Rapportens övergripande syfte har varit att undersöka om det föreligger någon skillnad i hälsoarbetet på två kommunala grundskolor, där en av skolorna är med i utvecklingsarbetet Hälsofrämjande skola. Övriga frågeställningar som undersökts i studien är skolornas syn på begreppet hälsa samt hur det hälsofrämjande arbetet är organiserat. Tre intervjuer med rektorn, skolsköterskan och idrottsläraren på vardera skola har genomförts och analyserats. Resultaten visade att hälsoarbetet på den Hälsofrämjande skolan genomsyrar hela skolans verksamhet, samt är en ständigt pågående process. Den andra skolan bedriver ett hälsoarbete som initieras av endast ett fåtal drivande individer.

Olyckor sker dagligen och vid nästan alla olyckor uppstår någon form av negativa konsekvenser för miljön. Räddningstjänsten har lång erfarenhet av insatser som förhindrar eller begränsar skador på människor och/eller egendom, men inte lika stor erfarenhet av miljöskyddande insatser. Efter kontakt med nätverket ?Grön räddningstjänst? som finns i Myndigheten för samhällskydd och beredskaps (MSB) regi kunde det konstateras att det finns ett behov av samverkan mellan räddningstjänsten och de aktörer som kan bli inblandade vid miljöolyckor. Detta för att räddningstjänsten måste kunna lära sig om hur miljön påverkas av olyckor och dess insatser.

Syftet med studien var att beskriva anhörigas erfarenheter av arbetsterapeutiska insatser i vården av dementa personer i hemmet. En kvalitativ metod valdes med öppna intervjufrågor och undersökningsgruppen bestod av elva anhöriga. Intervjuutskrifterna analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Det slutliga resultatet presenteras i tre kategorier ?Förskrivning av hjälpmedel och bedömningar?, ?Personligt stöd till anhöriga? samt ?Informatör och samordnare?.

Ett hälsofrämjande perspektiv ska genomsyra hela hälso- och sjukvården där sjuksköterskan uppmanas att främja patienters hälsa. Trots detta visar studier att arbetssättet inom slutenvården gör det svårt försjuksköterskan att ägna tid åt hälsofrämjande insatser. Syftet med studien var att klargöra sjuksköterskans hälsofrämjande arbete inom slutenvården samt vilka faktorer som påverkar arbetet. En litteraturöversikt gjordes där 12 vetenskapliga artiklar bidrog till ett resultat. I resultatet framkom att majoriteten sjuksköterskor såg hälsofrämjande som en del i deras profession men det framkom även att tvetydighet råder om begreppets innebörd.

Ett hälsofrämjande perspektiv ska genomsyra hela hälso- och sjukvården där sjuksköterskan uppmanas att främja patienters hälsa. Trots detta visar studier att arbetssättet inom slutenvården gör det svårt försjuksköterskan att ägna tid åt hälsofrämjande insatser. Syftet med studien var att klargöra sjuksköterskans hälsofrämjande arbete inom slutenvården samt vilka faktorer som påverkar arbetet. En litteraturöversikt gjordes där 12 vetenskapliga artiklar bidrog till ett resultat. I resultatet framkom att majoriteten sjuksköterskor såg hälsofrämjande som en del i deras profession men det framkom även att tvetydighet råder om begreppets innebörd.

Syfte: Syftet med undersökningen är att kartlägga vilka insatser som formuleras i åtgärdsprogram för elever i läs- och skrivsvårigheter samt hur dessa kan förstås. Vidare är syftet att undersöka hur ett antal lärares diskuterar kring åtgärder avsedda att stimulera läs- och skrivutveckling.Teori och metod:Studiens teoretiska utgångspunkt och kunskapsansats är det sociokulturella perspektivet. Centralt i detta perspektiv är att man intresserar sig för hur individer och grupper tillägnar sig och utnyttjar fysiska och kognitiva resurser, och fokus är på samspelet mellan individ och kollektiv. Studien har också inslag av diskursanalys. Språket är centralt, då det inte enbart återger utan även formar verkligheten.

