FjÀrrvÀrmebehovet i LuleÄ förses till största delen av kraftvÀrmeverket LuleKraft som frÀmst brÀnner processgaser frÄn stÄlproducenten SSAB. LÄgkonjunkturen i stÄlbranschen de senaste Ären har gjort att gastillgÄngen har minskat varpÄ start av spetslastanlÀggningar och anvÀndande av stödbrÀnsle har ökat. FrÄgan om energilagring har dÀrför blivit ytterst aktuell. Syftet med arbetet har dÀrför varit att undersöka om en eller flera ackumulatortankar utplacerade i nÀtet Àr en fördelaktig investering.Inledningsvis gjordes en litteraturstudie över LuleÄ fjÀrrvÀrmenÀt samt ackumulatortankar. DÀrefter undersöktes placeringen av ackumulatortanken.

The agricultural sector accounts for about 13 percent of the total load of greenhouse gas emissions from Sweden (Swedish Environmental Protection Agency, 2007). The Swedish objective to reduce the greenhouse gas emissions with 40 percentage units to the year of 2020, based upon the year of 1990, might imply stricter regulations for Swedish farmers. A regulation or other forms of economic incentives is probably necessary to reduce the emissions originating from the agricultural sector. This study aims to investigate the economic and managerial impact on two agricultural firms with differing production system given that a constraint on green house gas emissions is introduced. Gases included in this study are carbon dioxide, methane and nitrous oxide.

Examensarbetet Àr utfört hos Annas Pepparkakor belÀget i Tyresö utanför Stockholm. Annas pepparkakor tillverkar pepparkakor, vilket varit företagets fokus sedan slutet av 1970-talet.Annas Pepparkakor har en produktion som pÄverkas av sÀsongsindex dÄ den ökar till det dubbla mellan maj-december. SÀsongspersonal hyrs in via bemanningsföretag. Annas Pepparkakor har under senaste Äret inlett ett arbete med Lean production dÀr produktionen kontinuerligt arbetar med 5S, en vedertagen metod för förbÀttring inom logistik och produktion.Som en utveckling av arbetet har produktionens ledning beslutat att genomföra en studie med hjÀlp av metoden SMED, Single Minute Exchange of Die. Studien genomförs för att belysa produktionens problemomrÄden, effektivisera omstÀllningar och standardisera arbetsmoment.

Det hÀr examensarbetet Àr en marknadsundersökning som IT-tjÀnstföretaget CGI tagit initiativ till. CGI har uppmÀrksammat att det finns ett behov av ett handfast verktyg för att förenkla produktionsplaneringen, vilket Àr bakgrunden till det hÀr examensarbetet. Den strukturella omvandlingen inom sÄgverksindustrin har medfört ett behov av ett mer kundanpassat sortiment och utvecklingen har medfört ett ökat behov av automatiserade processtyrningar. För att kunna produktionsplanera effektivt, beskrivs det i studien att det finns behov av ett mer lÄngsiktigt planeringsverktyg. Produktionsplanering utförs oftast i ett eller tvÄ separata planeringssteg som innebÀr ett för sÄgprocessen respektive ett för tork och justering.

KlimatfrÄgan har ökat intresset för förnyelsebar energi inom bÄde elproduktions- och transportsektorn. FrÄn elproduktionens sida Àr vindkraft den teknik som vÀxer snabbast. NÀr vindkraft inkluderas i elkraftsystemet medför det att intermittens uppstÄr pÄ elproduktionssidan. För transportsektorn har det diskuterats mycket kring elektrifiering av personbilen, som skulle kunna bli bÄde ett miljövÀnligt (om elproduktionen kommer frÄn förnyelsebar energi) alternativ till dagens konventionella bilar och ett sÀtt att reglera elproduktionen dÄ en stor andel vindkraftsturbiner adderas till elproduktionssystemet. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka och analysera pÄverkan pÄ den elektriska lastprofilen pÄ grund av plug-in hybrid elektriska fordon (PHEVs) och effekten av en sÄdan förÀndrad last pÄ produktionen i ett elsystem bestÄende av termiska anlÀggningar och vindanlÀggningar.

