Medicinsk och vårdvetenskaplig forskning som behandlar urträning ur respirator syftar på urträningsmetoder och tekniker för att minska vårdtid, komplikationer och sänka vårdkostnader inom intensivvården. Det finns vårdvetenskaplig litteratur som menar att sjuksköterskan kan spela en betydande roll i detta genom sin kunskap om och närvaro till intensivvårdspatienten. Syftet med detta arbete var att belysa sjuksköterskans roll avseende urträning av patienter som respiratorvårdas på IVA. Resultatet baseras på en litteraturstudie av tio vetenskapliga artiklar. Sjuksköterskans roller kan sammanfattas i fem områden: kommunikationen med patienten, att lära känna patienten, samarbete i personalgruppen, erfarenhet och teknisk kunskap, kliniskt arbete och utveckling.

BakgrundÅldrande medför en ökad risk för att drabbas av dysfagi, och studier som har undersökt prevalensen på svenska vård- och omsorgsboenden har visat en hög dysfagiförekomst även om variationen mellan studierna varit stor. Det har påvisats att omvårdnadspersonalen inte alltid har tillräckligt med kunskap och att äldre med dysfagi utsätts för risker att drabbas av sekundära komplikationer.Syfte Syftet med föreliggande studie var att kartlägga prevalensen av orofaryngeal dysfagi, samt undersöka om skillnader förekommer avseende kön, ålder och förmåga att ge eget samtycke. Studien syftade även till att undersöka om sväljsvårigheter har uppmärksammats av personalen.MetodSväljförmågan hos 55 kunder från ett vård- och omsorgsboende undersöktes med hjälp av den svenska översättningen av The Standardized Swallowing Assessment (SSA-S). 19 deltagare ur personalen svarade på en enkät om de deltagande kundernas sväljförmåga. Kompletterande information om måltidsanpassningar inhämtades från personal och listor i köken.ResultatTecken på sväljsvårigheter uppvisades hos 27 % av kunderna.

Det kan föreligga en risk idag att sjuksköterskor inte hinner tillgodose patienternas behov som tidigare eftersom att vårdtiderna är kortare och att arbetsbelastningen inte har blivit mindre. Patientens preoperativa skede början när han/hon känner att något inte står rätt till med hans/hennes kropp. Det är ett stressfyllt moment att genomgå en operation både fysiskt och psykiskt. Många patienter kan uppleva ångest, otrygghet och maktlöshet eftersom man inte har någon kontroll över sin kropp under operationen. Vård är ett samspel mellan patient och vårdare.

Inom neonatalvården möter vi många barn som behandlas i NCPAP. Vård i NCPAP är en etablerad och i många avseende livsnödvändig behandling för neonatala barn, men innebär också risker för komplikationer som kan orsaka ett vårdlidande hos barnet. Dåantalet barn som överlever trots att de fötts mycket för tidigt ökar, ökar också antalet barn som behandlas lång tid i NCPAP. Syftet med studien är att kartlägga nässkador till följd av NCPAP-vård som kan orsaka vårdlidande hos neonatala barn. Metoden är baserad på Axelssons modell för systematisk litteraturstudie.

Bakgrund: En vårdrelaterad infektion (VRI) är en av de vanligaste komplikationer som drabbar patienter som vårdas på sjukhus eller andra vårdinrättningar; uppskattningsvis drabbas cirka 10 % av patienterna. Basala hygienrutiner är en effektiv metod för att förhindra kontaktsmitta och därmed minska spridningen av VRI. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter om basala hygienrutiner inom hälso- och sjukvården ska vårdpersonalen för att begränsa VRI iaktta dessa åtgärder vid all undersökning, behandling eller annan direktkontakt med patienten.Syfte: Syftet med studien var att kartlägga vårdpersonalens kunskaper om basala hygienrutiner och om det finns faktorer som påverkar följsamheten till de basala hygienrutinerna.Metod: Studien hade en kvantitativ ansats med icke experimentell design, där personalens kunskaper om basala hygienrutiner beskrevs och mättes. Hypoteser utformades och testades. Deskriptiv- och sambandsanalys genomfördes på resultatet.Resultat: Kunskapsnivån hos personalen är relativt hög men förbättringspotential finns.

