Syftet med denna studie Àr att se huruvida en verksamhets skolkoder uppfattas och pÄverkar lÀrare-elevrelationen. UtifrÄn ett sociopsykologiskt/kulturellt perspektiv sÄ undersöks lÀrare och elevers relation utifrÄn kontextuella ramar. Studien har sitt avstamp i argumentationer för hur relationen mellan lÀrare och elev i dagens klassrum Àr av stor vikt i frÀmjandet av personlig utveckling. LÀrare och elevers relationsbygge Àr en dynamisk process som stÀndigt testas i det direkta mötet. Det handlar om hur överenskomna regler skapas genom sociala band mellan olika individer och hur man förhÄller sig till den andre och kollektivet utifrÄn dessa regler.

Skambegreppet har kommit att bli allt mer betydelsefullt i mellanmÀnsklig interaktion. Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka hur skam identifieras i terapirummet och vilka vÀgar som kan tÀnkas finnas till skamlindring/skambefrielse. Fem intervjuer med fem terapeuter har genomförts. Tre av dessa arbetar i kyrklig kontext och tvÄ i sekulÀr. TvÄ av frÄgorna i intervjuguiden har berört skam och skuld.

Depression Àr ett allvarligt sjukdomstillstÄnd, som medför lidande för sÄvÀl personen med sjukdomen, som övriga familjemedlemmar. FörestÀllningar kring sjukdom grundas bÄde pÄ förestÀllningar innan sjukdomen uppstod och pÄ förestÀllningarna som utvecklats till följd av den. FörestÀllningar kan ses som en sanning, om den subjektiva verkligheten, som pÄverkar sÄvÀl oss sjÀlva som andra. FörestÀllningarna kan bÄde hindra och hjÀlpa oss. Idag finns en bristande kunskap kring förestÀllningar om den egna ohÀlsan hos personer med depressionssjukdom inom vÄrdens kontext.

En kvalitativt inriktad fallstudie som syftar till att undersöka hur samverkan sker samt belysa pedagogers syn pÄ samverkan i övergÄng mellan förskola och förskoleklass. Tidigare forskning visar pÄ att skilda traditioner, lokalernas placering och olika lÀroplaner utgör en komplexitet kring samverkan. Förskoleklassen beskrivs ofta som ett grÀnsland mellan tvÄ traditioner, och omges av en osÀkerhet kring tillhörighet. Det stÀller krav pÄ samverkan och problematiken berör om pedagoger har samverkansformer i tillfredstÀllande utstrÀckning. Studien visar att pedagogerna upplever samverkan som viktig, men en uppgivenhet uttrycks över fÄ tillfÀllen till möten och avsaknad av tid till att sÀtta sig in i varandras verksamheter.

Denna uppsats syftar till att diskursanalytiskt kritiskt granska den sorts amerikanska TV-program som tematiserar underha?llande va?lgo?renhet fo?r att pa?visa att de ur flera aspekter understo?djer en kapitalistisk marknadsekonomi. Med sto?d av bland annat Norman Faircloughs diskursteori och analysmetod samt Pierre Bourdieus sociologiska teoribygge om klass och smak sa? har jag valt att i tre na?ranalyser so?ka reda pa? hur olika deltagares utsatthet och klasstillho?righet gestaltas och hur programmens a?tga?rder iscensa?tts och ra?ttfa?rdigas. Uppsatsen so?ker besvara flera fra?gor som syftar till att a?ska?dliggo?ra de sa?tt pa? vilka utsatthet och klass manifesteras i programmen.

Romer utgör en av Sveriges fem nationella minoritetsgrupper. Det rÄder ojÀmlikhet mellan romer och övrig befolkning pÄ mÄnga av livets centrala omrÄden. De romska grupperna Àr sÀrskilt utsatta för diskriminering. En stor del av vÄr kunskap och vÄra tolkningar av samhÀllet, och inte minst minoritetsgrupper, har sitt ursprung i media. Det övergripande syftet med denna uppsats Àr att beskriva och analysera svensk dagspress rapportering av romer i brottsrelaterad kontext.

Syfte: Syftet med denna studie Àr att skapa ökad förstÄelsen för medias roll i den successiva etableringen och "normaliseringen" av HPV-vaccinet i Sverige. Studien Àmnar ocksÄ skapa ökad förstÄelse för vilka ideologiska krafter som genomsyrar de texter som studeras och hur de ideologiska idéerna etableras genom nyhetsberÀttelserna. Metod: Kritisk diskursanalys pÄ artiklar ur svenska tidningar. Slutsatser: Analysresultatet visar pÄ att medietexter etablerar och normaliserar HPV-vaccinet i dagens samhÀlle. Detta görs bland att genom en felaktig benÀmning pÄ HPV-vaccinet som cancervaccin och etablerar genom personifierade exempel och ?expertuttalanden? en normaliserade förestÀllningen om vaccinets kontext i samhÀllet.

Att spela pÄ internet Àr ett sjÀlvklart nöje för mÄnga medan för andra sÄ uppgÄr nöjet till att bli ett problem för individens privata ekonomi och vÀlbefinnande. Spelbranschen och dess verksamhet Àr dÀrför inte helt okontroversiell. Vi har mot bakgrund av detta valt att undersöka hur legitimitet kan förstÄs i en kontroversiell bransch. Studien behandlar följande frÄgor: Hur kan legitimitet förstÄs i en kontroversiell bransch? Hur uppfattar kunder, icke-kunder och en intresseorganisation CSR-ÄtgÀrder pÄ spelbranschen? Hur upplevs CSR-ÄtgÀrder fungera som ett verktyg för att uppnÄ legitimitet? Vi har undersökt kunder, icke-kunder och en intresseorganisations syn pÄ CSR, legitimitet och spelbranschen och funnit att organisationer pÄ kontroversiella branscher mÄste arbeta hÄrdare för att framstÄ som legitima i intressenternas ögon.

