SammanfattningAtt hantera konflikter är något som många ledare/chefer står inför i sin yrkesroll. Mitt syfte med studien,har varit att visa vilka åtgärder och resurser dessa chefer tar till när de hanterar och löser konflikter, i de olika verksamheterna i den kommunala sektorn? För att kunna göra detta har jag med en induktivansats gjort en kvalitativ empirisk undersökning med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Jag har intervjuat sex stycken chefer på olika nivåer, vad det gäller kön, ålder, och olika tid som chef för att få en uppfattning av hur de ser på konflikt. Detta har jag gjort för att identifiera de processer som sker vid konflikt och ge läsaren en förståelse av vad konflikthantering innebär både för oss som människor men också i form av arbetstagare och av chefer.

Syftet med denna studie är att undersöka den påstådda universala naturen av mänskliga rättigheter genom att använda mig av debatten kring asiatiska värderingar, som en kulturrelativistisk teori. De grundläggande argumenten som poängteras av försvarare av asiatiska värderingar är att de asiatiska och västerländska stater tillhör olika kulturer som även skiljer i deras uppfattning av etik och moral, vilket påverkar deras olika uppfattning av mänskliga rättigheter. I argumentationsanalysen kring asiatiska värderingar har jag använt mig utav texter från Xiaorong Li, Amartya Sen, Lee Kuan Yew och Mahathir bin Mohamad, då dessa forskare och politiker representerar åsikterna av de två teorierna jag använder mig utav i argumentationsanalysen, universalism och relativism/kulturelativism. Kopplat till denna debatt diskuterar jag även hur ett större konsensus kring internationella mänskliga rättigheter skulle ske, eller ifall det finns en möjlighet för en nedgång av ett internationellt konsensus. Jag har kommit fram till att argumenten från båda sidor i diskussionen presenterade i denna studie har fört fram viktiga åsikter som är av stor betydelse för framtida samarbete mellan stater.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur elever definierar ?eget skapande?, vilket är en term som används i läroplanen för de obligatoriska skolformerna och i kursplanen i bild. Jag har också undersökt om elever på högstadiet håller på med något eget skapande på fritiden och om de tycker att det finns tillräckligt med tid för eget skapande på bilden i skolan.Studien består dels av en enkätundersökning där 84 elever på högstadiet har svarat och dels av intervjuer med fyra av eleverna. Resultatet visar att dessa elever har olika uppfattning om vad som är eget skapande. En stor del av eleverna har använt sig av ordet ?själv? i sina definitioner, antingen i bemärkelsen att man arbetar själv under bildskapandet eller i den mening att man själv kommer på vad som ska skapas.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur elever definierar ?eget skapande?, vilket är en term som används i läroplanen för de obligatoriska skolformerna och i kursplanen i bild. Jag har också undersökt om elever på högstadiet håller på med något eget skapande på fritiden och om de tycker att det finns tillräckligt med tid för eget skapande på bilden i skolan.Studien består dels av en enkätundersökning där 84 elever på högstadiet har svarat och dels av intervjuer med fyra av eleverna. Resultatet visar att dessa elever har olika uppfattning om vad som är eget skapande. En stor del av eleverna har använt sig av ordet ?själv? i sina definitioner, antingen i bemärkelsen att man arbetar själv under bildskapandet eller i den mening att man själv kommer på vad som ska skapas.

I den internationella forskningen om styrelseformer finns en allmän uppfattning om att den politiska utvecklingen under 1900-talet indikerar en övergång från government till governance. Nya styrelse- och samarbetsformer har inneburit att den tidigare välfärdspolitiken har omformulerats till en entreprenörsmässig stadspolitik, vilket har skapat en innehållsmässig förskjutning i planeringens grundläggande syfte och mål. Mot bakgrund av globaliseringen satsar numera allt fler städer på att marknadsföra sig som attraktiva för att kunna konkurrera om det internationellt rörliga kapitalet. Problematiken i detta sammanhang är att särskilda handlingsinriktade strategier har blivit dominerande i det planpolitiska arbetet, vilket således får konsekvenser för stadens utformning och stadsbild.Den kommunikativa planeringen förespråkar samverkan och dialog mellan alla berörda parter i syfte att skapa konsensus och en samsyn i stadsbyggnadsfrågor. Men beroende på vilka ide?er som inkluderas respektive exkluderas från diskursen påverkas därmed vår uppfattning och förståelse av stadens attraktivitet.

Syftet med min forskning var att undersöka fritidspedagogers uppfattning kring barns samlärande samt hur det påverkar verksamhetens utformning. Studien baseras på relevant litteratur inom området samt på kvalitativa intervjuer med fyra fritidspedagoger verksamma vid fyra olika fritidshem i en kommun i Norrbotten. Resultatet visar på att fritidspedagogerna till största delen har en sociokulturell uppfattning kring barns samlärande även om samlärande är ett nytt begrepp för fritidspedagogerna. Lärandet sker, i ett sociokulturellt perspektiv, i interaktion med andra och man antar att människans kunskap skapas och upprätthålls genom interaktion som sker i specifika kulturella sammanhang. Fritidspedagogerna menar att barnen lär sig genom gemensamma erfarenheter, genom att observera varandra och genom att träna varandra på hur man beter sig när man är i en grupp.