Bakgrund: Mångkulturella samhällen blir alltmer vanliga i och med den ökande invandringen.De olika kulturerna medför andra värderingar, seder och levnadssätt än de som är vanliga hos majoritetsbefolkningen. Invandringen skapar även ett nytt sjukdomspanorama med krav på sjukvården som inte funnits tidigare. Enligt den svenska hälso- och sjukvårdslagen skall all vård ges på lika villkor för alla individer. Leiningers transkulturella omvårdnadsteori går ut på att en professionell, kulturellt anpassad omvårdnad kan garanteras om den genomsyras av ett individcentrerat förhållningssätt och med kulturell medvetenhet hos sjukvårdspersonal. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kulturell medvetenhet hos vårdpersonal och hur detta påverkar vården.

Hur patienter upplever vården när de drabbas av höftfraktur är ett lite knapert utforskat område. Höftfraktur är den vanligaste orsaken till att äldre läggs in på sjukhus idag, och innebär stora kostnader för samhället. I samband med den ökande äldre befolkningen kommer även antalet höftfrakturer att öka. Det är en skada som innebär stora risker för patienten och även risk för komplikationer. Höftfraktur är ett tillstånd som medför stor smärta och immobilisering för patienten, med ett stort behov av vård och rehabilitering som följd.

Behandling och omvårdnad är en stor utmaning för intensivvårdsteamet p.g.a. den intensivvårdskrävande patientens komplexa behov. Mobilisering av patienten är en omvårdnads-åtgärd som används för att optimera patientens fysiska och psykiska status. Kunskapen om mobiliseringens eventuella nytta kommer från kunskap om immobiliseringens negativa effekter d.v.s. att sängliggande leder till risker för komplikationer.

Bakgrund:År 2005 infördes en ny rekommendation att förvaltningsfastighetsföretag ska redovisa sina fastigheter till verkligt värde istället för anskaffningsvärde med avdrag för avskrivningar som tidigare. Detta nya sätt att redovisa förändrade mycket i den finansiella rapporten men troligtvis även det ekonomiska arbetet.Syfte:Syftet med denna uppsats är att med hjälp av representanter från några stora förvaltningsfastighetsföretag studera hur företagen ser på att värdera till verkligt värde.Metod:Studien är utförd genom kvalitativa intervjuer med några stora svenska förvaltningsfastighetsföretag som värderar till verkligt värde. Information är även hämtad från deras årsredovisningar och hemsidor.Teori:Presentation av de olika lagar och regler som gäller för fastighetsförvaltningsföretagen samt hur man bör utföra värderingen. Även beskrivning på komplikationer med att värdera till verkligt värde och vad som kan tänkas ha förändrats.Empiri:De intervjuade förvaltningsfastighetsföretagen i en kortare beskrivning samt en presentation av de intervjuer som genomförts.Analys:Diskussion kring den empiri som framkommit. Koppling till teoridelen samt syftet med studien.Slutsats:Företagen är väldigt positiva till att värdera till verkligt värde även om det krävt kunskap både för de interna och externa intressenterna.

Syfte: Att beskriva orsaker till brister i uppföljning, dess effekter och den motivation som sjuksköterskor kan möta hos patienter som är gastric bypass opererade i samband med fortsatta livsstilsförändringar och ökad livskvalitet, samt att som kvalitetsgranskning redogöra för undersökningsgrupper, deltagare och bortfall i artiklarna.Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design. Sökning av kvantitativa och kvalitativa vetenskapliga artiklar i databaserna CINAHL och Pubmed. Artiklarnas resultat har sedan utifrån syfte och frågeställningar analyserats.Resultat: Det är betydelsefullt att få patienterna att komma på uppföljande återbesök för att hjälpa de till fortsatt livsstilsförändring. Högt BMI innan operationen kunde vara orsak till brister i att komma till uppföljning och återbesök vilket medförde förlust av stöd och hjälp till att följa dieten, samt att komplikationer upptäcktes sent och att information gick förlorad. Även om livskvaliteten ofta förbättrades markant så upplevde många en mer bristande grad av livskvalitet än förväntat och depression förekom.

