Sök:

Sökresultat:

1324 Uppsatser om Optimala styrsätt - Sida 4 av 89

Installation av feldetektorer i VÀnersborgs elnÀt för reducering av samhÀllskostnader vid störningar

Det finns inom Vattenfall Eldistribution AB ett intresse att automatisera felsökning i elnÀtet. Syftet med detta examensarbete Àr att utreda möjligheten att utplacera feldetektorer i VÀnersborgs centrala elnÀt. Ett förslag pÄ en optimal placering av feldetektorerna utifrÄn ett tekniskt och ekonomiskt perspektiv presenteras. Den föreslagna placeringen av feldetektorer bygger pÄ det befintliga signalkabelsystems struktur.Signalkabelsystemet för VÀnersborgs centralort finns dokumenterat i Vattenfallsdokumentationssystem. SamhÀllskostnader har berÀknats och sammanstÀllts för berörda ledningar.

Val av markbehandlingsmetod inom Sveaskogs innehav i norra Sverige

Syftet med studien var att undersöka (i) planerarnas val av markberedningsmetod (frÀmst avseende harvning och höglÀggning) i relation till terrÀngens svÄrighetsgrad, samt inverkan av (ii) markbehandlingsmetod och (iii) markberedningens utförande pÄ markberedningsresultatet och plantornas etablering. Tre material anvÀndes; ett övergripande inventeringsmaterial med godkÀnda, optimala och underkÀnda planteringspunkter samt antal markberedningsrader per 100m, ett detaljerat inventeringsmaterial med beskrivning av markberedningspunkter och resultat frÄn en kontrollinventering av svÄrighetsgradsbedömning samt ett material frÄn Sveaskogs register avseende ÄtervÀxtkontrollerade objekt med antal etablerade huvudstammar efter 1-3Är vid olika markberedningsmetod, svÄrighetsgrad och bonitet.Endast för 51 % av objekten överensstÀmde planerarens och kontrollinventerarens bedömning (gjord efter avverkning och markberedning) av svÄrighetsgrad. För 23 % av objekten var planerarnas bedömning en svÄrighetsgrad lÀgre/lÀttare Àn kontrollinventerarens klassning. Harvade objekt hade 14 % signifikant fler godkÀnda planteringspunkter per ha och bÀttre mÄluppfyllelse (95 resp. 86 % av önskat antal) Àn de som höglagts (avser normal och svÄr mark; harvning hade inte utförts pÄ lÀtt mark).

Motiv och motivation till motion

OhÀlsan ökar i vÀstvÀrlden som en följd av bland annat försÀmrade kostvanor och alltför lite fysisk aktivitet. För att öka aktivitetsgraden hos den vuxna befolkningen i Sverige erbjuds mÄnga via arbetsgivaren möjlighet till friskvÄrd pÄ betald arbetstid. Syftet med denna studie var att undersöka olika aspekter av motivation och instÀllning till motion hos individer som nyttjar respektive inte utnyttjar friskvÄrdsförmÄnen. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med tio personer vilka sedan analyserades enligt teoristyrd tematisk analys. Deltagarna besvarade Àven ett standardiserat mÀtinstrument (Sport Motivation Scale).

"Det vÀrkar vara ett bra sprÄk att kunna" elevers attityder till tyskundervisningen i en svensk grundskola och en gymnasieskola

Föreliggande arbete utreder genom enkÀtundersökningar, utförda pÄ en grundskola och pÄ en gymnasieskola, elevers attityder till sin tyskundervisning. Centrala frÄgor Àr: vilka faktorer styrs elever av nÀr de gör sitt sprÄkval; hur ser elever pÄ sin tyskundervisning; vilka mÄl har elever nÀr de lÀr sig tyska; varför slutar elever studera tyska efter grundskolan? Av enkÀtsvaren framgÄr att elever har en generellt positiv instÀllning nÀr de vÀljer att lÀsa tyska men att valet av sprÄk i stor utstrÀckning styrs av tillfÀlligheter; att de tröttnar alltmer pÄ sin tyskundervisning under studietidens gÄng; att de lÀgger störst vikt vid att lÀra sig muntliga fÀrdigheter samt efterfrÄgar en variationsrik undervisning; att de avbryter sina sprÄkstudier nÀr studiebördan blir för stor. Mina slutsatser Àr att elever inför sitt sprÄkval mÄste upplysas om vad det innebÀr att lÀsa ett specifikt sprÄk samt om vad som förvÀntas av dem under studierna; att samarbetet ÀmneslÀrare emellan mÄste intensifieras, framförallt pÄ gymnasieskolan; att trots de moderna sprÄkens uppvÀrdering i den framtida gymnasieskolan tyskan kommer att vara utsatt för hÄrd konkurrens av andra sprÄk. DÀrför mÄste det tyska sprÄket göras mer attraktivt i elevernas ögon..

