Datum: 2010-06-03Kurs: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp (FÖA300)LĂ€rosĂ€te: MĂ€lardalens högskola, VĂ€sterĂ„sInstitution: Akademin för hĂ„llbar samhĂ€lls- och teknikutvecklingTitel: Verkligt vĂ€rde -Hur tillĂ€mpas verkligt vĂ€rde pĂ„ förvaltningsfastigheter i förvaltningsbolags koncernredovisning?Författare: Belma Bjelevac, Ida Emet, Hana KaramehmedovicHandledare: Riitta LehtisaloExaminator: Cecilia LindhProblemformulering: Vilka vĂ€rderingsmetoder finns för faststĂ€llandet av verkligt vĂ€rde och vilken Ă€r den vanligast förekommande samt mest lĂ€mpliga metoden idag hos de undersökta fastighetsbolagen?Hur förhĂ„ller sig de undersökta bolagen till begreppen försiktighetsprincipen och rĂ€ttvisande bild vid vĂ€rdering av deras förvaltningsfastigheter till verkligt vĂ€rde?Syfte: Syftet med studien Ă€r att genom en empirisk undersökning fĂ„ en ökad insikt om hur de undersökta fastighetsbolagen i sin koncernredovisning faststĂ€ller och redovisar det verkliga vĂ€rdet pĂ„ sina förvaltningsfastigheter.Metod: Uppsatsen bygger pĂ„ en kvalitativ undersökning genomförd med hjĂ€lp av mejlintervjuer med tre fastighetsbolag samt studerande av deras Ă„rsredovisningar.Slutsats: De undersökta bolagen tillĂ€mpar en avkastningsbaserad metod, vilken kan ses som mest lĂ€mplig i den rĂ„dande ekonomiska situationen. Verkligt vĂ€rde speglar en mer rĂ€ttvisande bild Ă€n vid vĂ€rdering till anskaffningsvĂ€rde, dock tas inte hĂ€nsyn till försiktighetsprincipen i lika stor utstrĂ€ckning. Nyckelord: Försiktighetsprincipen, förvaltningsfastighet, IAS 40, rĂ€ttvisande bild, verkligt vĂ€rde.

Reglerna kring verkligt vÀrde i IFRS i dag finns i mÄnga olika standarder och Àr ofta inte konsekventa. Definitionerna pÄ verkligt vÀrde varierar beroende pÄ vad som ska vÀrderas och det finns inte heller nÄgon enhetlig beskrivning för hur vÀrderingarna ska genomföras. I den amerikanska motsvarigheten till IFRS finns en standard som behandlar alla typer av vÀrderingar till verkligt vÀrde, SFAS 157. DÀr gÀller definitionen för alla typer av tillgÄngar och skulder och en hierarki har skapats för att lÀtt kunna avgöra hur vÀrderingarna ska ske.I november 2006 publicerade IASB ett förslag som innebÀr en stor förÀndring av hur verkligt vÀrde ska redovisas enligt IFRS. IASB vill nÀmligen införa en enda standard för verkigt vÀrde som ska baseras pÄ SFAS 157.

Syfte: Att identifiera de problem och/eller svÄrigheter som uppstÄtt efter införandet av IAS 39 och dess krav pÄ att finansiella instrument ska vÀrderas till verkligt vÀrde. Metod: Uppsatsen har genomförts med hjÀlpa av en induktiv metod. PrimÀrdata har samlats in genom kvalitativa intervjuer. SekundÀrdata bestÄr av facklitteratur och vetenskapliga artiklar. Teoretiska perspektiv: Teorin om det institutionella tÀnkandet har anvÀnts samt Streek & Schmitters modell.

Den fo?religgande uppsatsen syftar till att utforma kontextspecifika idealtyper av socialt handlande i politisk nyhetsrapportering. Fo?r att a?stadkomma detta fo?renas teori och empiri vid utformningen av det metodologiska verktyget. Den teoretiska utga?ngspunkten fo?r uppsatsen a?r Habermas kritik mot teknokratisering av politik i nyhetsrapportering.