Syftet med denna uppsats har varit att belysa nÄgra ensemblemusikers syn pÄ och uppfattning om det sociala samspelet i en musikensemble.Vi beskriver ensemblemusikernas syn pÄ det sociala samspelet med utgÄngspunkt i Ätta musikers egna berÀttelser utifrÄn de kvalitativa intervjuer vi utfört med dem. Musikerna var alla vid studiens utförande studerande vid en folkhögskola i Mellansverige.Den teoretiska utgÄngspunkten kan nÀrmast knytas till ett sociokulturellt perspektiv, dÄ en grundtanke hos oss Àr att mÀnniskan formas och pÄverkas av den sociala kontext den befinner sig i. DÀrför var ett grundantagande inför studien att det sociala samspelet i musikensemblen Àr minst lika viktigt som det musikaliska.Sammanfattande kan sÀgas att samtliga intervjudeltagare - utöver de rent speltekniska fÀrdigheterna - har nÀmnt de sociala relationerna som helt avgörande för hur samspelet i gruppen skall fungera. I studien vÀxte fyra begrepp fram som utgjorde överordnade kategorier för hur vi sedan diskuterade vÄra resultat. Dessa fyra begrepp var individens personlighet, gruppmedlemmarnas erfarenheter, de omstÀndigheter som gruppen befinner sig i samt de vÀrderingar som finns inom gruppen..

Syftet med denna c-uppsats var att studera anvÀndningen av matematik i förskolan och undersöka vilka kontexter som pÄverkar pedagogerna att anvÀnda matematik i den dagliga verksamheten. I undersökningen besvarade 52 pedagoger frÄn fyra förskolor i en mellansvensk kommun enkÀter. En pedagog frÄn förskola, en förestÄndare samt en lÀrare i skolans tidiga Är deltog i intervju. Insamlad data analyserades mot teorin att det krÀvs att flera del-kontexter uppfylls för att nÄ en meningsfull innebörd i att anvÀnda matematiken i förskolan. Det visade sig att det som pÄverkade dessa pedagoger mest, vad gÀller att anvÀnda matematiken i vardagen, var kollegornas instÀllning till omrÄdet i frÄga samt kompetensutveckling inom detsamma.

This bachelor thesis explores how librarian graduates perceive the transfer from university to employment. The authors will examine how librarian graduates experience the relation between knowledge learned from university studies and the qualifications required from the employer. The basis of the thesis is the concept of transition process. In this thesis it is defined as the relation between the knowledge gained from education and the qualifications required by the employer as well as the problem to transfer knowledge between different contexts.The theoretical framework is build upon the concept of competence and its connection to re-contextualized knowledge. The empirical material of the thesis constitutes of five phone interviews with newly employed librarians.

Denna studie Àr en kritisk diskursanalys av den debatt som pÄgÄr i svensk dagspress om förslaget att införa en mer eller helt kvoterad förÀldraförsÀkring. Jag har frÀmst fokuserat pÄ hur orden ?jÀmstÀlldhet? kontra ?valfrihet? konstrueras och ges mening i debatten samt vilka konsekvenser detta fÄr. Studien bygger pÄ ett socialkonstruktionistiskt antagande som ligger till grund för hur det skrivna sprÄket konstrueras och skapar mening hos mÀnniskor. Som metod har jag anvÀnt mig av kritisk diskursanalys dÀr jag utgÄtt frÄn Faircloughts tredimensionella modell vid tolkandet av materialet.

Teknologin forts?tter att, i takt med samh?llet, utvecklas i ett rasande tempo vilket st?ller allt h?gre krav p? medborgare att ?ka sin f?rtrogenhet med samtidens digitala kommunikationsmedel. Vi har d?rf?r valt att i v?r studie unders?ka hur fritidshemspersonal och v?rdnadshavare upplever dagens digitala kommunikationskanaler i fritidshemmets kontext. Det empiriska underlag som ligger till grund f?r v?r diskussion och analys och som vi slutligen baserar v?ra slutsatser p? ?r svarsresultatet fr?n v?r enk?tstudie d?r v?rdnadshavare och fritidshemspersonal har f?tt ta st?llning till ett antal p?st?enden som ber?r digital kommunikation och samverkan. Som teoretiska utg?ngspunkter i v?ra analyser har vi anv?nt oss av socialkonstruktionism och l?roplansteori.

Sveriges skolor stÄr inför mÄnga utmaningar med sjunkande kunskapsresultat och med en ökad andel elever som mÄr dÄligt. Förutom sin kunskapsförmedlande uppgift har skolan Àven en fostrande roll. Denna studie belyser betydelsen och benÀmningen av socialt arbete i skolan. Syftet Àr att undersöka vad skolpersonal upplever att socialt arbete i skolan Àr samt hur det sÀtts i relation till kunskapskraven. Studien Àr prÀglad av en induktiv ansats och bygger pÄ fem kvalitativa intervjuer i semistrukturerad form med en rektor, kurator, barn- och ungdomsassistent samt tvÄ lÀrare vid en kommunal grundskola.

Denna uppsats behandlar hedersproblematik dĂ€r unga kvinnors röster Ă€r i fokus. I uppsatsen berĂ€ttar fyra respondenter som sjĂ€lva levt eller fortfarande lever med hedersproblematik om sina liv och sina erfarenheter. Respondenterna har alla levt ett liv med inslag av hot och vĂ„ld. De har begrĂ€nsats i sin vardag och levt med en hotbild frĂ„n den egna familjen. Även tvĂ„ skolkuratorer har intervjuats.