Sökresultat:
953 Uppsatser om Opiat relaterade ćkommor - Sida 21 av 64
MatglÀdje : Möjliga metoder till att finna matglÀdjen vid Àtstörningar
Syfte: Undersöka möjliga metoder till att finna matglĂ€dje vid Ă€tstörningar samt undersöka hur anvĂ€ndbara dessa metoder kan vara för mĂ€nniskor med Ă€tstörningar bĂ„de i och utanför behandling.Bakgrund: Ătstörningar Ă€r ett vĂ€xande folkhĂ€lsoproblem och ett omrĂ„de dĂ€r det krĂ€vs mer uppmĂ€rksamhet och forskning för att öka förstĂ„elsen och kunskapen av Ă€tstörningar, samt Ă€ven för att kunna öka förebyggandet och behandling av dessa sjukdomar. Denna uppsats inriktar sig pĂ„ Ă€tstörningar och matglĂ€dje. Det Ă€r oerhört viktigt att hitta glĂ€djen för mat nĂ€r man har en Ă€tstörning för att kunna nĂ„ ett friskare liv och ett friskare tĂ€nkesĂ€tt kring mat och sin egen kropp. Denna uppsats har undersökt möjliga metoder som kan anvĂ€ndas för att hjĂ€lpa mĂ€nniskor med Ă€tstörningar att finna matglĂ€dje. En studie har genomförts pĂ„ Capio Anorexi Center i Malmö som fokuserade pĂ„ hur personalen arbetar för att hjĂ€lpa patienter att finna glĂ€dje för mat under behandling, samt hur de arbetar för att förmedla mat pĂ„ ett positivt sĂ€tt för sina patienter.Metod: Litteraturstudier genomfördes bĂ„de innan och efter undersökningen pĂ„ Capio Anorexi Center.
Mot en ökad förstÄelse för datorstödets inverkan pÄ den psykosociala arbetsmiljön : UDIPA - ett nytt utvÀrderingsverktyg
AnvÀndningen av datorer i arbetet har blivit en allt vanligare företeelse pÄ arbetsplatsen, och för anstÀllda pÄ till exempel callcenter Àr datorer ett oumbÀrligt inslag i arbetssituationen. Med tekniken följer dock inte enbart fördelar; anvÀndningen av datorstöd kan Àven leda till kognitiva arbetsmiljöproblem och stress och ha en mÀrkbart negativ inverkan pÄ den psykosociala arbetsmiljön. Genom teoretisk genomgÄng och kvalitativa intervjuer med arbetsmiljökunniga konstateras dock att det saknas bra utvÀrderingsverktyg för att uppmÀrksamma denna typ avproblem. En arbetsplatsstudie pÄ ett callcenter anvÀnds för att visa pÄ hur anvÀndningen av datorstöd kan inverka negativt pÄ den psykosociala arbetsmiljön, och dess resultat ligger till grund för ett helt nytt utvÀrderingsverktyg. Detta syftar till att hjÀlpa organisationer och företagshÀlsovÄrd att uppmÀrksamma kognitiva och psykosociala arbetsmiljöproblem relaterade till anvÀndningen av datorstöd, med hjÀlp av termer som kognitiva krav, kontroll och socialt stöd.
Patientens uppfattning av vÄrdpersonals bemötande vid cancerrelaterad smÀrta - en litteraturstudie
LÄngvarig smÀrta Àr vanlig hos befolkningen och upp till 30-50 % har smÀrta av
nÄgon form. Av dessa Àr 10% direkt relaterade till cancer. Trots god att
medicinsk vÄrd finns tillgÀnglig kan brister i bemötandet frÄn vÄrdpersonalen
resultera i att patienter kÀnner sig otillfredsstÀllda. Syftet med den hÀr
studien var att belysa vilka faktorer patienten uppfattade som viktiga vid
vÄrdpersonalens bemötande i samband med cancerrelaterad smÀrta. Studien
utfördes som en litteraturstudie och Travelbees vÄrdteori lÄg som vÀrdegrund.
Effektiv datahantering för simuleringsbaserad ruttoptimering
Det hÀr examensarbetet undersöker hur en databaslösning kan utformas för simuleringsbaserad ruttoptimering. DÄ det finns fÄ relaterade arbeten inom Àmnet syftar detta arbete till att undersöka hur en lÀmplig databaslösning kan utformas och ge riktlinjer för detta. Databaslösningen innefattar bÄde lagring av data samt Ätkomst och hantering av data. DÄ simuleringsbaserad optimering ofta Àr avancerad innebÀr detta att en stor och komplex mÀngd data mÄste hanteras. Simulator och optimerare anvÀnder denna data under sjÀlva optimeringsprocessen, vilket stÀller krav pÄ effektivitet och snabb Ätkomst. Arbetet Àr inriktat pÄ ett praktiskt problem dÀr sophantering av containrar simuleras och optimeras.