Det ömsesidiga mötet ? hur förÀldrar möter pedagoger och hur pedagoger möter förÀldrar.

Skatka, Emma & Wiklund, Martina. (2006). Det ömsesidiga mötet ? hur förÀldrar möter pedagoger och hur pedagoger möter förÀldrar. (The Mutual Meeting - Parents Meet Pre-School Teachers and Pre-School Teachers Meet Parents). FörÀldrakontakten Àr en stor del av arbetet som förskollÀrare och ytterst viktig.

Kapitalstruktur : PÄverkar skuldsÀttningsgraden företagets P/BV?

Finansiering Àr nÄgot alla företag gör, smÄ som stora. Val om hur eget kapital och skulder inom ett bolag skall finansieras kallas för kapitalstruktur. DÄ det finns mÄnga olika alternativ av kapitalstruktur blir valet ett individuellt beslut för varje företag. I strÀvan efter att öka företagsvÀrdet försöker företagen att inneha den optimala kapitalstrukturen som passar just dem. Det sÀgs att skuldfinansiering talar för en fördel gentemot eget kapital finansiering.

Granskning av 3D-mÀtram vid VIDA Alvesta AB

I sÄgverksindustrin Àr marginalerna smÄ och sÄgverk mÄste ha som ambition att fÄ ut det optimala vÀrdet ur varje enskild stock för att kunna konkurrera pÄ den konkurrensutsatta marknaden. Problemet pÄ VIDA Alvesta AB Àr att det inte existerar nÄgon egentlig sortering innan stockarna kommer in i sÄgen och dÀrmed sÄgas en relativt stor andel med rotÀnden först. Detta examensarbete behandlar om 3D-mÀtramen hos VIDA Alvesta AB och speciellt hur mÀtningarna skiljer sig beroende pÄ vilken Ànde som kommer först in i sÄglinjen.Uppgiften har delats upp i tvÄ olika försök. Dels ett repeterbarhetstest för att se hur ofta 3D-mÀtramens mÀtning skiljer sig om den körs igenom femton gÄnger med topp- respektive rotÀnden först, dels en kontroll hur stor differensen blev mellan toppÀndekörning och rotÀndekörning vid analys av 78 stycken stockar, alla med slumpvis dimension. Dessa kördes igenom 3D-mÀtramen tvÄ gÄnger med vardera Ànde för att eventuella felaktigheter skulle kunna upptÀckas.Resultatet som erhölls i bÄda undersökningarna visade att körning med roten först gav en mer precis mÀtning Àn körning med toppÀnden först.

Vilka strategiska ÄtgÀrder krÀvs av 3G-mobiloperatörerna för att locka till sig konsumenter?

Genom en enkÀtundersökning till konsumenter har vi kommit fram till att det Àr lÀgre kostnader, bÀttre information och bÀttre tÀckning som Àr de optimala faktorerna för 3G-operatörerna att kunna locka till sig fler konsumenter. .

Optimal Yatzy : Kan den optimala algoritmen optimeras?

Yahtzee is a game based on luck. Yet there are algorithms designed to give an optimal result and succeeds in doing so. This report compares the end result of an optimal algorithm to an algorithm that has been modified for the multiplayer scenario. The modified algorithm tries to win over the optimal algorithm through taking greater risks in its decisions when falling behind in points. The results show that it is not favorable to do so.

JÀmförelse Mellan LÀtt och Tung Stomme pÄ ett Kontorshus

I början av varje nytt projekt stöter man pÄ de olika alternativ av stomme- och bjÀlklagskonstruktioner som finns att vÀlja mellan, och frÄgan blir ofta vilken alternativ som Àr optimal för den aktuella projekteten.Den optimala lösningen för varje projekt existerar inte, pÄ grund av de olika faktorer och förutsÀttningar som styr projektet, till exempel: ekonomi, typ av byggnad, terrÀngtyp etc.FrÄgestÀllningen i denna rapport Àr om limtrÀ eller betong Àr den mest optimala alternativen som stommaterial i det aktuella projektet.JÀmförelsearbetet utgÄende frÄn förutsÀttningar har gjorts genom att dimensionera delar av ett projekt med bÄde materialen. Fokus har lagts pÄ skillnader i byggnadshöjd, vindstabilitet och grundlÀggningen. Resultaten tyder pÄ om man ska bygga ett kontorshus eller flervÄningshus vore betong mer lÀmpligare alternativ jÀmfört med limtrÀ.Skillnaden i byggnadshöjd finns men Àr förvÄnansvÀrt inte sÄ stor mellan de tvÄ olika stommaterial. Dock skillnaden varierar avsevÀrd nÀr det gÀller bjÀlklagshöjd mellan limtrÀ och betong. Detta pga krav pÄ nedböjning och svikt som stÀlls pÄ limtrÀbjÀlklag.BÄda stommaterial klara vindstabiliteten utan plintar, som Àr ganska intressant speciellt med tanke pÄ limtrÀets lÄga vikt.NÀr det gÀller grundlÀggningen, blev skillnaden betydlig större mellan limtrÀ och betong.Dimensionering enligt Eurokoder har gjorts genom egna handberÀkningar och Àven anvÀndandet av programvaran Strusoft..