Sedan införandet av IASB:s redovisningsregler Är 2005 har mÄnga Àndringar skett, dÄ svenska företag skulle börja redovisa enligt den nya redovisningspraxisen. Bland annat vÀrderar man numera vissa tillgÄngar till verkligt vÀrde. Uppsatsen undersöker tre poster pÄ djupet som alla har pÄverkats av dessa nya vÀrderingsregler och som numera vÀrderas till verkligt vÀrde. Dessa tre Àr Pensionsskulder som vÀrderas enligt IAS 19, Finansiella instrument som vÀrderas enligt IAS 39, samt Förvaltningsfastigheter som vÀrderas enligt IAS 40. DÄ dessa poster av tillgÄngar och skulder skiljer sig frÄn varandra innebÀr det att det uppstÄr olika problem och frÄgor vid vÀrdering till verkligt vÀrde.Uppsatsens Àmne Àr införandet av verkligt vÀrde och attityden gentemot denna nya vÀrderingsmetod.

Syftet med studien var att undersöka attityden till verkligt vÀrde och hur fastighetsbolag i VÀstra Götaland skulle gÄ tillvÀga vid framtagandet.1 januari 2014 kommer det nya regler för svensk redovisning vid namn K-regelverket.  Det nya regelverket Àr framtaget av bokföringsnÀmnden som har influerats av det globala regelverket IFRS. Studien riktade in sig mot större onoterade fastighetsbolag i Sverige, dessa bolag berörs av huvudregelverket K3 som Àr principbaserat. Regelverket saknar tydliga definitioner och praxis, dÀrför finns det en osÀkerhet bland bolagen. Hittills har förvaltningsfastigheter enbart bokförts med anskaffningsvÀrde, K3 regelverket krÀver att fastighetsbolagen Àven skall redovisa verkliga vÀrdet i not.För att ta reda pÄ vad fastighetsbolagen tyckte, utfördes bÄde en intervju- och enkÀtundersökning.

År 2005 infördes standarden IAS 40 som ger svenska börsnoterade förvaltningsfastighetsbolag möjligheten att redovisa sina fastigheter till verkligt vĂ€rde. Verkligt vĂ€rde har kritiserats pĂ„ grund av det bygger pĂ„ subjektiva bedömningar och det kan leda till en missvisande redovisning som kan fĂ„ negativa konsekvenser för intressenter. 1 januari 2013 infördes den nya standarden IFRS 13 för att stĂ€lla ytterligare upplysningskrav gĂ€llande vĂ€rdering av tillgĂ„ngar till verkligt vĂ€rde. Denna studie behandlar hur vĂ€rdering till verkligt vĂ€rde pĂ„verkar intressenters informationsbehov, deras uppfattning av fastighetsvĂ€rdering till verkligt vĂ€rde och resonemang kring införandet av IFRS 13.Syftet med undersökningen var att förklara för hur olika intressenters behov av redovisningsinformation pĂ„verkas vid vĂ€rdering av förvaltningsfastigheter till verkligt vĂ€rde. För att uppnĂ„ studiens syfte har en kvalitativ metod anvĂ€nts dĂ€r djupgĂ„ende intervjuer genomförts.

I Sverige har vi ett starkt samband mellan redovisning och beskattning. Under de senaste Ären har redovisningen förÀndrats pÄ grund av en ökad internationalisering. Detta har bland annat inneburit att anvÀndandet av verkligt vÀrde har ökat vilket Àven har fÄtt konsekvenser för beskattningen pÄ grund av det nÀmnda sambandet. Begreppet verkligt vÀrde har till och med införts i skattelagstiftningen, i 18 kap. 18 § IL som sÀger att om det verkliga vÀrdet Àr lÀgre Àn det skattemÀssiga fÄr ytterligare avdrag göras utöver det vanliga vÀrdeminskningsavdraget.

Titel FrÄn avstÄndstagande till erkÀnnande ? om opinionsbildning och politisk kommunikation med lagÀndring som mÄl.Författare Carlos Nalvarte V.Kurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, MK1500 HT11.Handledare Bengt Johansson, JMG.Nyckelord Politisk sluss, livshistoria, livshistoriebegreppet, sakfrÄgor, sakfrÄgekomponenter, opinionsbildning, Äsiktsbildning, lobbying, politisering, avpolitisering.Keywords Political gateway, life-history, saliency, public opinion, political issue, spiral of silence, lobbying, opinion intensity, policy makingUppsatsen övervÀger olika teorier om politisering och politisk kommunikation tillsammans med informantintervjuer med representanter frÄn RFSL (Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rÀttigheter) och YIMBY (Yes In My Backyard) för att genom teoriutveckling presentera en modell för politisk kommunikation och opinionsbildning. Modellen bygger frÀmst pÄ sakfrÄgors politiseringsgrad hos partierna och intressegrad hos medborgarna. Uppsatsen avgrÀnsas genom att fokusera pÄ obundna tvÀrpolitiska organisationer som hartillgÄng till begrÀnsade resurser och som Àr verksamma i Sverige.Uppsatsens analys fokuserar pÄ politisering av sakfrÄgor och intresset för sakfrÄgan hos medborgarna. Slutdiskussionen strÀvar efter att ge en klar och verklighetstrogen bild av utmaningarna som en opinionsbildande organisation möter i dagens Sverige.Följande resultat presenteras: Politiker och politiska partier tar stÀllning i sakfrÄgor genom att politisera sakfrÄgorna och vÀlja de sakfrÄgeobjekt som bÀst passar partiets ideologiska retorik.

