Den 7 oktober 2001 anföll en koalition ledd av USA, Afghanistan för att döda eller tillfångata ledare och medlemmar av terrornätverket Al-Qaeda som skyddades av talibanregimen som styrde i landet. Sedan 2006 har Sverige lett återuppbygnadsprojektet vid PRT Mazar-e Sharif. En av de mest inflytelserika teoretikerna inom upprorsbekämpning (COIN) är den franske officeren David Galula som i mitten av 1900-talet formulerade sin teori om upprorsbekämpning och vikten av att skaffa sig civilbefolkningens stöd för att genomföra en lyckad COIN-operation. Studien använder sig av Galulas teori om COIN och hans åtta punkter som analysverktyg vid studien om den svenska insatsen i Afghanistan. Av studien framgår att den svenska insatsen skiljer sig mot Galulas teori på flera punkter.

Flertalet kommuner har arbetat fram grönstrukturplaner för att se över grönområdenas bevarande och utvecklingsmöjligheter. Grönstrukturplanen fungerar även som ett planeringsunderlag för att hantera förfrågningar om exploatering på grönområden. Färjestaden är en attraktiv ort i Mörbylånga kommun där inflyttningen ökar stadigt. Behovet av nya bostadsområden är stort. Mörbylånga kommun ser gärna en förtätning i Färjestadens centrala delar samtidigt som ett behov av att bevara grönområden aktualiseras i pågående planprocesser. Kommunen har idag flera pågående planprojekt som tar grönområden i centrala delarna av Färjestaden i anspråk, men saknar samtidigt en grönstrukturplan för Färjestaden. Ett grönområde kan värderas på flera olika sätt.

Studien syftar till att söka samband mellan gestaltning av den fysiska miljön och upplevd trygghet runt ett förortscentrum, samt undersöka hur dessa förhållanden behandlas i en centrumomvandling. Detta gjordes utifrån en fallstudie över Mörby centrum. Genom observationer, intervjuer och frågeformulär samlades data in, som sedan ställdes mot beprövade teorier av såväl forskare som myndigheter och författare. Dessa användes sedan för att granska den nya detaljplanen över området ur ett trygghetsperspektiv. Studien visade att sambanden mellan upplevd trygghet och gestaltning av den fysiska miljön är många och starka. Den nya planen över Mörby centrum ger utifrån analysen goda förutsättningar att öka den upplevda tryggheten, då den behandlar många av de samband som hittades. Det uppdagades dock att nya otrygga områden kan utvecklas runt centrumet, men att dessa inte kan påvisas med visshet innan planen är genomförd..

Syftet med studien var att studera den fysiska inomhusmiljöns betydelse för barns lek ochmeningsskapande i två olika förskolor. Studien utgick från frågeställningarna, hur använderbarnen artefakter i sin lek? samt vilka miljöerbjudande använder barnen i sin lek? Vi använde ossav observation med videokamera som metod för att undersöka detta på två olika förskolor,utifrån två perspektiv. Dessa var det sociokulturella perspektivet och perspektivetmiljöerbjudande, där de centrala begreppen var artefakter och miljöerbjudanden som vi brukadesom analysverktyg.Det som visades utifrån resultatet i det sociokulturella perspektivet var att barnen samspelademed varandra och de artefakter som fanns tillgängliga för att skapa en lek.Med utgångspunkt i perspektivet miljöerbjudande medförde resultatet i att olika lekhandlingarskapades av vad miljön erbjöd barnen samt att barnen sökte upp miljöerbjudanden i sin lek.Barnen samspelade med miljön för att skapa en lek.Slutsatsen av denna studie var att den fysiska inomhusmiljön har betydelse på olika sätt förbarns lek och meningsskapande i förskolan..

