Sedan slutet av 1990-talet har långtidssjukskrivningar kraftigt ökat, framförallt sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa. Sjukskrivningarna är mycket ofta relaterade till arbetet. Arbetsrelaterad psykisk ohälsa är ofta en långdragen process, som orsakar psykiska och kroppsliga problem. Detta kan i sin tur leda till utmattning, både fysisk och psykisk. En beteckning som använts för att beskriva detta tillstånd är utbrändhet.

Svordomar och lånord är vanligt förekommande i kommunikationssituationen kring datorspelande. Syftet med studien är att undersöka dessa och identifiera deras funktion, samt hur kommunikationen påverkas av att handla om både datorspelsvärlden och världen utanför.Analysmetoden bygger på kategorier som utarbetats av tidigare språkforskare. Materialet utgörs av transkriberade inspelningar av fyra grupper datorspelande ungdomar. Resultatet visar ett flitigt användande av både svordomar och lånord.De lånord som är specifika för spelen visade sig vara relaterade till strategi och unika företeelser för respektive spel. Det faktum att datorspelsvärlden och verkligheten krockar resulterade i ett intressant användande av personliga pronomen samt samtalsämnesväxling som influeras av världen utanför datorspelet.

SVenskt Artikulations- och NasalitetsTEst, SVANTE, är ett perceptuellt test avsett för bedömning av artikulation och nasalitet hos individer med talavvikelser relaterade till strukturella och/eller funktionella avvikelser i munhåla och svalg. Syftet med föreliggande studie var att göra en normering av SVANTE i åldersgruppen 10 år. Syftet var även att undersöka hur typiskt utvecklade 10-åriga barn, utan några strukturella eller funktionella avvikelser i munhåla och svalg, presterar avseende artikulation och nasalitet. I normeringsgruppen ingick 30 barn: 16 flickor och 14 pojkar. Medelåldern var 9:6 år. En bedömning av barnens förståelighet, velofarynxfunktion, artikulation, klang samt förekomst av nasalitet gjordes.Normeringen visar att barn i 10-årsåldern har god förståelighet och velofarynxfunktion.

Utvecklingen av kontextmedvetna applikationer har gett informationsteknologin nya möjligheter att låta användningen av tekniken gå mot den värld som beskrivs i Ubiquitous Computing. Forskning visar att en automatisk kontextanpassning kan ha negativ effekt på en användares tillit mot en applikations beteende. Därför har vi undersökt hur feedback kan användas för att generera en känsla av tillit mellan en användare och en kontextmedveten applikation. I genomförandet använde vi en explorativ designstudie. För att bygga vår undersökning från en teoretiskt informerad grund utformade vi ett antal designprinciper från teorier inom relaterade områden.

Denna studie undersökte representativiteten avseende nämndemännens i Linköpings tingsrätts domsaga demografi; nämndemäns attityder till rättsliga frågor; samt om dessa nämndemäns demografi och attityder kan predicera individuella beslut i konstruerade rättsfall. Dessutom undersöktes vad som styr nämndemäns autonoma beslut respektive hur rättens enade beslut fattas under överläggningar. Resultaten visade att nämndemän inte var representativa för allmänheten avseende ålder eller emotionellt relaterade attityder till rättsliga frågor, men att varken ålder eller attityder till rättsliga frågor kunde predicera beslutsbeteende i manipulerade rättsfall. Inflytande över nämndemännens beslut går att beskriva i medierande och modererande faktorer i en modell över beslutsprocessen. Implikationer för fortsatt forskning inom området rättsprocessens psykologi diskuteras..

Vi människor gör dagligen många olika bedömningar antingen genom intuition eller mer strategiska där vi genom resonemang kommer fram till ett svar. Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan experters helhetsbedömningar och samma experters bedömningar utifrån kriterier. Data samlades in genom en webbaserad enkät som skickades ut till lärare på Karlstads universitet vilka utvärderade nya idéer relaterade till undervisning.  33 personers svar analyserades genom en multipel regressionsanalys och två t-tester. Slutsatserna är att 43 % av helhetsbedömningen kunde förklaras av de fyra kriterierna: Originalitet, genomförbarhet, användarvärde för studenter och användarvärde för lärare. De återstående procenten kan anses vara intuition samt andra kriterier eller personliga värderingar.

Varulager är en omsättningstillgång, där några grundläggande begrepp inom värde-ringen av omsättningstillgångar är anskaffningsvärde, verkligt värde och lägsta värdets princip. Ett anskaffningsvärde utgörs av utgifter företaget har haft för att anskaffa varulagret. Verkligt värde innebär att värderingen av tillgången ska avspegla priset vid en tänkt marknadstransaktion vid värderingstidpunkten. När ett varulager skall värderas, värderas det till det lägsta av anskaffningsvärde eller verkligt värde, vilket utgör lägsta värdets princip (LVP). Enligt både forskning och fakta framstår varulagervärdering vara svårhanterbart, då flera faktorer behöver tas hänsyn till.

Proaktivitet innebär att aktivt försöka forma sitt liv och sin miljö. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka proaktivitet utifrån proaktiva människors egna tankar och känslor. Av resultatet på ett proaktivitetstest valdes de sju deltagarna med de högsta värdena på proaktivitet ut för intervjuer. Datamaterialet bearbetades sedan med en kombination av deduktiv och induktiv tematisk analys. Deltagarna ansåg sig ha en proaktiv disposition; de beskrev sig som nyfikna; som entreprenörstyper som stimulerades av problemlösning; som envisa; de utgick från målbilder och genomgick en mental planeringsfas innan handling; de betonade eget ansvar; kontroll var viktigt för dem; och de associerade aktivitet med positiva känslor.

