Sök:

Sökresultat:

1324 Uppsatser om Optimala styrsätt - Sida 21 av 89

SjÀlv-optimerande dynamisk adaptiv struktur för WebGL-applikationer

Utvecklingen av datorer och deras förmÄga ökar klyftan mellan datorer och skapar en stor mÄngfald av hÄrdvarutillgÀnglighet. Kapaciteten som datorer besitter varierar kraftigt och dÀrmed Àven förmÄgan att hantera komplexa applikationer. Moderna applikationer erbju-der instÀllningar som anvÀndare kan anpassa för datorn, nÄgot som krÀver att anvÀndaren har tillrÀcklig kunskap för att förstÄ instÀllningarnas e ekt. Att vÀlja ut de optimala in-stÀllningarna för datorn Àr en process som Àr bÄde svÄr och tidskrÀvande. Detta arbete granskar hur ett dynamiskt adaptivt system automatiskt kan anpassa instÀllningarna för applikationen medan den kör, utan manuell extern inverkan.

JÀmförelse av styrkeökning i frÀmre lÄrmuskeln hos trÀnade respektive otrÀnade mÀn vid specifik koncentrisk styrketrÀning i ett set kontra tre set

Det föreligger idag olika uppfattningar om det mest optimala antal set som krÀvs för maximal styrkeökning. Huruvida styrketrÀning skall bedrivas i ett eller multipla set Àr ett omdebatterat Àmne. Syftet med studien var att undersöka om det föreligger nÄgon skillnad i styrkeökning i frÀmre lÄrmuskulaturen hos trÀnade respektive otrÀnade mÀn vid specifik koncentrisk styrketrÀning i ett set kontra tre set. I studien bestod den trÀnade gruppen av fyra fotbollsspelare frÄn en division II-klubb och den otrÀnade av fem universitetsstuderande samt en dataprogrammerare. Försökspersonerna testades i en KinCom-dynamometer före och efter den sex veckor lÄnga trÀningsperioden.

Attefallshus som plusenergihus?

Att bygga hÄllbart och energieffektivt Àr framtiden inom byggsektorn om klimatmÄlen 2020 ska kunna uppnÄs. Ett sÀtt att bygga miljövÀnligt Àr att bygga plusenergihus. Ett plusenergihus Àr ett hus som producerar mer energi Àn vad det förbrukar. För att uppnÄ det krÀvs ett tÀtt klimatskal, lÄga driftkostnader och tillförd energi genom antingen solceller, solfÄngare eller en kombination av dem. Syftet med examensarbetet Àr att rÀkna pÄ tre olika vÀggtjocklekar i massivtrÀ och se om det gÄr att projektera attefallshuset som ett plusenergihus med nÄgon av dessa vÀggtjocklekar.

UtvÀrdering av bildkvalitet i digitala panoramaröntgenbilder, med och utan bildbehandling

Studien utvÀrderade bildkvaliteten hos digitala panoramaröntgenbilder och korrelerade denna med synbarhet av normalanatomiska strukturer i bilderna. Studien undersökte Àven pÄverkan av subjektiv bildbehandling med avsikt att förbÀttra synbarheten av strukturerna. 500 panoramaröntgenbilder (DICOM-format) framtagna med ett digitalt bildplattesystem utvÀrderades kvalitativt. Bildkvaliteten och synbarheten av utvalda normalanatomiska strukturer utvÀrderades i samtliga bilder. Bristande bildkvalitet medförde en subjektiv bildbehandling varefter en ny utvÀrdering gjordes. Enbart 10% av samtliga bilder var optimala. Felen bland de resterande bilderna dominerades av att patienten inte höll tungan mot gommen och positioneringsfel.

Consociational democracy - En lösning pÄ etniska motsÀttningar? i fallen Malaysia och Sri Lanka

Sedan det kalla krigets slut har en förÀndring i konflikters karaktÀr Àgt rum, frÄn mellanstatliga till inomstatliga, varav alltfler idag beskrivs som "etniska". Arend Lijpharts teori om "consociational democracy" ger en lösningsmodell för att skapa och behÄlla en stabil demokrati i ett pluralistiskt samhÀlle. Han identifierar fyra grundlÀggande element för teorins tillÀmpning: grand coalition, proportionalitet, ömsesidigt veto och federalism.Just nÀmnda teori prövar vi pÄ Malaysia - som har ansetts vara en "consociational democracy" - för att kunna dra slutsatser om dess för- och nackdelar. Dessa erfarenheter anvÀnder vi sedan för att modifiera och applicera teorin pÄ Sri Lanka, i syfte att ge ett konstruktivt förslag till att minska de etniska motsÀttningarna dÀr.En "consociational democracy" har visat sig vara svÄr att i sin helhet omsÀtta i praktiken, eftersom förutsÀttningarna för dess optimala effekt Àr tÀmligen orealistiska. Vi anser dock att vissa delar kan vara fruktbara för att minska etniska motsÀttningar i pluralistiska samhÀllen..