Organisationer gör ofta stora investeringar i sina anställda. Att de frivilligt väljer att säga upp sig orsakar därför stora kostnader. Kunskap om vad som påverkar intention till uppsägning kan möjliggöra riktade insatser för att förhindra uppsägningar. Med syftet att undersöka vad som kan påverka intention till uppsägning skickades enkäter ut till anställda inom ett redovisningsföretag i Sverige under 2008 och 2009. Till studien kunde 403 personers svar användas.

Det övergripande syftet med studien är att pröva om teoribildningen "soptunnemodellen" kan skapa en förståelse för att nationellt ägarskap presenteras som en lösning på den svenska biståndsinsatsen till Afghanistan, trots att regeringens beskrivning av Afghanistan och biståndsmedlens fördelning kan uppfattas som motsägelsefullt.Med grund i soptunnemodellen där lösningar söker efter problem beskrivs det diskursiva brottet i svensk biståndspolitik runt 2003 där regeringen i en propositionen beskrev hur den svenska biståndspolitiken skulle läggas om till att utgå från principen om nationellt ägarskap, där mottagarländerna skulle gå från att vara objekt till att vara subjekt. Denna princip, eller lösning som soptunnemodellen skulle beskriva den som, har sedan präglat de svenska biståndsinsatserna och beskrivs även i utvecklingsstrategin från 2007. Nationellt ägarskap kan därför ses som en etablerad, och färdig lösning när det kommer till att genomföra biståndsinsatser. Den ska visserligen då skifta mellan olika nationer, då nationellt ägarskap ska vara behovsstyrt, men själva grundantagandet om att en viss stabilitet ska finnas etablerad för att möjliggöra nationellt ägarskap tycks ha förbisetts. Med anledning av att dessa typer av insatser, eller i alla fall den insats som Afghanistan har varit, egentligen har haft alla typer av insatser: humanitära, utvecklingssamarbete och militära är kontexten annorlunda.

Syftet med uppsatsen var att kartlägga och granska olika insatser som gjorts inom ramen för statsbidraget för ?läsa, skriva, räkna? år 2009, vid fyra gotländska skolor.  Fokus var på hur elever i skolår 1-3 och i behov av särskilt stöd kan bli hjälpta av dessa insatser. Empirimaterialet samlades in med hjälp av kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger och rektorer samt analys av åtgärdsprogram upprättade för elever i behov av stöd i svenska eller matematik på skolorna.  Resultaten visade att informanterna välkomnade denna satsning på de yngre barnen.

Syftet med denna studie var att ta reda på omdet fanns några genusmässiga skillnader i biståndsbedömningen och i beviljade insatser för äldre i ett område där det finns förväntningar om starka skillnader i könsroller. Materialet omfattade intervjuer med sex biståndsbedömare i två Tornedalskommuner där det i den ena kommunen fanns handläggare med kombinerade tjänster som biståndsbedömare och arbetsledare medan den andra kommunen hade en mera specialiserad organisation, där biståndsbedömning och arbetsledning var separerade och man kan här säga att vi från biståndsbedömarens perspektiv där det givits möjlighet att utveckla behovsbedömningsprocessen utifrån ett könsperspektiv. Metoden som användes var personliga intervjuer. Resultatet visade att det eventuellt kunde finnas vissa skillnader i ålderskategorin 80+. Tillfälliga insatser till ensamstående män kunde ges även om personen i fråga inte hade något psykiskt eller fysiskt funktionshinder.

Organisationer gör ofta stora investeringar i sina anställda. Att de frivilligt väljer att säga upp sig orsakar därför stora kostnader. Kunskap om vad som påverkar intention till uppsägning kan möjliggöra riktade insatser för att förhindra uppsägningar. Med syftet att undersöka vad som kan påverka intention till uppsägning skickades enkäter ut till anställda inom ett redovisningsföretag i Sverige under 2008 och 2009. Till studien kunde 403 personers svar användas.