Nya marknader - nya möjligheter : Lansering av smÄvitt
Denna kvalitativa Àr utförd utifrÄn en hermeneutisk ansats med syftet att skapa en förstÄelse för hur individer som Àr diagnostiserade med ADHD erfar, definierar samt förhÄller sig till sin problematik.Empirin bestÄr av fem semistrukturerade intervjuer med vuxna mÀnniskor som alla erhÄllit diagnosen ADHD. Intervjumaterialet har analyserats med utgÄngspunkt i anpassningsteorin enligt Merton, kunskapssociologin enligt Berger och Luckmann samt KASAM genom Aron Antonovsky. Intervjuerna visar att respondenterna upplever sig leva i ett strukturellt utanförskap med begrÀnsade möjligheter att förÀndra sin situation. Att leva i ett stress-samhÀlle anses heller inte vara gynnsamt för de individer med ADHD-relaterade svÄrigheter, svÄrigheter som tangerar grÀnsen till att kunna betraktas i termer av stressrespons. Vad som dominerar utsagorna Àr dess tydliga referens till den psykiatriska förklaringsmodellens dominans vilken inverkar menligt pÄ de diagnostiserades realisering av mÄlbilder till förmÄn för en tÀmligen tydlig fokusering pÄ begrÀnsningar.Sammantaget utgör ADHD med stor sannolikhet exempel pÄ en multifaktoriell problematik med tÀt koppling till externa, strukturella faktorer.
Unga kvinnors kroppsbild: En kvalitativ studie
Syftet med studien var att beskriva vad unga kvinnor avser med begreppet kroppsbild, hur den egna bilden av kroppen upplevs och hur denna kroppsbild skapats. I denna studie intervjuades tjugo personer och designen var en multipel fallstudie. Informanterna menade att kroppsbild betyder ?en bild av kroppen? och mÄnga relaterade till sin egen kropp nÀr de skulle beskriva begreppet. Fyra informanter menade att ansikte/huvud inte ingick i begreppet kroppsbild.
Individuella upplevelser av sexuallivet efter en förvÀrvad hjÀrnskada-en intervjustudie
Det finns tidigare studier som visat att sexuallivet pĂ„verkats efter förvĂ€rvade hjĂ€rnskador. I denna studie avsĂ„gs att lyfta personernas individuella perspektiv. Intervjustudien omfattar nio personer som förvĂ€rvat en hjĂ€rnskada för mer Ă€n ett Ă„r sedan, och som deltagit i hjĂ€rnskaderehabilitering vid SkĂ„nes universitetssjukhus. Ă
ldern pÄ deltagarna varierade mellan 25 och 64 Är, och Älder vid skadetillfÀlle eller insjuknande var 16-55 Är. FrÄgestÀllningar i uppsatsen var huruvida personerna i studien upplevt förÀndringar i sexuallivet efter att ha förvÀrvat en hjÀrnskada, och hur personerna hanterat detta, samt om det förekom skillnader i mÀns och kvinnors upplevelse.
Schizofreni och livskvalitet : en litteraturstudie
Bakgrund: Idag finns det cirka 40 000 individer som har diagnosen schizofreni i Sverige. Schizofreni innebÀr psykisk ohÀlsa i form av bland annat hallucinationer, vanförestÀllningar samt apati och passivitet, vilket leder till en försÀmrad livskvalitet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa upplevelsen av livskvalitet hos patienter med diagnosen schizofreni. Metod: Studien utfördes som en allmÀn litteraturstudie dÀr sju vetenskapliga artiklar, som var relevanta till syftet, valdes ut, kvalitetsgranskades och analyserades. Resultat: Resultatet delades in i fem olika rubriker.
SÀljarens juridiska ansvar vid en fastighetsförsÀljning
Begreppet stress innebÀr en obalans mellan de krav som stÀlls pÄ en person och resurserna för att uppfylla dessa. Om detta tillstÄnd Àr lÄngvarigt och utdraget kan det kopplas till utmattningssyndrom. Tidigare studier har indikerat att höga krav och lÄg nivÄ av kontroll och eller svagt stöd kan generera stress och i förlÀngningen utmattning. Det Äterfinns bevis för att starkt socialt stöd underlÀttar hanteringen av stress. Dock finns endast fÄ studier pÄ studenter.
Livskvalitet efter stroke ur ett patientperspektiv : En litteraturstudie
Bakgrund: Stroke Àr vÀrldens andra ledande dödsorsak och kan leda till fysiska och psykiska funktionsnedsÀttningar vilka pÄverkar patienternas livskvalitet. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av livskvalitet i rehabiliteringsfasen efter stroke. Metod: En allmÀn litteraturstudie baserad pÄ tolv analyserade vetenskapliga artiklar. Resultat: Fyra kategorier framkom; upplevelser av att ha ?drabbats? av stroke innebar att livet förÀndrades och livskvaliteten pÄverkades, upplevelser av att ha förlorat kontrollen över kroppen dÀr kroppen kÀndes frÀmmande och kÀndes skild frÄn sjÀlen. Upplevelser i det dagliga livet innebar att patienterna efter stroke omvÀrderade sina liv och uppskattade livet mer, samt upplevelser relaterade till sociala relationer, vilka förÀndrades pÄ ett sÀtt som kunde vara bÄde positivt och negativt för patienternas livskvalitet.
