Bakgrund: Patienter inom dialysvÄrd fick lite information om pÄverkan pÄ sexualitet och samliv som en komplikation av njurarnas bristande funktion. Sexualitet och samliv pÄverkade individen och dennes livslust i stor utstrÀckning. Syfte: Syftet var att belysa dialyspatienters sexuella dysfunktion (SD), prevalens, symtom, orsak och bidragande faktorer. Vi ville belysa SD:s pÄverkan pÄ det psykiska mÄendet samt i vilken mÄn patienter sökte och fick behandling. Metod: Vi anvÀnde oss av kvantitativa artiklar frÄn Pubmeds databas.

SammanfattningBakgrund: Det finns ett flertal njursjukdomar som kan leda till behov av en njurtransplantation som dÀrför Àr en eftertraktad behandlingsform vid terminal njursvikt. Tidigare upplevelser och erfarenheter tillsammans med ett flertal faktorer kan pÄverka patienternas upplevelse och livskvalitet efter genomgÄngen njurtransplantation.Syfte: Syftet var att beskriva vuxna patienters upplevelse av genomgÄngen njurtransplantation.Metod: En litteraturstudie med en kvalitativ ansats har genomförts. Tio vetenskapliga artiklar analyserades med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: Efter analys framkom tre huvudkategorier som beskriver patienters upplevelse av genomgÄngen njurtransplantation: Upplevelse av att anpassa sig till en ny livssituation, Upplevelse av motstridiga kÀnslor samt Upplevelse av förÀndrad kropp. Slutsats: Det Àr viktigt att uppmÀrksamma patienternas livssituation efter att ha genomgÄtt en njurtransplantation dÄ varje upplevelse och individ Àr unik. Att se över vilken information patienterna fÄr och hur de fÄr den skulle kunna öka patienternas livskvalitet ytterligare..

This thesis has been carried out in collaboration with two students at the Department of Dental Medicine at Karolinska Institutet in Stockholm, Sweden. The aim of this project was to construct a computerized decision support system to facilitate diagnosis of changes in the Oral Mucosa using information collected by the above mentioned students. A program which poses specic questions to the user was constructed with the Java programming language. Depending on how these questions were answered, one or more possible diagnoses were presented by the program. In order to conclude whether or not this program was of any use in terms of time savings, a series of tests were run and timed both when using the program and when not.

De nya och bÀttre behandlingsmetoder som utvecklats har gjort att vi idag kan överleva de sjukdomar som tidigare haft hög dödlig utgÄng vilket bl.a. resulterat i att mÀnniskor idag lever sina fortsatta liv med en kronisk sjukdom. Ett vanligt förekommande symtom till följd av att leva ett liv med lÄngvarig sjukdom Àr smÀrta, vilket Àr ett komplext och multidimensionellt fenomen förenat med emotionella och psykologiska reaktioner.Vi, som författare till denna litteraturstudie, har i möten med patienter reagerat pÄ att fokus ofta ligger pÄ att behandla den medicinska diagnosen och de uppenbara fysiska symtomen av sjukdomen, istÀllet för att se sjÀlva personen bakom sjukdomen, vilket visar pÄ att den biomedicinska prÀgel som i mÄnga Är dominerat vÄrdorganisationen fortfarande hÄller i sig. Detta anser vi som blivande sjuksköterskor vara otillrÀckligt. Dessa erfarenheter vÀckte dÀrmed en nyfikenhet huruvida mindfulnessmeditation skulle kunna fungera som ett komplement till den traditionella medicinska behandlingen vid olika smÀrttillstÄnd.

Demenssjukdom drabbar var femte person över 80 Är i Sverige och befolkningsmÀngden ökar stÀndigt, vilket betyder att demensvÄrd Àr av betydelse för framtida forskning och har stor utvecklingspotential. Demens innebÀr att den kognitiva förmÄgan; minne, orientering till tid och rum, personlighetsförÀndring och förmÄga att ta hand om sig sjÀlv, försÀmras steg för steg. Att leva i en stimulerad vardag Àr av stor vikt för denna patientgrupp. Syftet med litteraturöversikten Àr att kartlÀgga hur vÄrdhundar pÄ olika sÀtt kan pÄverka livskvaliteten för patienter med demens. Studien Àr en litteraturöversikt dÀr en induktiv metod har anvÀnts.

Bakgrund: Varje Är drabbas cirka 8000 kvinnor av bröstcancer och Àr dÀrmed den vanligast förekommande cancerformen hos kvinnor. Den frÀmsta behandlingsformen Àr kirurgi dÀr man vanligtvis vÀljer att utföra en mastektomi, dÀr hela bröstet opereras bort, eller bröstbevarande kirurgi. Förlusten av ett eller bÄda brösten ger ofta fysiska och psykiska konsekvenser. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelser av sin hÀlsorelaterade livskvalitet och psykosociala hÀlsa efter mastektomi med eller utan rekonstruktion. Metod: En deskriptiv studie med kvalitativ metod anvÀndes.

Introduktion: Personer med funktionsnedsÀttning har nedsatt förmÄga att fungera fysiskt, psykiskt eller intellektuellt, vilket kan medföra hinder med att sköta den dagliga munhygienen. I omvÄrdnaden i bostad med sÀrskild service för vuxna ingÄr skyldighet att stödja funktionsnedsatta med deras personliga behov.Syfte: Syftet med studien var att undersöka boendeassistenters kunskap om munhÀlsa. Ytterligare ett syfte var att undersöka boendeassistenters instÀllning till munvÄrd samt faktorer som pÄverkar deras instÀllning till munvÄrd.Material och metod: Studien Àr en kvantitativ tvÀrsnittstudie baserad pÄ en enkÀt med 31 strukturerade frÄgor samt en öppen frÄga.  EnkÀten besvarades av 43 boendeassistenter i en kommun i södra Sverige.Resultat: Resultatet visar att majoriteten (n=34) av boendeassistenterna anser att de boende behöver dagligt stöd med munhygienen. Det största hindret Àr att de boende inte vill ha hjÀlp med munhygienen. En stor del (n=31) av boendeassistenterna anser att de har tillrÀcklig kunskap om munvÄrd för att stödja de boende med den dagliga munhygienen.