Proaktivitet innebär att aktivt försöka forma sitt liv och sin miljö. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka proaktivitet utifrån proaktiva människors egna tankar och känslor. Av resultatet på ett proaktivitetstest valdes de sju deltagarna med de högsta värdena på proaktivitet ut för intervjuer. Datamaterialet bearbetades sedan med en kombination av deduktiv och induktiv tematisk analys. Deltagarna ansåg sig ha en proaktiv disposition; de beskrev sig som nyfikna; som entreprenörstyper som stimulerades av problemlösning; som envisa; de utgick från målbilder och genomgick en mental planeringsfas innan handling; de betonade eget ansvar; kontroll var viktigt för dem; och de associerade aktivitet med positiva känslor.

Vi vill med denna uppsats tydliggöra sambandet mellan aktiviteter och de effekter KM kan tänkas generera. Genom en fallstudie på ett företag har vi undersökt hur aktiviteter kan påverka och generera KM-relaterade effekter. Sammanfattningsvis visar vår undersökning att de positiva effekter KM genererar som vi ville verifiera verkligen ses i projektarbeten. Dock visar undersökningen att det även kan framkomma negativa effekter vid användning av KM vilka vi anser att man bör beakta. Vår undersökning visade även att en effekt kan föranledas av en eller flera aktiviteter samt att en aktivitet kan föranleda en eller flera effekter.

De stora livsmedelskedjorna sta?ller krav pa? sina leveranto?rer att de ska vara certifierade enligt na?gon av kvalitetsstandarderna som finns inom livsmedelsbranschen. Standarderna a?r relaterade till kvalitet, produktsa?kerhet och miljo?. Fo?r leveranto?rerna inneba?r detta att de ma?ste vara certi- fierade fo?r att vara en akto?r pa? marknaden, samtidigt som det fo?r dem bidrar med en o?kad image och trova?rdighet gentemot ko?paren.

Konceptuella modeller är vanligt förekommande i plandriven utveckling men åsikterna om vad konceptuell modellering är och bör användas till är vitt skilda. Agil systemutveckling har växt fram som en motreaktion på den plandrivna systemutvecklingen och forskning har visat att många traditionella verktyg som förknippas med plandriven utveckling förkastas i detta relativt nya sätt att arbeta. Syftet med denna studie är att belysa hur yrkesverksamma inom agila projekt ser på konceptuell modellering i relation till det agila manifestet. Detta har åstadkommits genom intervjuer med flera utövare av agila projektmetoder. Studien visar att det agila manifestet har låg grad av förankring hos utövarna av agila metoder och att endast vissa av principerna efterlevs.

Då en människa drabbas av en kris kan utomstående hjälp krävas för att hantera och bearbeta de existentiella frågor som uppkommer. Ett allvarligt hot mot kvinnors hälsa är våld i nära relationer. Föreliggande studie har undersökt jourkvinnors stödsamtal med våldsutsatta kvinnor på kvinnojourer. Syftet var att undersöka vilken typ av existentiella frågor som personalen möter i stödsamtalen, samt att studera om och i så fall på vilket sätt utrymmet för dessa frågor i stödsamtal bidrar till ett ökat välmående för kvinnor utsatta för mäns våld. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex jourkvinnor runt om i landet.

I studien studeras hur komplexiteten kring sociala medier kan studeras, samt pa? vilket sa?tt sociala na?tverk a?r relaterade till na?tverken i sociala medier och hur det pa?verkar konsumenterna. Syftet med studien a?r att underso?ka de sociala medierna i fo?rha?llande till de sociala na?tverken med fokus pa? konsumentbeteende och da?rigenom skapa en generell modell som fo?rklarar problematiken. Studien bygger pa? en litteraturstudie som i fo?rsta hand sammansta?llts av artiklar med fokus pa? a?mnesomra?dena sociala na?tverk, elektroniska sociala na?tverk och sociala medier. En enka?tunderso?kning gjordes fo?r att sammansta?lla konsumenters a?sikter om a?mnesomra?dena, i syfte att tillslut utmynna i en analys och diskussion. Det ga?r att konstatera att sociala medier har vidgat det sociala na?tverket fo?r den enskilde konsumenten. Detta resulterar i att den enskilde konsumenten nu kan komma i kontakt med fler akto?rer och andra konsumenter som i ma?nga fall kan vara oka?nda.

2008 presenterades utredningen SOU 2008:52, ?Legitimation och skärpta behörighetsregler?. Avsikten var att komma tillrätta med problemet att så många lärare var obehöriga, vilket ansågs försämra kvalitén i skolan. Uppsatsens material består i utredningen samt sex relaterade remissvar.Syftet med uppsatsen var att söka svar på vilka argument utredningen använde, på vilket sätt de presenterades samt hur de bemöttes i remissvaren.För att uppnå detta användes verktyg för retorisk analys och, i remissvaren, ett språkligt perspektiv med fokus på värdeladdade ord.Resultatet var att utredningen till största del använde sig av hänvisningar till bl.a. andra utredningar, forskare och andra auktorisationssystem.Det visade sig även att remissinstanserna s.a.s.