Syftet med följande arbete Àr att ta reda pÄ hur det sÀrskilda stödet i matematik ser ut i tvÄ olika kommuner. Vi vill Àven ta reda pÄ hur matematikundervisningen ser ut i förhÄllande till de förmÄgor som undervisningen i matematik ska fokuseras pÄ att utveckla, enligt kursplanen i matematik. Studien baseras pÄ totalt sex fallbeskrivningar dÀr observation och intervju Àr metoderna vi anvÀnder för att fÄ fram ett resultat. Arbetet ger en översikt över vad tidigare forskning kommit fram till nÀr det gÀller matematikundervisning. De teorier vi lyfter fram i arbetet Àr Griffins (2007) teorier om de tre vÀrldarna ? vÀrlden av verkliga kvantiteter, vÀrlden att rÀkna och vÀrlden av formella symboler, samt Vygotskys (1986) teorier om den proximala zonen, sprÄket som ett meriderande verktyg och att intellektuell utveckling sker i social samvaro med andra.

DÄ större skogsföretag lÀgger ut mÄnga arbeten pÄ entreprenad sÄ blir den ekonomiska hÀlsan hos entreprenadföretagen en viktig frÄga för att kunna bibehÄlla ett lÄngvarigt samarbete. Detta arbete Àr en fortsÀttning pÄ Bergs (2009) dÀr syftet var att hitta en modell som förklarar skogsentreprenörernas ekonomiska situation, korrelera resultatet med resultaten i en enkÀtundersökning bland de aktuella företagen och jÀmföra skogsentreprenörernas ekonomiska situation med den för liknande branscher. Syftet med denna studie Àr att undersöka olika multivariata modeller för att bedöma ett entreprenadsföretags ekonomiska situation utifrÄn de ekonomiska nyckeltal som företagen lÀmnar i sin Ärsredovisning. En annan del av arbetet Àr att undersöka om en modell med variabler beroende pÄ förÀndringar över tiden kan tillÀmpas. Metoder som anvÀnds Àr faktoranalys, principalkomponentanalys, bekrÀftande faktoranalys, klusteranalys samt en ad hoc metod hÀr kallad medelskillnad.

MST, eller O Movimento dos Trabalhadores Rurias Sem Terra (Rörelsen för Lantarbetare utan Jord), Àr en av latinamerikas och kanske vÀrldens största och mest inflytelserika sociala rörelser. Rörelsen Àr dessutom verksam i en av vÀrldens största politiska, ekonomsika, kulturella och sociala smÀltdeglar.I vÄr uppsats vill vi undersöka, dels vilka metoder som en social rörelse kan tillÀmpa nÀr det gÀller att driva frÄgor om demokrati framÄt. Som teoretiskt ramverk tillÀmpar vi befintliga teorier i kombination med egna begrepp. För att kunna svara pÄ frÄgestÀllning har vi genom en bred empirisk bas försökt ÄskÄdliggöra den kontext i vilken MST arbetar och utifrÄn denna information dragit vÄra slutsatser..

Sammanfattning Syftet med föreliggande examensarbete var att undersöka hur barn med annat modersmÄl Àn svenska och deras vÄrdnadshavare, tillsammans med pedagoger och oss kan utveckla arbetssÀtt och metoder som stÀrker barns och vÄrdnadshavare identitet, samt utvecklar och stödjer sprÄkutvecklingen. Syftet var ocksÄ att utifrÄn dessa metoder och arbetssÀtt utarbeta ett metodhÀfte. Detta examensarbete baseras pÄ kvalitativ aktionsforskning ur ett interpretivistiskt perspektiv. Metoderna som anvÀnts Àr intervjuer, observationer, dokumentation och gruppstÀrkande övningar/lekar. Deltagarna har varit barn och vÄrdnadshavare frÄn kurdiska, somaliska och arabisktalande sprÄkgrupper samt pedagoger.