Bakgrund:År 2005 infördes en ny rekommendation att förvaltningsfastighetsföretag ska redovisa sina fastigheter till verkligt vĂ€rde istĂ€llet för anskaffningsvĂ€rde med avdrag för avskrivningar som tidigare. Detta nya sĂ€tt att redovisa förĂ€ndrade mycket i den finansiella rapporten men troligtvis Ă€ven det ekonomiska arbetet.Syfte:Syftet med denna uppsats Ă€r att med hjĂ€lp av representanter frĂ„n nĂ„gra stora förvaltningsfastighetsföretag studera hur företagen ser pĂ„ att vĂ€rdera till verkligt vĂ€rde.Metod:Studien Ă€r utförd genom kvalitativa intervjuer med nĂ„gra stora svenska förvaltningsfastighetsföretag som vĂ€rderar till verkligt vĂ€rde. Information Ă€r Ă€ven hĂ€mtad frĂ„n deras Ă„rsredovisningar och hemsidor.Teori:Presentation av de olika lagar och regler som gĂ€ller för fastighetsförvaltningsföretagen samt hur man bör utföra vĂ€rderingen. Även beskrivning pĂ„ komplikationer med att vĂ€rdera till verkligt vĂ€rde och vad som kan tĂ€nkas ha förĂ€ndrats.Empiri:De intervjuade förvaltningsfastighetsföretagen i en kortare beskrivning samt en presentation av de intervjuer som genomförts.Analys:Diskussion kring den empiri som framkommit. Koppling till teoridelen samt syftet med studien.Slutsats:Företagen Ă€r vĂ€ldigt positiva till att vĂ€rdera till verkligt vĂ€rde Ă€ven om det krĂ€vt kunskap bĂ„de för de interna och externa intressenterna.

Syfte: Att studera hur alternativa sociala rörelseorganisationer - med Internet som huvudmedium - profilerar sig och bedriver opinionsbildning.Metod: Metoderna som anvÀnts för insamling av empiriskt material Àr informationsinsamling frÄn webbplatser, dokument, filmer, transkribering av speaker-röster samt innehÄllsanalyser av tidningsartiklar, blogginlÀgg och dess kommentarer.Slutsatser: Det tycks existera ett band mellan den digitala medborgar-journalistiken och mainstream-media, dÀr respektive omrÄdes agendor pÄverkar varandra. Alla tre rörelser beskrivs i media som ett ?isolerat? fenomen. AnhÀngarna beskrivs ibland som en varierad skara frÄn olika samhÀllsskikt, ibland ges de specifika smeknamn. Zeitgeist Àr den mest alternativa rörelsen, dÀrefter Infowars och nÀra mainstream-sfÀren ligger Piratrörelsen.

Under lÄng tid tillbaka har det försökts att hitta en lÀmplig vÀrderingsmetod som skalltillÀmpas pÄ tillgÄngar och skulder för företagen. IASB reglerade att finansiella instrumentenför handel som derivatinstrument (optioner, terminer och swappar) skall vÀrderas till verkligtvÀrde frÄn anskaffningsvÀrde frÄn och med 1 januari, 2005 och syftet var att verkligt vÀrdegav relevantare information till marknaden och aktieÀgarna. En annan mÄlsÀttning var att gÄnÀrmare mot harmonisering av redovisningsreglerna. IFRS innebar en övergÄng till verkligtvÀrde-vÀrdering pÄ fler tillgÄngs- och skuldkategorier. IAS 39 standarden behandlarfinansiella instrument, dess redovisning och klassificering, vilket Àr ett exempel pÄ enkategori som har övergÄtt till vÀrdering till verkligt vÀrde.Det finns för- och motargument för bÄda principerna (verkligt- och anskaffningsvÀrde).FöresprÄkarna till verkligt vÀrde menar att det Àr verkligt vÀrde som ska tillÀmpas förvÀrdering av finansiella instrumenten eftersom det ger den bÀsta informationen till aktieÀgarnaoch marknaden om företagets verkliga vÀrde.