Ăldre invandrare och den offentliga Ă€ldreomsorgen : En litteraturstudie
Antalet Àldre invandrare i Sverige ökar och mÄnga bland den gruppen har kommit sent i livet. SprÄksvÄrigheter och kulturella skillnader gör det svÄrt för dem att fÄ samma omsorg som majoritetsbefolkningen.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur faktorer som sprÄksvÄrigheter och kulturella skillnader pÄverka situationen för Àldre invandrare och deras kontakter med Àldreomsorgen. Kommunikationsteorier och relaterade definitioner av sprÄk, kultur och kommunikation har anvÀnts för analysen.Denna studie Àr en litteraturstudie. Sammanlagt 18 artiklar med bÄde kvantitativa och kvalitativa ansatser samt litteraturstudier ingÄr.Resultatet har presenterats i ett antal underrubriker. Centralt Àr att det finns ett klart samband mellan sprÄk- och kulturella barriÀrer och sÀmre hÀlsa, upplevelse av vÄrdkvalitet och tillgÄng till formell och systematisk hjÀlp.Detta samband och tolkens roll i kommunikation och hur Àldreomsorg borde utformas för att vara mer tillgÀnglig för Àldre invandrare har diskuterats liksom vad kulturanpassad Àldreomsorg kan innebÀra.
Laryngospasm hos barn : riskfaktorer i samband med generell anestesi
Laryngospasm a?r ett livshotande tillsta?nd hos barn som kan uppkomma i samband med generell anestesi. Hantering av luftva?gen a?r den mest riskfyllda momentet inom barnanestesi. Syftet med studien var att underso?ka vilka riskfaktorer fo?r laryngospasm som finns hos barn vid generell anestesi.
Aktivt beteende i datalager
Marknaden för datalager har sedan mitten pÄ 1990 talet expanderat kraftigt. Det finns emellertid forskare och utvecklare vid företag som menar att dessa datalager Àr allt för passiva. Med det menar de att alla uppgifter som Àr relaterade till analys av data mÄste göras manuellt. Det finns dock hjÀlp att fÄ nÀr det gÀller detta. Lösningen heter aktiva datalager, dessa datalager har ett sÄ kallat aktivt beteende.
Matematik och det matematiska förtroendet - En studie av elevers pÄ samhÀllsprogrammet förtroende för sin matematiska förmÄga relaterade till moment i kursen matematik B
Kursen Matematik B Àr en de kurser som stÀller störst krav pÄ nytt konceptuellt tÀnkande för gymnasieelever vilket stÀller höga krav pÄ ett flexibelt sinne. DÀrför ansÄg jag det vara intressant att undersöka nÀrmare de aspekter som kringgÀrdar kursen.
Jag försökte i min undersökning att hitta svar pÄ vilka moment inom denna kurs dÀr elever med samhÀllsvetenskaplig inriktning pÄ gymnasiet kÀnner att de har minst tilltro för sin egen matematiska förmÄga. Men Àven vad som kan ligga bakom de resultat som uppstÄr, samt vilka förÀndringar som kan vara lÀmpliga.
Undersökningen genomfördes som en kvantitativ studie dÀr elever fick uppskatta sin förmÄga att behÀrska olika moment inom de avsnitt som ingick i kursen via en enkÀt. Dessa sammanstÀlldes sedan för analys.
I diskussionen försöker jag mÄla upp ett samband mellan studiens resultat och elevernas motivation och matematisk förmÄga samt vilka lÀmpliga ÄtgÀrder som kan tÀnkas behövas göra för att utveckla bÀttre resultat..
Livskvalitet hos nÀrstÄende till patienter med kronisk hjÀrtsvikt respektive multipel skleros : En empirisk studie
Syfte: Studiens syfte var att beskriva och jÀmföra livskvalitet hos nÀrstÄende till patienter med kronisk hjÀrtsvikt (CHF) respektive multipel skleros (MS) samt hur demografiska bakgrundsvariabler Àr relaterade till livskvalitet i undersökningsgruppen. Detta Àr en delstudie ur ett större forskningsprojekt.Metod: FrÄgeformulÀret SF-36 anvÀndes för att mÀta livskvalitet hos nÀrstÄende till patienter med CHF (n = 28) samt nÀrstÄende till patienter med MS (n = 19). De nÀrstÄende valdes ut av patienter.Resultat: Det fanns signifikanta skillnader mellan nÀrstÄende till patienter med CHF respektive MS gÀllande fysisk hÀlsa, dÀr nÀrstÄende till patienter med MS har skattat högre fysisk hÀlsa. NÀrstÄende till patienter med CHF skattade lÀgst pÄ Vitalitet och högst pÄ Social funktion och nÀrstÄende till patienter med MS skattade lÀgst pÄ Vitalitet och högst pÄ Social funktion och Emotionell rollfunktion. Slutsats: NÀrstÄende till patienter med CHF skattade signifikant lÀgre Àn nÀrstÄende till patienter med MS gÀllande fysisk hÀlsa.