Studiens syfte var att undersöka lÀrares erfarenheter av den egnaundervisningsplaneringen. Detta omrÄde utgör en viktig del av lÀrarens arbete och det ÀrhÀr de formar idén med sin undervisning genom sina didaktiska val. Det bedömdes Àvenvara ett relativt eftersatt omrÄde inom forskningen, speciellt i svenskt sammanhang,vilket gjorde det viktigt att utforska vidare. Vi fann att fokus i svensk pedagogiskforskning de senaste Ären har legat mer pÄ elevers eget planerande Àn hur lÀraren skaparplanering. Eftersom samhÀllet stÀndigt förÀndras och dÀrigenom Àven förutsÀttningarna iskolan för undervisningen behövs aktuella studier.Genom semistrukturerade intervjuer med sju SO-lÀrare frÄn tvÄ olika skolorsöktes svar pÄ hur dessa skapade sin undervisningsplanering, vilka pÄverkansfaktorer deupplevde samt hur de legitimerade sitt sÀtt att agera dÄ de gjorde sina val.Den tidigare forskningen som berörde lÀrares undervisningsplanering visade attplaneringstÀnkandet var komplext och mÄngfasetterat, beroende av olika typer avkontexter.

Synen pÄ ekonomiskt beteende har traditionellt byggt pÄ att individer styrs av egenintresse och rationalitet. Teorier som; förvÀntad nytta, nyttomaximeringsprincipen och rationella förvÀntningar har dominerat. NÀr dessa teorier ingÄr i att förklara processer om individers ekonomiska förvÀntningar blir beslutsmodellerna ofta statiska. Syftet med den föreliggande undersökningen var att fÄ en indikation pÄ vilken beslutsmodell som Àr lÀmpad att skapa förstÄelse för hur individers ekonomiska förvÀntningar uppstÄr och vad som pÄverkar dem. Sex personer deltog i undersökningen: fyra mÀn och tvÄ kvinnor, i Äldern tjugofem till fyrtiofem Är.

Som grafisk designer jobbar man med att förmedla budskap via exempelvis affischer, tidningar och broschyrer. En del av designprocessen Àr att vÀlja vilket papper som ska anvÀndas vid tryckningen. För att kunna vÀlja ett papper som frÀmjar budskapet mÄste det först finnas förstÄelse för hur mÀnniskor uppfattar olika sorters papper och vilken pÄverkan papperet har pÄ mÀnniskors tolkning av budskapet.Detta arbete visar genom research och undersökningar vissa generella uppfattningar och Äsikter som finns om papper. De huvudsakliga faktorerna som inverkar pÄ hur ett papper uppfattas Àr papperets tjocklek, struktur och yta. Arbetet visar Àven att papperet Àr en del av budskapet, dÄ ett tryckt budskap inte kan skiljas frÄn det papper det Àr tryckt pÄ.

Med oss sjÀlva som exempel har vi försökt beskriva hur landskapsarkitektens designprocess kan se ut, hur vi tÀnker och jobbar i ett gestaltningsprojekt. LÀsaren ska fÄ insyn i, och förstÄelse för, designprocessens komplexitet och vilka krafter som verkar dÀr. Detta kandidatexamensarbete Àr uppdelat i tre delar. En inledande insamlingsfas dÀr vi införskaffat information som har stöttat oss i vÄrt gestaltningsarbete och i författandet av denna uppsats. Den andra fasen har bestÄtt av en designprocess dÀr vi har tagit fram ett gestaltningsförslag för Paradisparken pÄ Marstrand.

Persson, K., Rooth, P., Sundblad, S. och Uthas, K. (20008). Laborera mera ? Kan ett laborativt arbetssÀtt i de tidiga skolÄren förebygga matematiksvÄrigheter? (Explore more ? Can difficulties in mathematics be prevented with laboratory work in the early school years?) Högskolan, Kristianstad.

Syftet med denna studie var att undersöka pÄ vilket sÀtt lÀrare sÀger sig arbeta med den kommunikativa förmÄgan i sin matematikundervisning pÄ mellanstadiet samt pÄ vilket sÀtt och i vilken omfattning detta arbete sker. Vi har fÄtt in enkÀter frÄn 18 lÀrare frÄn olika skolor och av dessa lÀrare har vi haft fördjupade intervjuer med tvÄ. Resultatet visar att majoriteten av lÀrarna sjÀlva anser att de samtalar mycket under matematiklektionerna. Samtidigt visar resultatet att mer Àn hÀlften av lÀrarna har en traditionell undervisning dÀr matematikboken styr och dÀr olika inslag som exempelvis spel, praktiska moment och diskussioner sker dÄ och dÄ. Detta har fÄtt oss att fundera pÄ om lÀrarna klassar ordet samtal pÄ olika sÀtt.