Syftet med uppsatsen är att förklara de stridstekniska principerna genom en historisk återblick som undersöker om det finns en oföränderlighet i stridens grunder. Uppsatsen ämnar pröva teorin om stridens grunder, eld ? rörelse ? skydd. Uppsatsen tar utgångspunkt i Erwin Rommels slutsatser efter första världskriget och jämför dessa mot modern svenskt infanterireglemente för att utröna om teorin om stridens grunder är beständig. I samband med detta eftersöks även indikatorer som kan vara de bakomliggande faktorerna till varför striden på lägre taktisk nivå kan vara sig lik trots att krig kan ta sig olika i uttryck. Uppsatsens slutsats är att om grundläggande faktorer i människans natur och vår fysiska värld är konstanta och oföränderliga och dessa styr striden på lägre militära nivåer är även stridens grunder beständiga. Alltså kommer mänsklig konflikt att se likadan ut på de lägre militära nivåerna, oavsett tidsålder.

Antalet äldre i Sverige har ökat och det tillsammans med omorganisationer inom sjukvården har skapat ett större tryck på äldreomsorgen. Hemtjänsten är en stor del utav äldreomsorgen och eftersom många äldre vill bo kvar hemma, fastän de inte klarar sig självständigt, har hemtjänsten fått stor betydelse. För att klara av det ökade trycket ersätter många hemtjänstgrupper den manuella planeringen med en IT-baserad planering. Lapscare är ett IT-baserat planeringssystem som införts i Varbergs kommun för att ta fram den optimala planeringen för hemtjänstinsatser. Studiens syfte är att belysa hur de Lapscareansvariga i den offentliga hemtjänsten uppfattar att Lapscare fungerar.

Syfte och frågeställningarSyftet med den här studien är att undersöka lärares förutsättningar för att implementera den nya läroplanen Lgr 11 i ämnet idrott och hälsa. Detta har undersökts med utgångspunkt i följande frågeställningar:-­? Hur är lärarnas syn på ämnet idrott och hälsa?-­? Hur ser lärarna på sina praktiska förutsättningar att bedriva sin undervisning i ämnet idrott och hälsa?-­? Hur upplever lärarna implementeringsarbetet kring Lgr 11 i ämnet idrott och hälsa?MetodStudien har en kvalitativ ansats. Resultaten är baserade på semistrukturerade intervjuer med sex lärare i idrott och hälsa. Respondenterna är verksamma på grundskolor i Stockholms län.

Det här examensarbetet har syftet till att undersöka hur integrerad trafik- och samhällsplanering kan bidra till ett mer hållbart transportsystem. I uppsatsen diskuteras olika hinder och barriärer som uppkommer i en integrerad planering. Examensarbetet är i huvudsak av kvalitativ karaktär. En litteraturstudie har genomförts om hur trafik- och samhällsplaneringen kan integreras. Det empiriska materialet består av en fallstudie genomfördes i Örebro regionen, i kommunerna Örebro, Kumla och Hallsberg.

Syftet med undersökningen var att utvärdera metoder för hur landskapsarkitekter kan kommunicera med små barn (3-6år) kring planering av deras fysiska utemiljö så att barnens perspektiv framkommer. Tre kommunikationsmetoder: ?Tecken och karta?; ?the Insight Method ? och ?Stafettberättelse?, testades och dokumenterades genom metoden observation och loggbok. Observationerna analyserades sedan under rubrikerna: barns perspektiv och tidsåtgång. I studien framkom att metoderna inte entydigt nådde barnens perspektiv och att metoderna skiljde sig åt vad gällde tidsperspektiv.

Många kommuner i Sverige har höga ambitioner att antal cyklister ska öka i just deras kommun. Men faktum är att bara två kommuner i hela Sverige, Linköping och Malmö, har lyckats tagit fram en cykelplan som har blivit godkänd av Trafikverket. En av många kommuner som blivit underkända är Södertälje. Att cykelvägar mellan kommuner inte byggs beror i stor del på den bristande finansieringen, både inom kommunen och från Trafikverket. Men också av att kommunens eget planeringsunderlag för regionala cykelvägar är bristfälligt.Syftet med examensarbetet är att utifrån ett arbetspendlingsperspektiv ge underlag för planering av Södertäljes regionala cykelvägar och utgör ett exempel på metod som kan tillämpas vid projektering av cykelvägar över kommungränser.