Vi har genomfört en kvalitativ undersökning om individers upplevelser av tekniska förändringar. Studien har gjorts på vitvaruföretaget Richardson?s Kyl och Frys AB i Karlstad. De genomgick hösten 2013 en teknisk förändring i form av att ett nytt tekniskt system, ett affärssystem, infördes. I och med den tekniska förändringen har det uppkommit komplikationer i den bemärkelsen att de anställda haft problem att arbeta i och med det nya tekniska systemet.

SAMMANFATTNINGIntroduktionTrots framskriden forskning kring faktorer som överlevnad, behandling och livskvalitet för den organtransplanterade patienten saknas en förståelse av den transplanterade patientens upplevelse av sin sociala funktion. Uppsatsen fokuserar på den organtransplanterade patientens upplevelse av sin sociala funktion ett år efter transplantationen. SyfteSyftet med denna studie är att undersöka huruvida det finns ett huvudsakligt problem avseende social funktion för den organtransplanterade patienten.MetodMetoden i denna studie grundar sig på grounded theory, vilket innebär att det inte finns ett på förhand förutbestämt antal informanter utan intervjuer pågår tills en mättnad uppstår. I syfte att pröva metoden genomfördes en pilotstudie med tre levertransplanterade personer, två män och en kvinna.ResultatTre huvudsakliga kategorier som visade på den sociala processen i den sociala funktionen under det första året som transplanterad framstod i resultatet; Anpassar sig till isolering, försöker vara aktiv och anspassar sig till bakslag/komplikationer samt är aktiv och anpassar sig till tröttheten. I den preliminära analysen relaterades dessa därefter i en möjlig kärnkategori; Att återfå ett normalt liv så snart som möjligt.

Sömnen är av stor betydelse för vår totala funktion och hälsa. Många äldre människor uppfattar sömnmönstret som förändrat vilket kan upplevas som störningar. Individer över 65 år tillhör gruppen som konsumerar mest sömnläkemedel. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa farmakologisk behandling av sömnsvårigheter hos äldre. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie.

Sammanfattning Titel: Patienters erfarenheter av diabeteskontroller på hälsocentraler.Bakgrund: Diabetes är en kronisk sjukdom som kan orsaka flera olika komplikationer. För att undvika diabeteskomplikationer erbjuds patienter med diabetes typ 2 regelbundna kontroller. Sjuksköterskan har en viktig roll i behandlingen av dessa patienter, genom dialog och kompetens kan sjuksköterskan stärka patienten i sin diabetes. Med denna studie vill författarna ta tillvara på patienternas erfarenheter för att utveckla de återkommande diabeteskontrollerna på hälsocentralerna.Syfte: Att belysa de erfarenheter som patienter med diabetes typ 2 har av återkommande kontroller på vård-/ hälsocentral.Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. Nio patienter med diabetes som gick på regelbundna diabeteskontroller på vård-/ hälsocentral, intervjuades med semistrukturerade frågor utifrån en intervjuguide.

Anestesi på giraff är komplicerat och dödsfall i samband med komplikationer kring sövning är rapporterad till ca 10 %. På grund av giraffens kroppsstorlek och säregna anatomi är sövning på dessa djur därför en stor utmaning. Förberedelser inför immobilisering, underhållet av sövningen och uppvaknandet efter sövning skiljer sig åt mellan vilda giraffer och de i fångenskap. I det vilda är kontrollen av miljö, dos och sövningsförlopp avsevärt mindre. Foder och vätskeintaget kan inte övervakas hos vilda djur och deras vikt och hälsostatus kan inte heller bedömas på samma sätt som hos djur som lever i fångenskap. Immobilisering och inledande sedering leder till att giraffen lägger sig ned.