Enligt ett beslut frÄn EU-kommissionen ska ÄtgÀrder genomföras för att energianvÀndningen inom EU ska minska. Minskningarna ska motsvara ungefÀr 20 % av dagens energianvÀndning och ska uppnÄs till Är 2020 (Europeiska Kommissionen, 2011). En sektor som anvÀnder stora mÀngder energi Àr byggbranschen som stÄr för nÀstan en tredjedel av energianvÀndningen i samhÀllet (Brogren, 2012). Den största delen av energin anvÀnds inte under uppförandetiden utan under byggnadernas efterföljande livstid. Det finns dÀrför stora besparingar att göra om energin som krÀvs för att upprÀtthÄlla ett tillfredsstÀllande inomhusklimat minimeras.

DÄ de tre fastigheterna 1940 kom i SkogsvÄrdsstyrelsens Àgo fanns hÀr inte annat Àn ung- och restskog. Det konsortium som tidigare stÄtt för Àgandet hade tagit ut allt vÀrdefullt timmer. 47 % av skogsmarken omfattades av kalmark och virkesförrÄdet uppgick till endast 26,7 m3/ha. Restskogen rensningshöggs och i mitten pÄ 50-talet var samtliga av de gamla hyggena Äterbeskogade. Idag, dryga 50 Är senare, stÄr hÀr 147 m3/ha och det totala virkesförrÄdet uppgÄr till 96 800 m3sk. 1909 bodde bara pÄ MÄngbyn 25 personer, men under första vÀrldskriget avfolkades omrÄdet snabbt.

SSAB Oxelösund producerar jÀrn i masugnsprocessen. Som brÀnsle och reduceringsmedel av jÀrnmalmen anvÀnds koks. Koks bildas genom torrdestillering av stenkol, s.k. koksning. Som en biprodukt vid koksning bildas koksugnsgas.

Two elementary schools are now being built in GrÄbo (in the municipality of Lerum),Röselidsskolan and Ljungviksskolan, which are both designed with solar thermalcollectors for the schools domestic water heating. During the summer while thelargest amount of solar heat can be generated, the activity hence the domestic wateruse in the schools are heavily reduced. Both schools are connected to the local districtheating system which makes it possible to use the solar collectors to deliver heat tothe district heating.The purpose of this thesis is to evaluate the two systems mentioned above and todetermine which system is more suitable to apply on a school. The building whichconditions were used for this evaluation is Röselidsskolan.A solar heating plant of each system type was dimensioned from the expected andknown conditions of the building. The purpose with the dimensioning was to makethe solar plants replace the ordinary energy source as much as possible.

Frivilligt företagsansvar för samhÀlls- och miljöfrÄgor, Àr en trend som vuxit sig stark de senaste tio Ären. SamstÀmmigheten, om att dagens sÀtt att leva Àr lÄngsiktigt ohÄllbart, vÀxer och det har blivit nÀst intill en sjÀlvklarhet att företag, ska ta större ansvar Àn enbart vinstmaximering. Vad hÄllbar utveckling praktiskt innebÀr Àr inte lika sjÀlvklart som att utvecklingen idag Àr ohÄllbar. Förenklat kan perspektiven delas upp i dikotomin svag hÄllbarhet, stark hÄllbarhet. Skillnaden mellan synsÀtten Àr konsekvenserna av att erkÀnna problemen.

Fastighetsbolaget Klövern AB förvaltar 45 fastigheter i Karlstad kommun. Med stigande energipriser ökar behovet för Klövern att energieffektivisera sina fastigheter för att minska kostnaderna. Rapportens syfte Àr att undersöka tre av Klövern utvalda fastigheter med hög energiförbrukning. MÄlet Àr att presentera energibesparande ÄtgÀrder för Klövern att anvÀnda som beslutsunderlag för framtida investeringar. För ÄtgÀrdsförslagen görs LCC-analyser för att undersöka om de Àr lönsamma.