Demografiska, kulturella och samhälleliga förändringar sker i stor utsträckning i dag i våra städer. I och med dessa utvecklingar finns ett ökat behov av mer flexibla bostäder anpassade för en bredare målgrupp. Kärnfamiljen har ersatts av singelhushållet, som numera är den vanligaste hushållstypen i Sverige och även andra familjekonstellationer blir allt vanligare. Detta ställer ökade krav på den kommunala planeringen och bostadsmarknaden att möta dessa behov. Men trots dessa förändringar står bostadsmarknaden och stampar och de bostäder som byggs i dag följer ett ideal konstruerat för fyrtio år sedan.

Syftet med rapporten var att ta reda på vad lärare har för tankar om, och planering kring, den nya ettans läs- och skrivinlärning, hur lärare vill att deras elevers första möte med skriftspråket i skolan ska se ut och hur lärare anser de kan arbeta för att väcka barns lust att ta sig an bokstäverna. Vidare undersöks om det finns skillnader mellan olika lärares sätt att se på läs- och skrivinlärningen beroende på deras utbildningsbakgrund och erfarenhet inom yrket.Tidigare forskning kring ämnet redovisas i bakgrundskapitlet. Där bland annat åsikter kring val av läsinlärningsmetod, vikten av elevens förkunskaper och självbildens betydelse för läs- och skrivutvecklingen tas upp.Lärares tankar kring läs- och skrivinlärning sammanställs i resultatkapitlet. Studien visar bland annat att lärare anser att det ska vara ett lekfullt och spännande möte med det skrivna språket när barnen först kommer till skolan, för att situationen inte ska överdramatiseras och för att det ska vara roligt att lära sig läsa och skriva.Slutligen ställs respondenternas tankar kring läs- och skrivinlärning mot tidigare forskning kring ämnet i diskussionskapitlet..

Syftet med vår undersökning är att få en bild av inställningen hos lärare i år ett till tre angående de nya målen och de nationella proven som införts i årskurs tre. Vidare vill vi se hur lärarna menar att de använder sig av kursplanerna i sin planering och bedömning och om de anser att de förändrat sitt arbetssätt angående huruvida målen ska uppnås och hur bedömningen ska ske.Vårt val av metod är enkäter därför att vi vill nå ut till många lärare och få ett vidare perspektiv på undersökningen. Enkäten består av tre delar med sammanlagt sex frågor utöver inledande bakgrundsfrågor. Undersökningen är en kvalitativ studie med hermeneutisk ansats då vi vill tolka och analysera respondenternas svar.I resultatet framgår att respondenterna inte nämnvärt förändrat sitt arbetssätt men att de upplever de nya målen och nationella proven på ett positivt sätt. Det framgår även att, tack vare ett projekt inom den aktuella kommunen angående ?Kunskap och bedömning?, har ett nyväckt intresse för kursplanernas målkriterier framstått.

Furulund är en mindre ort i Skåne som står för en stor förändring när orten får en tågstation..

Rapportens syfte är dels att göra en samlad beskrivning och en kritisk granskning av två hälsoprojekt som baseras på samverkan mellan olika aktörer, dels att undersöka den valda projektformens möjligheter för ett hälsofrämjande arbete. Projektet Hälsoarbete i samverkan bygger på samverkan mellan olika aktörer i en kommun, från förskola till näringsliv, och projektet Idrott och folkhälsa mellan idrottsrörelsen och flera landsting.Projekten har bedrivits under relativt lång tid och därför är det empiriska materialet i form av skriftligt material, som bl.a. prospekt, projektplaner, protokoll, utvärderingar och utbildningsmaterial, omfattande. Utöver detta har intervjuer gjorts. Dessutom har jag som utvärderare också haft en delvis operativ roll i projekten som givit en god kännedom.Analysen visar att hälsoprojekten bedrivit en betydande verksamhet som nått många, inte minst barn och ungdomar.