Ätstörningar som anorexia nervosa (AN) och bulimia nervosa (BN) innebär ett folkhälsoproblem som kan orsaka oral ohälsaStudiens syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka orala problem som förekommer vid AN och BN.Material och metod: Studien genomfördes i form av en litteraturstudie. Material samlades in via sökningar i databasen Web of Science. Resultatet baserades på en sammanställning av sju vetenskapliga artiklar.Resultat: Resultatet visade att ett flertal studier har redovisat förekomst av orala förändringar vid diagnoserna AN och BN. Mest förekommande var dentala erosioner och hypertrofi av glandula parotis. Men även förekomst av karies, parodontal sjukdom samt orala slemhinneförändringar och infektioner framgick.Slutsats: Slutsatsen med denna studie visar att de mest förekommande orala problemen som uppstår vid AN och BN är dentala erosioner samt hypertrofi av salivkörtlarna, även orala slemhinneförändringar och infektioner förekommer..

The main purpose of this Masters thesis is to examine gender division in public libraries by reviewing literature and interviewing eight public librarians and two chief librarians. The reason why we decided to investigate this topic is the lack of research concerning sex-segregation in library and information science. By choosing this subject we intend to deepen the understanding of the significance of gender both within the public library and of the occupation in general. Some researchers claim that the low status of librarianship is a result of the large proportion of women in the profession. We want to find out how our informants view the relation between professional status and female domination.

The aim of this study is to investigate oral peer review on argumentative speech and to study the attitudes towards this peer review. The investigation was performed in an up-per secondary school class, and it focused on the different types of oral responses students give each other. In addition, the study investigated in what way the students experience this type of peer review. The results show that students reflect on form and performance as well as content, but they place more emphasis on form and performance than content. Students are positive about peer review and its importance for their progress.

This paper is about how the teaching profession have got a changed status from the perspective of the teachers. The papers cause is to find out how the teachers think that their status have changed in a period of 30 years. Interviews have been done with eight middle school teachers from two schools in the municipality of Södertälje. The answers from the interviews have been put in relation to theories in research of professions. Three hypotheses have been put up to apply the theories on the answers.

Most scientists believe that in the good times the peasant had the opportunity to follow fashion. Virestad parish does not follow fashion. My purpose is to try to understand something of the mechanism that made Virestad do so: that I will do by analyzing the results in relation to the concept of status. My main source is estate inventories. Here I examine the status markers and differences in what they invested in clothes and jewelry in relation to the estate's proceeds.The lower the balance, the more percentage they need to put on clothes.

Sammanfattning Denna studie redovisar resultatet av en kvalitativ intervjuundersökning angående muntlig examination inom vuxenutbildningen. Syftet med studien var att undersöka användandet av muntlig examination vid slutprov av kurser inom den gymnasiala och grundläggande vuxenutbildningens Omvårdnadsprogram och Barn- och fritidsprogram. Intervjuerna genomfördes vid tre skolor där sammanlagt nio personer intervjuades. En skolledare och två lärare intervjuades vid respektive skola. Intervjumaterialet bearbetades genom två kategoriseringar.

The purpose of this essay has been to do a study on narration as a strategy in history education. By taking a starting point in the perspective that Shulman calls ?wisdom of practice? and other studies I interviewed three teachers that were all experts in narration. This to have an insight in how they looked at the oral narration and on its role in history education. Is there a common view among the interviewed techers and to what extent are the traits and qualities of story telling described in litterature linked to the teachers? answers?My results show that the oral narration is not a straight and exclusive teaching strategy; it differs from teacher to teacher.

Denna uppsats är en kvantitativ studie som haft som syfte att undersöka vad som bäst predicerar arbetstillfredsställelse. De variabler som har mätts som eventuella prediktorer är; sociometrisk status enligt sociometerteorin, socioekonomisk status, personlig känsla av makt samt personlighetsdraget extraversion. Urvalet bestod av (N=128) deltagare som alla var anställda av ett medelstort företag. Denna studie har utgått från en liknande studie The Local-Ladder Effect: Social Status and Subjective Well-Being (Anderson, Kraus, Galinsky & Keltner, 2012) som handlade om subjektivt välbefinnande och sociometrisk status. Arbetstillfredsställelse mättes enligt MSQ (Minnesota satisfaction questionnarie).

Yrket personbilsmekaniker har genomgått en stor förändring. Idag ställs det helt andra krav på mekanikern än det gjordes för några år sedan. Både miljökrav och ökande bränslepriser har gjort att biltillverkarna tvingats att göra bilarna mer bränslesnåla och mer snälla mot miljön. Detta har gjort att bilarna idag är mer tekniskt avancerade än förut, och därför alltmer svåra att serva och reparera. Det ställs därför helt andra krav på mekanikern nu.