FrĂ„n och med 1 januari 2005 skall alla noterade företag pĂ„ Stockholmsbörsen upprĂ€tta sin Ă„rsredovisning enligt IFRS/IAS, till skillnad frĂ„n det tidigare tillĂ€mpade svenska regelverket RR. En skillnad mot det tidigare svenska regelverket Ă€r att IFRS/IAS tillĂ„ter i vissa fall och krĂ€ver i andra fall vĂ€rdering till verkligt vĂ€rde, vilket innebĂ€r att tillgĂ„ngen vĂ€rderas till balansdagens marknadsvĂ€rde.I denna studie Ă€r syftet att ge en redogörelse om vad konverteringen frĂ„n RR till IFRS/IAS har inneburit för de noterade företagen samt vad denna har betytt avseende vĂ€rdering till verkligt vĂ€rde och hur företagen har redovisat denna omstĂ€llning i sina noter.För att besvara studiens Ă€ndamĂ„l genomfördes ett stratifierat urval frĂ„n samtliga företag noterade vid Stockholmsbörsen. Årsredovisningar frĂ„n företagen undersöktes för att se i vilken omfattning vĂ€rdering till verkligt vĂ€rde har anvĂ€nts samt hur konverteringen till IFRS/IAS har pĂ„verkat företagens finansiella rapportering. En auktoriserad revisor intervjuades för att sĂ€kerstĂ€lla slutsatserna av studien samt förklara identifierade problem som uppkommit under studiens gĂ„ng.I studien framkom det att jĂ€mförbarheten i de finansiella rapporterna, mellan företag, internationellt sĂ€tt har ökat. I de fallen dĂ€r vĂ€rdering till verkligt vĂ€rde anvĂ€nds innebĂ€r det att företagets resultat och balansrĂ€kning kommer att i en högre grad följa marknadens fluktuationer.

Titel: Politik i sociala medier - En studie om hur politiskaungdomsförbund anvĂ€nder sociala medier.Författare: Susanne Lundström och Anna-Lotta OhlĂ©nHandledare: Lars PalmExaminator: Ulrika SjöbergUtbildningssĂ€te: Högskolan i Halmstad, Sektion HĂ€lsa och SamhĂ€lleKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, 61-90 hpDelkurs: C-uppsats, 15 hpÅr: 2009Syfte: Att förstĂ„ hur politiska ungdomsförbund anvĂ€nder sigav sociala medier.Teori: Dagordningsteorin, TvĂ„stegshypotesen,Diffusion of innovations.Metod: Som kunskapsteoretisk utgĂ„ngspunkt anvĂ€nds ett explorativt förhĂ„llningssĂ€tt. Metoderna har utgjorts av intervjuer samt innehĂ„llsanalys av webbplatser.Resultat: Sociala medier Ă€r och kommer med största sannolikhetatt förbli en viktig del av ungdomsförbundens arbete.Dock behövs en mer strategisk planering kring deras anvĂ€ndning. Utvecklingspotentialen hos sociala medier Ă€rstor. Det personliga mötet Ă€r stort och ökad anvĂ€ndningav sociala medier hĂ€nger ihop med en ökad anvĂ€ndningav just personliga möten.Nyckelord: Sociala medier, politiska ungdomsförbund,opinionsbildning, communitys, medlemsrekrytering..

Finanskrisen som utlo?stes ho?sten 2008 av en alltfo?r genero?s utla?ningspolitik av banker och finansiella institut ledde till att deras verksamheter blev ifra?gasatta. Kritik riktades bland annat gentemot IFRS regelverk och da? framfo?rallt va?rdering till verkligt va?rde som enligt vissa hade bidragit till krisens omfattning. Kritiken bestod fra?mst i att redovisningsmetoden till stor del bygger pa? subjektiva bedo?mningar av tillga?ngar som a?r sva?ra att verifiera fo?r utomsta?ende intressenter.