InformationsÄteranvÀndning : En framtida helhetslösning

ÅteranvĂ€ndning av information utgĂ„r ifrĂ„n att bryta ner den informationen man planerar att Ă„teranvĂ€nda i moduler som struktureras upp. Dessa moduler kan sedan anvĂ€ndas för att bygga upp ny information till nya produkter. Genom att ha en organisation dĂ€r avdelningarna arbetar nĂ€ra varandra har man en möjlighet att förbĂ€ttra Ă„teranvĂ€ndningen och skapa ett system med bĂ„de information och kunskapsutbyte. Genom planering kan man maximera möjligheterna och undvika flertalet hinder.Informationen skall vara vĂ€lstrukturerad med en vald mĂ„lgrupp för att lĂ€ttare kunna Ă„teranvĂ€ndas. Produkten har en betydande roll i Ă„teranvĂ€ndning dĂ€r enklare produkter Ă€r av mindre behov av strukturering Ă€n komplexa.

De illegitima makthavarna? : - En studie av kommunala tjÀnstemÀns inflytande över beslut med bakgrund av bestÀllar- utförarmodellen och huruvida det kan vara ett demokratiproblem eller inte

En stor förÀndring som har skett inom den offentliga sektorn sedan 1980-talet Àr synen pÄ hur man bÀst effektiviserar verksamheten. Kommunerna riktade blickar mot företagsvÀrlden dÀr företagsidealet utmÀrkte sig som det ideala och optimala för effektivisering. En rad olika teorier om hur man bÀst effektiviserar den offentliga sektorn som inbegrips under new public management kom att realiseras under 1990-talet. Med bakgrund av den nya styrningen i form av bestÀllar- utförarmodellen som ett led i new public management har syftet med denna uppsats varit att studera i vilken utstrÀckning tjÀnstemÀnnen utövar makt genom att studera ett fall och den beslutsprocess som föranledde det. Vidare har syftet varit att studera pÄ vilket sÀtt tjÀnstemannamakten utgör ett demokratiskt problem.

Webbaserat Àrendehanteringssystem

Det uppdrag som vi har fÄtt Àr att konstruera en utrustning som ska automatisera pÄhasplingsprocessen vid tillverkning av bandstÄl. MÄlet med det hÀr examensarbetet Àr att ta fram ett produktionsunderlag Ät uppdragsgivaren som ska ligga till grund för fortsatt arbete.Produktionsunderlaget ska innefatta ritningar, inköpslista för komponenter och en kostnadsberÀkning. En förstudie genomfördes dÀr vi besökte en av Sveriges största bandstÄlstillverkare för att undersöka vilka lösningar de hade pÄ vÄrt problem. UtifrÄn det vi sett gjordes en konceptgenerering som ledde till det koncept som vi gick vidare med.Under arbetets gÄng har vi lagt stor vikt vid att göra konstruktionen sÄ enkel som möjlig för att fÄ en rimlig tillverkningskostnad. Vi har ocksÄ tagit hÀnsyn till att konstruktionen ska integreras med befintlig utrustning.

Integrering av elever med AD/HD i 'en skola för alla'

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur pedagoger arbetar med elever som har diagnosen AD/HD, samt vilken instÀllning och uppfattning pedagogerna har kring begreppet ?en skola för alla?. Undersökningen har genomförts utifrÄn ett lÀrarperspektiv genom intervjuer med fem pedagoger pÄ tre olika skolor; tvÄ lÀrare, tvÄ specialpedagoger och en elevassistent. Under intervjuerna har bland annat diagnosens betydelse för resurser diskuterats, samt andra faktorer som diagnostisering kan innebÀra för en elev och dess omgivning. Undersökningen har dessutom gett oss en inblick i vilka anpassningar och arbetsmetoder de intervjuade pedagogerna anvÀnder sig av i sin undervisning och i sitt bemötande av elever med AD/HD, samt hur de förhÄller sig till en ?segregerande? respektive ?inkluderande? skola för alla.

Ökar oberoende styrelseledamöter medborgarnas förtroende för de statliga bolagen?

Syftet Àr att beskriva om styrelsens oberoende enligt Bolagskodens kriterier och OECD:s riktlinjer för statligt Àgande tillÀmpas i de helÀgda statliga bolagen med marknadsmÀssiga krav samt att fÄ en förstÄelse om oberoende styrelseledamöter kan pÄverka medborgarnas förtroende för dessa bolag. Vi har arbetat utifrÄn den kvalitativa metoden. VÄra primÀrdata innehÄller intervjuer med sakkunniga inom omrÄdet Bolagskoden och statlig styrning samt intervjuer med oberoende styrelseledamöter. VÄra sekundÀrdata innefattar tidigare forskning om outside directors och institutionella investerare. Empiri och analys har vi Äterkopplat till teorier om förtroende, bolagsstyrning, stakeholders och institutionella investerare.