The purpose of this essay has been to answer the question of whether or not administrators of economic support perceive that their professional status is ranked lower than that of their coworkers in other fields of the social services. We set out to study whether or not their comparative status differed depending on their use of standardized assessment instruments and if their experience with regards to professional status differed depending on the size of the municipality they worked in. We also wanted to determine in what way (if any) the comparative status manifests itself and what factors influences it.We?ve utilized method triangulation in order to answer the questions posed in our purpose. The quantitative study was conducted using a questionnaire and the qualitative with three interviews.

Syftet med studien var att undersöka om det förekommer skillnader i upplevelsen av oral hälsorelaterad livskvalitet hos personer som överlevt akut hjärtinfarkt jämfört med personer som inte har haft hjärtinfarkt.Studien genomfördes under åren 2001-2002 och alla personer som sökte vård vid ett mellanstort sjukhus i södra Sverige med diagnosen akut hjärtinfarkt och som överlevt infarkten inkluderades i studien. Kontrollgruppen bestod av vänner (n=69) till personerna som hade överlevt akut hjärtinfarkt samt personer (n=90) från en tidigare undersökning från samma sjukhus och som överensstämde i kön, ålder, socioekonomisk bakgrund och rökstatus. Totalt deltog 154 personer som överlevt akut hjärtinfarkt och 159 personer i kontrollgruppen.Mätinstrumentet som användes i studien var Oral Health Impact Profile (OHIP), vilket är ett frågeformulär för att mäta självupplevd munhälsorelaterad livskvalitet. Formuläret ger mått på dysfunktion, obehag och funktionshinder relaterade till munhålan. OHIP består av 49 frågor, fördelade över sju dimensioner: funktionsbegränsningar, fysisk smärta, psykiska problem, fysisk oförmåga, psykisk oförmåga, social oförmåga och handikapp.Resultatet visar att inga statistiskt säkerställda skillnader fanns mellan de personer som överlevt akut hjärtinfarkt och kontrollgruppen i de sju dimensionerna i OHIP.

En undersökning om det åländska sjömanslivet.Syftet med detta arbete vara upptäcka hur livet var på sjön på de åländska fartygen under mellan åren 1900- 1945. Det andra syftet var att utifrån hieratiska sjömanslivet få fram vad som gav status på de åländska fartygen.  Resultatet visar att för att få de åländska fartygen gällde det att individen skulle uppfylla sjömansidealet. Sjömansidealet var bland annat att sjömannen skulle vara modig, fysisk stark och ha erfarenhet. Status kunde sjömannen få inom två kategorier, inom arbetet och inom det sociala. De faktorer som gav status inom arbetet var att arbetsam, kunnig, fysiskt stark, modig, beslutsam, erfaren, hård.

Introduktion: Arbetsrelaterad stress är idag ett växande problem och det har visat sig att det är många olika faktorer som orsakar stress. Det har också visat sig att stress ligger till grund för tillstånd av ohälsa, bland annat hjärt- och kärlsjukdomar. Även socioekonomisk status är något som sammankopplas med både stress och hjärt- och kärlsjukdomar. Eftersom befintlig forskning är något begränsad gällande huruvida arbetsrelaterad stress, socioekonomisk status och hjärt- och kärlsjukdomar samvarierar var det av intresse att undersöka detta. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av arbetsrelaterad stress i relation till socioekonomisk status och hjärt- och kärlsjukdomar.

There are no guidelines regarding how companies should design status updates on Facebook which attain good readability and engage the readers. Half the Swedish population are Facebook-users, but companies have yet to publish comprehensible messages on Facebook which effectively include the recipients. Inclusion is not just a matter of accessibility, but also of readability.Therefore, I studied how status updates should be designed on Facebook in order to increase the readability and to engage the readers. My target group is 22-32 year olds, since the company I worked with wanted to target this group. I conducted my research through literature studies, interviews with the client, analysis of past status updates, questioned an expert in social media, and organized a group interview with the target group.My research shows that status updates should contain information that is topical, informative and relevant to the target group.

Syftet är att undersöka vilka föreställningar föräldrar och förskollärare på en förskola i Sverige har om förskolläraryrkets status och vilka föreställningar de tror folk i allmänhet har. Syftet är även att undersöka föräldrars syn på förskolans uppdrag, om deras inflytande påverkar förskolans status och om förskollärarna i studien känner en yrkesstolthet. Frågeställningen i studien är: Hur beskriver sex förskollärare och 34 föräldrar sin syn på förskolläraryrkets status? Studien genomfördes med både kvalitativ och kvantitativ metod i form av enkäter och intervjuer, för att ge studien både bredd och djup. De slutsatser som kan dras utifrån studien är att en majoritet av föräldrarna anser att förskolläraryrkets status är låg och att en majoritet av förskollärarna inte är nöjda med sitt yrkes status.