Ansvarsredovisning - en fallstudie i Byggföretaget AB

Bakgrund: För att en organisation ska kunna existera behövs ledarskap, arbetsfördelning, formell och informell kommunikation mellan ansvarsenheter. En ansvarsenhet Àr en del av ett företag som styrs av en chef och förekommer för att uppnÄ ett eller flera strategiska mÄl. Ansvarsenheter kontrolleras och styrs av ansvarsredovisning.Problemformulering: Ansvarsredovisning Àr ett verktyg som tillÀmpas för att styra enheter inom större organisationer. Organisationer har problem med att tillÀmpa ansvarsredovisningens egenskaper pÄ korrekt sÀtt. Syftet med studien Àr att undersöka egenskaper i ansvarsredovisning som kan identifieras med Byggföretaget AB.

StrÀvan efter det optimala.

Miljön pÄ en intensivvÄrdsavdelning Àr utformad för att vÄrda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet Àr fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter pÄ samma sal och personal som stÀndigt nÀrvarar i rummet. NÀrstÄende har en stor betydelse för patienten och de har behov av att fÄ vara nÀra, fÄ information och kÀnna delaktighet nÀr deras anhörige Àr svÄrt kritiskt sjuk. IntensivvÄrdsmiljöns pÄverkan pÄ den nÀrstÄendes besök Àr viktigt att lyfta fram för att kunna möta nÀrstÄendes önskan att vara nÀra samt skapa en vÄrdande miljö dÀr bÄde patientens och nÀrstÄendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka nÀrstÄendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvÄrdsmiljön.

Kulturkompetens och bemötandeproblematik i sjukvÄrden : om den diskursiva konstruktionen av »den andre«

Det finns en tankegÄng inom organisationer som möter mÀnniskor med en annan etnicitet att det behövs en kulturkompetens för att förstÄ hur kulturella skillnader ska hanteras. Inom sjukvÄrden visar den sig genom att sjukvÄrdspersonal i bemötandet till patienter med annan etnisk bakgrund behöver denna kunskap för att hantera problem som kommer av kulturella skillnader. Vi har i vÄr studie haft som syfte att titta pÄ hur dokument, som bistÄr personalen med denna kunskap, konstruerar individen med annan etnisk bakgrund Àn den svenska. Med en kritisk blick pÄ kulturkompetens med en diskursanalytisk ansats har vi kommit fram till att det kan finnas problem med kulturkompetens om den egna attityden, strukturella sammanhang och organisatoriska hinder inte lyfts fram. Vi har ocksÄ kommit fram till att det kan vara problematiskt om kulturkompetensen styrs av dokument som redan har en inbyggd kulturförstÄelse och inte lÄter individer vara fri frÄn redan konstruerade sanningar.

Konceptbutiken - KinderÀgg i stor skala?

Vi vill karaktÀrisera fenomenet konceptbutik och undersöka hur den kan fungera som ett verktyg, för att bygga upp sitt varumÀrke. Konceptbutiker handlar om att ge upplevelser och erbjuda aktiviteter. Genom de fem sinnena kan man involvera kunden och ge den en upplevelse. Det optimala för en konceptbutik Àr att enbart sÀlja ett varumÀrke dÄ dess syfte Àr att stÀrka det. Personalen och interiören har visat sig ha en viktig roll nÀr det gÀller att föra ut rÀtt budskap..

Implementering av en mjuk CPU i FPGA

MÄlet med examensarbetet Àr att implementera en mjuk CPU i en FPGA-krets som finns tillgÀnglig pÄ ett ALTERA DE2 Board. Denna mjuka processor integreras i ett projekt skapat i utvecklingsmiljön Quartus II. Den kommunicera med programmerad logik i FPGA:n och den signalbehandlar en audiosignal (stereo), sÄ att ett eko kan genereras och att volym och balans blir justerbar. Detta styrs av ett tangentbord som kopplas till DE2-kortet och de olika förÀndringarna pÄ utsignalen visas pÄ en LCD..

<- FöregÄende sida 4 NÀsta sida ->