Prefabriceringens utveckling av trÀ och betongstomme

Industrialiserat byggande la grunden till modern byggnadsteknik och har idag utvecklats till prefabricerat byggandet. Med bÀttre materialkunskap och arbetsmetoder har ingenjörer lÀrt sig toleranser, passform och mÄttsÀttning som Àr de viktigaste parametrarna för att montera prefabricerade element.  I studien behandlar vi frÀmst vilka omrÄden som utvecklats under 2000-talet och vad som behöver förbÀttras, hur vi skapar en effektivare byggbransch som kan bidra till ökad svenskt tillvÀxt och produktivitet. UtifrÄn resultatet kommer vi fram till om prefabricerade hus Àr framtidens byggnadssÀtt.  SmÄhus i trÀ Àr i sÀrklass de största inom prefabricerat byggande och uppgÄr idag till hela 90 % av nyproduktionen.

Projekt RegnbÄge

Det hĂ€r examensarbetet bygger vidare pĂ„ en tidigare konstruerad prototyp, ett interaktivt konstprojekt dĂ€r tvĂ„ plattor, placerade pĂ„ en bĂ„ge, med vattenmunstycken i mitten styrs med en joystick. Plattorna följer joystickens rörelse med hjĂ€lp av servomotorer. MĂ„let i detta examensarbete var att koppla Ă„skĂ„darens smarta mobiltelefon till konstprojektet. ÅskĂ„daren ska kunna styra konstprojektet genom att vinkla sin mobiltelefon. Även vattenflödet ska kunna kontrolleras och all interaktion ska ske via trĂ„dlös kommunikation. MĂ„let har uppnĂ„tts genom att anvĂ€ndaren installerar en applikation som skapats för operativsystemet Android. Applikationen skickar information om mobiltelefonens aktuella vinkelposition till en server via ett trĂ„dlöst nĂ€tverk.

Freuds drömteori ur ett neurovetenskapligt perspektiv

Denna litteraturöversikt jÀmför Sigmund Freuds drömteori med befintliga neurovetenskapliga forskningsfynd om drömmar för att finna likheter eller avvikelser dem emellan. Neuropsykoanalys Àr en tvÀrvetenskap som avser studera psykologiska fenomen med hjÀlp av neurovetenskaplig forskning och psykoanalytiska teorier. De bÄda fÀlten anvÀnds för att belysa och stÀrka varandras fynd och postulat. Freuds teori som innebÀr att drömmar Àr önskeuppfyllelser och fyller funktionen av att vakta sömnen sammanfattas. Vidare sammanfattas neurovetenskapligt inriktad forskning som visar att drömmars karaktÀr styrs av hjÀrnstrukturers olika aktivitetsnivÄ och pÄverkan frÄn signalsubstanser.

Projektstyrningsmodeller: Effektiva hjÀlpmedel eller dÀmpande regelverk?

Denna artikel handlar om projektorganisering med projektstyrningsmodeller. Dessa modeller presenteras inte sÀllan som ett universalverktyg för projekt men finns det risk att dessa kan skapa lÄsningar i den kreativa processen? För att tydliggöra teorin och de aspekter som bör beaktas vid ett projekt har effektiviteten delats upp i tvÄ begrepp projektledningseffektivitet, vilket innefattar bland annat mÄtt sÄsom tid, kostnad och kvalité, samt projekteffektiviteten, vilket innefattar huruvida resultatet av projektet Àr anvÀndbart och meningsfullt. Genom denna uppdelning och med hjÀlp av en egen teoretisk referensram söker författarna skapa ett mer övergripande synsÀtt för att analysera ett projekts nytta i alla dimensioner. Artikeln inkluderar en undersökning som visar huruvida referensramen stÀmmer överens med det praktiska arbetet i ett projekt med projektstyrningsmodeller.

MÄlutformning i VÀgverket : En undersökning av VÀgverkets process att utforma styrkortsmÄl

I en mÄlstyrd verksamhet Àr det av största vikt att mÄlen Àr rÀtt utformade för att verksamheten ska fungera sÄ effektivt som möjligt.VÀgverket har sedan Är 2000 anvÀnt sig av styrkortsmodellen. Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka hur VÀgverket arbetar med framtagande av styrkortsmÄl. Vi utvÀrderar denna process genom att titta pÄ vilka konsekvenser som kan uppstÄ beroende pÄ vilken nivÄ i organisationen styrkortsmÄl utformas, samt hur VÀgverket kan sÀkerstÀlla att optimala mÄl formuleras. För att kunna svara pÄ dessa frÄgestÀllningar har vi intervjuat nyckelpersoner pÄ tre av sju regioner och pÄ VÀgverkets huvudkontor.VÄr slutsats Àr att VÀgverkets ansvarsfördelning i styrkortsmodellen Àr en blandning av top-down och bottom-up, vilket vi anser Àr en bra fördelning. Huvudkontoret Àr de som har en helhetsbild av vad som Àr viktigt för hela VÀgverket och utifrÄn detta formulerar de övergripande mÄl.

<- FöregÄende sida 21 NÀsta sida ->