Magisteruppsats i svenska sprÄket, 15 hpSV2140, VT 2013Handledare: Andreas Nord och Karin Helgesson.

Inledning: Information och undervisning Àr en stor del av omvÄrdnadsarbetet vid vÄrd av patienter med kronisk sjukdom. Diabetes Àr en sjukdom dÀr det Àr tydligt att en lyckad information och utbildning till patienten kan vara skillnaden mellan svÄra komplikationer och en fungerande vardag. Bakgrund: I bakgrunden har tre huvudbegrepp presenterats. Empowerment Àr ett begrepp som har vÀxt sig starkt inom omvÄrdnadsÀmnet under de senare decennierna och innebÀr att patienten sÀtts i fokus. Vid litteraturgenomgÄng beskrevs begreppet som det ideala sÀttet att bedriva patientundervisning.

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Bakgrund: Att vistas i solen Ă€r bra för kropp och sjĂ€l, men har Ă€ven negativa effekter. Informationen frĂ„n myndigheter förmedlar ett tvetydligt budskap. Å ena sidan framstĂ€lls solning som ett hĂ€lsobudskap och Ă„ andra sidan framstĂ€lls solning som ett risktagande. Att bli diagnostiserad med malignt melanom kan vara en stor psykisk pĂ„frestning för den drabbade och individens livsvĂ€rld kan förĂ€ndras över en dag. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka vetenskaplig forskning om livskvalitet och copingstrategier hos patienter med malignt hudmelanom.

Bakgrund: Cancer Àr en sjukdom som omfattar tumörsjukdomar med onaturlig och okontrollerad cellvÀxt. Sjukdomen drabbar tiotusentals personer i Sverige varje Är. HÀlsorelaterad livskvalitet Àr ett begrepp som anvÀnts för att beskriva individers uppfattning av sitt vÀlmÄende i relation till sin hÀlsa. Livskvaliteten kan anvÀndas som ett verktyg för att förstÄ patientgruppen och de förÀndringar de genomgÄr i samband med sjukdomsprogression och behandling. Onkologisk rehabilitering erbjuds vissa patientgrupper.

Den Àldre mÀnniskans upplevelse av hÀlsa och livskvalitet pÄverkas av tillgÀngliga resurser samt förmÄgan att tillvarata dem. OmvÄrdnad utifrÄn ett salutogent perspektiv söker efter faktorer som skapar hÀlsa. Att betona den Àldre mÀnniskans resurser Àr av stor betydelse för ett gott Äldrande. Syftet med litteraturstudien var att med ett salutogent perspektiv, med relevans för sjuksköterskans hÀlsofrÀmjande arbete, belysa resurser som för den Àldre mÀnniskan frÀmjar och bevarar ett gott Äldrande. I litteraturstudien bearbetades 14 vetenskapliga artiklar utifrÄn en deduktiv ansats, med grund i den salutogena teorin.

Syfte: KartlĂ€gga aktivitetsförmĂ„ga, sjĂ€lvskattad hĂ€lsa och livskvalitet hos patienter med höftfraktur.Metod: För att besvara syfte och frĂ„gestĂ€llningar genomfördes granskning av ett redan insamlat material frĂ„n ett forskningsprojekt genomfört pĂ„ Örebro Universitetssjukhus gĂ€llande personer som drabbats av höftfraktur. Denna studie bygger pĂ„ 103 svarande av 137 deltagare.Data hĂ€mtades frĂ„n insamlat material frĂ„n ADL-Taxonomin, EQ-5D-3L samt en VAS-skala gĂ€llande livskvalitet, som samlades in vid flera tidpunkter. Följande delar av instrumenten anvĂ€ndes: ADL-Taxonomin: förflyttning, pĂ„-avklĂ€dning, personlig hygien. AktivitetsförmĂ„ga med ADL-Taxonomin skattades för tre tidpunkter, innan fraktur, 10 dagar postop och 4 mĂ„nader postop.EQ-5D-3L dimensoner: rörlighet, oro/nedstĂ€mdhet, smĂ€rta/besvĂ€r, VAS-skala för hĂ€lsa, samt en VAS-skala för sjĂ€lvskattad livskvalitet utöver EQ-5D-3L. AktivitetsförmĂ„gan utifrĂ„n begreppet kan beskrivs frĂ„n före och efter fraktur.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie som inkluderar 18 artiklar, har varit att belysa vilka nutritionsstöd som kan förebygga och behandla malnutrition hos barn med cancer samt vilka omvÄrdnadsbehov som finns i samband med nutritionsbehandling. Resultatet visade att barn med cancer som behandlas med strÄlning och/eller cytostatika ofta drabbas av olika biverkningar som pÄverkar nutritionen. Cirka 46 % av barnen utvecklade malnutrition. NÀringsintaget försÀmrades ofta pÄ grund av biverkningarna vilket fick till följd att behandlingen försÀmrades samt tillvÀxt och utveckling pÄverkades negativt. Olika sÀtt fanns för att upprÀtthÄlla gott nutritionsstatus.