Den föreliggande texten Àr en utifrÄn ett socialkonstruktionistisk och relativistiskt perspektiv baserad undersökning av relativismens och realismens skilda ontologier. Texten argumenterar för giltigheten i en socialkonstruktionistisk förstÄelse av det sociala och framvisar ett antal framtrÀdande problem med realismens Weltanschauung. Relaterat till detta behandlas en diskursteoretisk  syn pÄ sociala fenomen tillsammans med etnometodologiskt och foucauteanskt inriktade perspektivs olika uppfattningar om valet av relevant kontext vid samhÀllsvetenskapliga analyser. Vidare genomförs en diskurspsykologisk lÀsning av en tidsskriftsartikel, en lÀsning som framför allt exemplifierar problematiken med realismens konstruktion av verkligheten som objektiv och sjÀlvframtrÀdande. Slutligen görs i textens avslutande del ett försök att fördjupa den socialkonstruktionistiska kritiken av realismen, framför allt i syfte att antyda en möjlighet att bryta dualismen autonom verklighet?konstruerad verklighet samt utstaka riktningen för en motsÀttningarnas sociologi..

En utveckling i dagens systemutvecklingsprojekt gÄr mot att anvÀnda flera olika perspektiv vid utformning av ett informationssystem, exempelvis social kontext och sociologiska- och psykologiska aspekter. Kritik som idag riktas mot informationssystem Àr att systemen inte motsvarar de krav som finns frÄn de olika intressenterna. Denna rapporten innehÄller en presentation av de mÄl och egenskaper som anses vara viktiga vid utformning av ett informationssystem, för sÄvÀl systemutvecklare som anvÀndare. Mitt arbete har omfattat en empirisk undersökning samt en litteraturstudie. Den empiriska undersökningen har innefattat tre stycken djupintervjuer med systemutvecklare och anvÀndare av informationssystem.

Den hÀr uppsatsen tar upp hur man kan förstÄ mÄngfald i kommunala skolkök. Köken jag valde ut finns i en kommun i Sverige. Metoden som jag anvÀnde var semistrukturerad intervju och som analysverktyg anvÀndes hermeneutik. Teorin jag anvÀnda var socialt lÀrande av Albert Banduras (Crain, 2005) och Àven situerat lÀrande av Lave och Wenger (1994). I bearbetningen av den insamlade intervjudatan transkriberade jag intervjuerna för att sedan tematisera de olika bitarna av data jag fann.

Kandidatuppsatsen handlar om begreppet hÄllbar utveckling i en historisk och samtida kontext och den strÀcker sig frÄn den globala till den lokala samhÀllsnivÄn. Arbetet Àr en grundlÀggande beskrivning av hÄllbarhetsbegreppet och syftet för författaren har varit att skapa en förstÄelse för begreppet att ta med sig in i ett framtida yrkesliv som landskapsarkitekt. Genom en internationell litteraturstudie av till stora delar rapporter och information frÄn hemsidor ska begreppet hÄllbarhet förklaras. Begreppets vÀg frÄn det stora till det lilla, frÄn en global nivÄ till en lokal ska försöka identifieras och till sist ges exempel frÄn det praktiska arbetet med hÄllbar utveckling i en svensk kommun. Den avslutande diskussionen innehÄller reflektioner pÄ informationen som kommit fram efter litteraturstudien och vÀgen frÄn global till lokal nivÄ behandlas Àven hÀr..

Syftet med denna uppsats Àr att studera folkhÀlsosamordnarens syn pÄ sin yrkesroll och belysa den i ett professionsteoretiskt perspektiv för att öka förstÄelsen för deras arbete.FrÄgestÀllningarna lyder:Vilken utbildnings- och kunskapsbakgrund har folkhÀlsosamordnarna och vilken betydelse uppfattar de att den har för deras yrkesroll?Vilken legitimitet och status uppfattar folkhÀlsosamordnarna att de har som yrkesgrupp i den kontext dÀr de verkar?Vilka organisatoriska förutsÀttningar anser folkhÀlsosamordnarna att det finns för deras yrkesgrupp och hur pÄverkar det uppfattningen om sjÀlvstÀndighet?Metod och material : Kvalitativa intervjuer. Urval: fyra folkhÀlsosamordnare frÄn VÀstra Götalandsregionen. Samtliga intervjuer spelades in. Det empiriska materialet bearbetades med hjÀlp av kodning och analyserades utifrÄn professionsteori.Resultatet visar att folkhÀlsosamordnarens yrkesroll prÀglas av en otydlighet.