Detta examensarbete har utförts Ät Holmen Paper som Àr ett bolag inom Holmen AB koncernen. Studien har utförts pÄ pappersbruket i Hallstavik (Hallsta) och syftar till att utveckla arbetsprocesser och hjÀlpmedel för kommunikation. Inom detta examensarbete studeras arbetsprocessen i maskinerna dÀr pappret rullas till kundspecifika order (rullmaskin) och maskinerna dÀr de pappersrullar som krÀver omrullning hamnar (omrullningsmaskin). Omrullningsmaskinen arbetar med att hantera rullar som blivit defekta, rullar som blivit över frÄn rullmaskin eller rullar som tagits upp frÄn lagret och ska anvÀndas för att komplettera en order. Ett bÀttre flöde av kommunikation och information mellan de tvÄ maskinerna möjliggör ett arbete som skulle gynna bÄde slutkunden och Hallsta Pappersbruk.

De senaste Ärtiondenas intensiva teknikutveckling har pÄ mÄnga sÀtt inneburit att tillvaronförenklats för en stor del av vÀstvÀrldens befolkning. Informationstekniken har effektiviseratindustrin och gjort den till en mer drÀglig arbetsplats för de som arbetar dÀr. Den har Àven gjort vÄrvardag bÄde enklare och roligare i och med smartphones, bÀrbara datorer och mp3-spelare. NÄgotman tidigare inte reflekterar nog över Àr hur denna explosionsartade teknikutveckling ochteknikkonsumtion pÄverkar vÄrt klimat och nÀrmiljö. 2007 slÀppte Gartner Institutes en rapport somvisade att IT stÄr för nÀstan 2 % av vÀrldens totala koldioxidutslÀpp (Mingay 2007).

Luftkvalitén vintertid i stall för frigÄende vÀrphöns Àr ett omdiskuterat Àmne inom svensk ÀggnÀring. Djurens vÀlfÀrd Àr grunden till en effektiv produktion och ventilationen i stallarna har en stor inverkan pÄ detta. I de flesta stall sÀnks ventilationsflödet under kallare perioder vintertid för att reducera vÀrmeförlusterna vilket medför att luftutbytet i stallet blir lÄgt och koncentrationen av fukt, koldioxid och ammoniak ökar. Flertalet studier har visat att det Àr svÄrt att hÄlla nivÄerna av ammoniak under grÀnsvÀrdet pÄ 10 ppm i stall för frigÄende vÀrphöns vintertid. Med anledning av vikten av en vÀl fungerande ventilationsanlÀggning har den ideella föreningen FjÀderfÀcentrum i samrÄd med ventilationstekniker Sivert Johansson arbetat fram en checklista för optimerad ventilation i fjÀderfÀstallar. Examensarbetet syftade till att utvÀrdera om den utformade checklistan kan fungera som verktyg vid felsökning och optimering av ventilationsanlÀggningar i stall för frigÄende vÀrphöns i flervÄningssystem, utan tillsatsvÀrme.

NÀr en konstruktion byggs pÄ det viset att dess bottenplatta hamnar under grundvattenytan, skapas ett grundvattentryck upp mot bottenplattan och konstruktionen, som kan Ästadkomma stora problem. Grundvattnet, som tryckts undan av konstruktionen, vill nÄ upp till sin ursprungliga nivÄ och dÀrmed trycka med sig konstruktionen upp. Detta fenomen kallas hydraulisk bottenupptryckning. Fenomenet kan motverkas pÄ olika sÀtt, dÀr rapporten beaktar tvÄ olika sÀtt att motverka hydraulisk bottenupptryckning pÄ: genom en bottenplatta som Àr tyngre Àn grundvattentrycket eller förankra bottenplattan mot ett fast underlag.Genom att uppmÀrksamma och sammanstÀlla projekt (huvudsakligen konstruerade av Tyréns) som tagit hÀnsyn till ovan nÀmnda fenomen vid dimensioneringen av bottenplattan, har en rapport skapats. Denna rapport ska finnas för att Ästadkomma kunskapsÄterföring av de problem som uppstÄtt i projekten och deras lösningar.Utöver att skapa en rapport dÀr de berörda projekten sammanstÀlls ska en bottenplatta optimeras, huvudsakligen med hÀnseende till bottenplattans tjocklek och dess bÀrförmÄga mot genomstansning för olika förankringstyper.