Syfte: Att beskriva orsaker till brister i uppföljning, dess effekter och den motivation som sjuksköterskor kan möta hos patienter som är gastric bypass opererade i samband med fortsatta livsstilsförändringar och ökad livskvalitet, samt att som kvalitetsgranskning redogöra för undersökningsgrupper, deltagare och bortfall i artiklarna.Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design. Sökning av kvantitativa och kvalitativa vetenskapliga artiklar i databaserna CINAHL och Pubmed. Artiklarnas resultat har sedan utifrån syfte och frågeställningar analyserats.Resultat: Det är betydelsefullt att få patienterna att komma på uppföljande återbesök för att hjälpa de till fortsatt livsstilsförändring. Högt BMI innan operationen kunde vara orsak till brister i att komma till uppföljning och återbesök vilket medförde förlust av stöd och hjälp till att följa dieten, samt att komplikationer upptäcktes sent och att information gick förlorad. Även om livskvaliteten ofta förbättrades markant så upplevde många en mer bristande grad av livskvalitet än förväntat och depression förekom.

Bakgrund: Akupunktur används frekvent som behandling mot smärta såväl som andra symptom exempelvis vid spänningshuvudvärk och migrän. Huvudvärk delas in i två kategorier: primär och sekundär huvudvärk. Exempel på primär huvudvärk är migrän och spänningshuvudvärk och exempel på sekundär huvudvärk är nackrelaterad huvudvärk. Fler kvinnor än män har spänningshuvudvärk samt migrän och det är vanligare desto högre utbildningsnivå individen har. Syfte: Syftet med studien var att kritiskt granska och sammanställa den vetenskapliga litteraturen gällande akupunkturens effekter på smärta och livskvalitet vid spänningshuvudvärk och migrän.

Övervikt och fetma håller på att utvecklas till ett globalt folkhälsoproblem. År 2010 fanns det fler än 43 miljoner överviktiga barn (under fem års ålder) i världen. Syftet med denna litteraturstudie var att ta reda på om den orala hälsan påverkas hos barn med övervikt. Författarna valde begränsningen barn i åldrarna 2-19 år, och studien utfördes i form av en allmän litteraturstudie. Materialet samlades in genom sökning i de medicinska databaserna PubMed och Science Direct.

Bakgrund: Fetma/övervikt är ett av de största folkhälsoproblemen i världen. Fetma är en produkt av flera genetiska, sociokulturella, socioekonomiska och miljömässiga faktorer och leder till fysisk, psykisk och social ohälsa. Detta har visats ha en negativ påverkan på dessa personers livskvalitet då de ofta möts av fördomar samt att de upplever begränsningar i sitt dagliga liv. Som ett led av detta ökade hälsoproblem har de bariatriska operationerna blivit en vanlig och effektiv metod i fetma behandlingen. Syfte: Att beskriva livskvalitet samt hur den förändras över tid hos patienter med övervikt och fetma som genomgått bariatriska operationer.

The aim of this study was to describe and analyze if and in that case how project Speaking English contributes to improved skills in English to pupils in reading and writing difficulties. The project started out in order to give pupils in reading and writing difficulties an alternative to the regular English teaching. The study was carried out in two nine-year compulsory schools. We have conducted interviews with both teachers and pupils to see what they think about the project. According to the teachers we interviewed Speaking English contribute to improved skills for the pupils and they also believe that their chances to pass the 9th grade will increase.

Bakgrund: En kronisk oförutsägbar sjukdom som Crohns sjukdom framkallar fysisk, psykologisk och social stress. Sjukdomen påverkar vardagen, försämrar livskvalitet och skapar oro. För att bedriva personcentrerad vård krävs insikt i hur denna oro upplevs.Syfte: Syftet med studien var att belysa sjukdomsrelaterad oro hos personer med Crohns sjukdom.Metod: Åtta kvinnor och fyra män mellan 30 och 64 år som skattat sin sjukdomsrelaterade oro som hög eller mycket hög identifierades. Intervjuer genomfördes och analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Analysen genererade tre kategorier: (1) Oro för sjukdomen i sig, (2) känslor runt oron, (3) samt hantering av oron. Sjukdomens oförutsägbarhet samt nedsatt funktion till följd av trötthet och bristande kontroll över tarmfunktionen var de mest framträdande orsakerna till oro.

?Långtidsarbetslösa i Sverige har sämre hälsa och välbefinnande än andra grupper och befinner sig i en utsatt position i samhället. Arbetslösa i allmänhet har en lägre känsla av sammanhang i livet, KASAM. Syftet med studien var att beskriva långtidsarbetslösas livskvalitet samt deras upplevelser och önskemål om stödjande insatser för människor i denna situation. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med åtta långtidsarbetslösa som var inskrivna i ett projekt i sydvästra Sverige.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Livskvalitet definieras av WHO som upplevelsen av livssituationen samt förmågan att påverka denna i förhållande till egna mål. Att drabbas av kronisk sjukdom kan innebära en förändrad livssituation. För patienter med kronisk njursvikt, anpassas tillvaron till livsnödvändig och tidskrävande dialysbehandling vilket kan påverka livskvaliteten. Syfte: Syftet var att belysa patienters livskvalitet vid dialysbehandlad kronisk njursvikt. Metod: En systematisk litteraturstudie där sökningen resulterade i fem kvalitativa och tre kvantitativa artiklar.

Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en obotlig, neurologisk sjukdom som karaktäriseras av en progressiv nedbrytning av det motoriska nervsystemet. Symtomen är tilltagande muskelsvaghet som slutligen orsakar förlamning och andningssvikt. Överlevnadstiden från sjukdomens debut är två till fem år. Det finns i dagsläget ingen botande behandling mot ALS, istället läggs fokus på att lindra symtom. Syftet med studien var att belysa livskvalitét och välbefinnande hos patienter med den obotliga sjukdomen ALS.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och påverkar både det fysiska och psykiska välbefinnandet. Kirurgi är en vanlig behandling för att avlägsna tumören i bröstet. Syftet med litteraturstudien var att beskriva livskvaliteten och den psykosociala hälsan hos kvinnor från olika kulturer som genomgått en bröstcancerkirurgi med eller utan en rekonstruktion. Metoden som användes var litteraturstudie där 15 artiklar från databasen PubMed inkluderades. Resultatet fann att kvinnor som väljer att genomgå rekonstruktion har sämre självkänsla och kroppsbild före operationen än kvinnor som avstår från rekonstruktion.

Bakgrund: I Sverige drabbas varje år cirka tiotusen personer av ett hjärtstopp varav cirka trehundra personer överlever. Ett hjärtstopp påverkar den drabbades liv på olika sätt och det är därför viktigt att sjuksköterskan har kunskap om dessa personers upplevelser. Syfte: Syftet var att beskriva hur patienter upplever sin livskvalitet efter ett hjärtstopp. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes med induktiv innehållsanalys. Resultat: Patienterna drabbades av fysiska förändringar som de på olika sätt försökte hantera.

Syfte Studiens syfte var att undersöka: självskattad hälsorelaterad livskvalitet hos tonåringar som drabbats av cancer två år (T5), tre år (T6) och fyra år (T7) efter diagnos, samt att jämföra deras skattningar med en referensgrupp randomiserad från befolkningen. Metod Tonåringarna med cancer besvarade SF-36 2 år (N=38), 3 år (N=42) samt 4 år (N=39) efter diagnos. En referensgrupp (N=300) randomiserad av Statistiska centralbyrån (SCB) besvarade samma formulär vid ett tillfälle. Samtlig data insamlades via telefonintervju. Resultat Två år efter diagnos skattar gruppen med cancerdiagnostiserade tonåringar sin fysiska funktion, rollfunktion ? fysiska orsaker, allmän hälsa samt summaindex för fysisk hälsa lägre än referensgruppen. Denna skillnad avtar över tid och vid tre år efter diagnos skattar gruppen med cancerdiagnostiserade tonåringar fysisk funktion och allmän hälsa lägre än referensgruppen.

Bakgrund: Polycystiskt ovariesyndrom (PCO) är ett vanligt syndrom som många kvinnor lider av. PCO innebär att äggstockarna bildar fler folliklar (cystor) än vad som anses vara normalt samt att en hormonell obalans föreligger. PCO har en prevalens på 5-10 procent och är en vanlig endokrin avvikelse hos kvinnor i fertil ålder. Då dessa kvinnor befinner sig i hela vårdkedjan är det viktigt att som allmänsjuksköterska känna till hur denna patientgrupp upplever sin livssituation. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka kvinnors upplevelser av att leva med PCO och hur det påverkade deras livskvalitet.

Det primära syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur cancerrelaterad malnutrition uppkom och hur kroppen påverkades. Vidare syftade studien till att beskriva hur patienterna upplevde nutritionsproblemen och dess konsekvenser. Studien syftade även till att beskriva hur patienternas livskvalitet påverkades av nutritionsproblemen, samt vilka åtgärder sjukvårdspersonalen kunde vidta för att förbättra nutritionen hos patienter med cancer. Artikelsökningen har skett via databaserna Elin@Dalarna, Blackwell Synergy och EBSCO Host. Sökorden som användes var cancer, healthcare, nutrition, malnutrition, nurse, nursing, quality of life och experiences.

Bakgrund: Bröstcancer är i dag den vanligast förekommande cancersjukdomen som beräknas drabbas en tredjedel av Sveriges kvinnor. Detta är en potentiellt livshotande sjukdom vilket innebär att de flesta av de drabbade kvinnorna kommer att genomgå en omvälvande upplevelse med lång tid av behandlingsåtgärder. Bröstcancersjukdom innebär att livssituationen förändras vilket kan medföra att kvinnans hela trygghet blir annorlunda. När livet drastiskt omskapas kan kvinnans totala livskvalitet sättas i obalans. Studier som undersöker hur kvinnor upplever livskvalitet och hur den förändras i samband med att de drabbas av bröstcancer är betydelsefulla ur flera perspektiv.