinlärningen. Några centrala frågeställningar i studien är:1. Hur kartlägger lärare den tidiga läs- och skrivinlärningen?2. Vilka handlingsstrategier har lärare när elever uppvisar svårigheter i läs ? och skrivinlärningen?3. Vilken kunskapssyn ger lärarna uttryck för?4. Skiljer sig de didaktiska insatserna åt när det gäller elevers olikartade svårigheter inom läs- och skrivutveckling, och i så fall hur? MetodI studien användes en kvalitativ metod för att få tillgång till våra informanters erfarenheter i den tidiga läs- och skrivinlärningen. Den kvalitativa metoden blev därmed inspirerad av fenomenologin som forskningsansats, då metoden lämpar sig för lärmiljöer.

 Titel:                                   Rydaholmsmetoden ? förtjänster och kritiska punkter Engelsk titel :                     The Rydaholm Method ? benefits and critical points Författare:                         Anders Persson, Monica Aldrin Handledare:                      Christer Jacobson Antal sidor:                       58 Nyckelord:                         lästräning, motivation, Ordavkodning,Rydaholmsmetoden, specialpedagogiskt perspektiv.Det här arbetet är en flermetodologisk studie med syfte att tydliggöra vilka förtjänster och kritiska punkter det pedagogiska arbetssättet Rydaholmsmetoden har. Arbetet innehåller två delstudier där den ena är intervjuer genomförda med pedagoger vilka i nuläget arbetar med metoden och den andra en intervention genomförd med fem elever i år två under fem veckors tid. Delstudiernas resultat redovisas var för sig. Metoden är framtagen av specialläraren Carl-Erik Pettersson som också har sammanställt det färdigproducerade arbetsmaterialet. Målet med Rydaholmsmetoden är att utveckla den del av läsningen som handlar om avkodning av skriven text.

Syfte: Avsikten med denna undersökning är att studera hur pedagoger arbetar med Rydaholmsmetoden, samt ta reda på deras erfarenheter av arbetet med denna lästränings- och läsutvecklingsmetod. Frågeställningarna utöver huvudfrågan är, vad som har betydelse i arbetet med metoden, vilka elever den tillämpas på, om metoden passar alla elever oavsett karaktären av lässvårigheter och vilka fördelar och nackdelar anses metoden ha jämfört med andra metoder.Teori/Metod: Undersökningen innehåller 11 intervjuer med olika pedagoger inom grundskolor i södra Sverige. I intervjuerna har använts halvstrukturerade och öppna frågor som spelats in. Svaren har analyserats genom utskrift, genomläsningar och funderingar på innebörder. Empirin har kopplats till frågeställningarna i studien.