Studien undersöker hur klienter och kontaktpersoner upplever motivationsarbetet på Frösö LVM-hem. I studien tillämpades både kvalitativ och kvantitativ metod. I ett första skede genomfördes intervjuer med avdelningsföreståndare på samtliga tre avdelningar på institutionen. Detta intervjumaterial användes för utformandet avenkäter som besvarades separat av klienter och kontaktpersoner. Enkäten mäter upplevelsen av motivationsarbete genom skattning av hur viktiga olika insatser och faktorer är för att klienten skall utveckla motivation till fortsatt frivillig vård, hur dessa insatser och faktorer fungerar på Frösö LVM-hem och i vilken omfattninginsatserna tillämpas, samt slutligen klientens egen motivation att fortsätta i frivillig vård.

Syftet med fallstudien var att studera hur lärare, speciallärare och specialpedagog beskriver sitt förebyggande och stödjande arbete med att tidigt upptäcka och åtgärda läs- och skrivsvårigheter i åk 1. Vi har genom kvalitativa intervjuer med två lärare, en speciallärare och en specialpedagog fått en ingående bild av hur detta arbete ser ut på två olika stockholmsskolor. Utifrån pedagogernas intervjusvar tycker vi oss kunna säga att teori och praktik stämmer bra överens och mycket av det som vi har läst i litteraturen verkar också praktiseras ute på de två skolor som vi har studerat. Studien har visat att pedagogerna inte använder sig av ?vänta-och- se?- pedagogiken för att barnens läsning ska komma igång av sig självt utan de menar att de arbetar medvetet förebyggande och med tidiga insatser när det gäller barn som ligger i riskzonen för läs- och skrivsvårigheter.

Studiens utgångspunkt var den makt som medier besitter i framställningen av nyheter, det vill säga den symboliska makt som förmedlas genom språket, bildar opinion, samt påverkar hur dess läsare uppfattar och formar sina bilder av verkligheten samt attityder gentemot den. Det övergripande syftet var att kritiskt granska medierapporteringen av svenska insatser i Afghanistan genom att söka svara på följande frågor; Hur behovet av svenska insatser i Afghanistan framställdes?, vilka diskurser som dominerade framställningarna, definitionerna och beskrivningarna av Sverige/Svenskar och Afghanistan/Afghaner, samt vilka konsekvenser definitionerna får för människors attityder, förhållningssätt och sociala relationer. Uppsatsens teoretiska ram utgjordes av ett postkolonialt perspektiv samt medieteorier, och den metodologiska ansatsen av kritisk diskursanalys, vilken bidrog med verktyg som hjälpt oss att se bakom nyhetstexternas ord och dess innebörd. Diskurserna som framträdde i analysen var; militär/säkerhetspolitisk, antiislamistisk/rasistisk, nationalistisk och globaliseringsdiskurser.

Syftet med uppsatsen är att studera hur socialsekreterare vid socialkontoren i Göteborgs Stad uppfattar och förstår Socialjourens arbete, med utgångspunkt från barnavårdsärenden som varit föremål för insats på Socialjouren. Frågeställningarna innefattar hur socialsekreterarna uppfattar Socialjourens bedömningar, vilka konsekvenser Socialjourens insatser kan få för socialsekreterarna i den fortsatta handläggningen samt vilken betydelse Socialjourens insats kan ha för socialsekreterarnas fortsatta relation med klienten. Studien är genomförd med hjälp av en kvalitativ metod där fem kvalitativa intervjuer genomförts med totalt sju informanter. Alla informanter jobbar vid studiens genomförande på en barn- och familjeenhet på något av socialkontoren i Göteborg. Resultaten i studien visade att socialkontoren var nöjda med Socialjourens bedömningar och de uppfattade inte att Socialjourens insatser när det gäller barnavårdsärenden har några långsiktiga konsekvenser, vare sig för den fortsatta handläggningen eller för den fortsatta relationen med klienterna.