Vad kännetecknar en bra röst? Denna studie syftar till att utröna huruvida det finns något i den akustiska talsignalen som kan säga något om vilken uppfattning lyssnaren bildar sig om talaren. I kommersiella sammanhang är sättet att förmedla viktigt för att ge lyssnaren rätt budskap och i detta är rösten ett viktigt redskap. Grunden till föreliggande studie var att låta en grupp lyssnare bedöma några olika röster samt att analysera rösterna akustiskt, varefter en jämförelse mellan resultat från lyssnarbedömning och akustisk analys gjordes.En kvinna och en man i grupperna professionella samt icke-professionella röstanvändare läste in en standardtext. Inspelningarna analyserades akustiskt och bedömdes perceptuellt av en lyssnargrupp, omfattande 10 individer utan röstprofessionell kompetens.

Studier och forskningsrapporter visar att svenska elever har bristande matematikkunskaper. Antalet elever som inte når den grundläggande kunskapsnivån i matematikämnet har ökat. Syftet med denna studie är att undersöka vilken uppfattning lärare har av varför vissa elever tappar motivation och lusten att lära matematik och vilka faktorer som påverkar elevers studieresultat i matematikämnet. Förhoppningarna med denna studie är att få en djupförståelse av några lärares uppfattning av vissa specifika fenomen och hur dessa uppfattningar kan analyseras i förhållande till aktuell forskning och litteratur inom detta område.Studien innehåller två delar, en bakgrund och en empirisk studie. I bakgrunden presenteras tidigare forskning som kopplas ihop med litteraturens teorier angående inlärningsteorier, lärandeprocesser och matematik samt matematiksvårigheter.

Huvudämnet för uppsatsen var att undersöka hur ungdomar som är aktuella försocialt uppsökande fältarbete, vill att ett socialt stöd ska se ut samt studera dessaungdomars uppfattning och inställning till socialtjänsten. Studien har även somavsikt att diskutera hur ett stöd till utsatta ungdomar skulle kunna se ut för att nåunga i behov i ett tidigare skede samt i situationer som uppfattas som positiva fördessa.Den teoretiska utgångspunkten för uppsatsen är socialpedagogik och resilience.Empirin består av 15 kvalitativa semistrukturerade intervjuer både i grupp ochindividuellt med 32 ungdomar totalt från Ale, Partille och Angered, som vi möttdå vi följt fältarbetare i respektive område. Vi har därefter analyserat vårt resultatmed tidigare forskning och låtit oss inspireras av analysmetoden Grounded theory.Det huvudsakliga resultatet för studien är att ungdomarna vi intervjuat vill att enstödperson ska lyssna och förstå. Ungdomarna belyser vikten av delaktighet ochatt ha eller skapa en relation med stödpersonen men att denna inte ska värdera detsom sägs. De uttrycker även att en bra stödverksamhet ska ligga lättillgängligt ochha en personal som alltid är nära till hands.

Detta examensarbete syftar till att undersöka och få ökad förståelse för hur gymnasieelever upplever sex- och samlevnadsundervisningen i skolan. Med utgångspunkt från aktuellt forskningsläge där ungdomar, sexualitet och undervisning ligger i fokus, har vi knutit an till teoretiker som Giddens och Foucault. Dessa två har utvecklat teorier om människans sexualitet i dagens samhälle men knyter även an till ett historiskt perspektiv. Vilka vi har funnit användbara i vår kunskapsgrund för att problematisera och fördjupa vår syn på sexualiteten..

Det blir allt viktigare för butiker att differentiera sig från sina konkurrenter för att locka kunder. Genom marknadsföring kommunicerar butiken med kunderna och kan påverka vilken bild och uppfattning de får av butiken. En viktig marknadsföringskanal som ofta blir bortglömd är butikens egna skyltfönster. Skyltfönstret står för det första intrycket kunden får och kan vara avgörande för vilka associationer som förknippas med butiken.Syftet med den här rapporten är att undersöka hur en klädbutik utformar sina skyltfönster med hjälp av olika knep och metoder. Rapporten fokuserar på hur exponeringen och butikens syfte med skyltningen uppfattas av konsumenterna.

Ordet användarmedverkan används ofta inom systemutvecklingsområdet, men vad som egentligen menas med användarmedverkan är enligt min uppfattning otydligt. Många metoder specificerar att användarna skall involveras på olika sätt men det slutliga engagemanget sker ändå utifrån vad organisationen och det aktuella projektet avser att lösa. Denna rapport skall belysa två systemutvecklingsmetoder från olika länder och hur de ställer sig till användarmedverkan. Rapporten genomförs i huvudsak som en litteraturstudie..

Abstract Examensarbetet handlar om vilka likheter och skillnader det finns mellan å ena sidan Maria Montessoris tankar och idéer om miljö och å andra sidan hållbar utveckling i miljöfrågor. Jag har valt att använda mig av två Montessoriförskolor men den ena förskolan har även en hållbar utveckling profilering. Mitt syfte med undersökningen är att intervjua personal på förskolorna för att få en uppfattning om det finns några likheter och skillnader på hur förskolorna arbetar med miljöfrågor. Mina frågor är; Hur behandlas "miljötänkandet" i Montessoripedagogikens grundtankar? Varför väljer en Montessoriförskola att ha en miljöprofil? Hur präglar miljöprofilen arbetet på förskolan? Hur skiljer sig miljötänkandet på Montessoriförskolor med respektive utan miljöprofil? Hur delaktiga är föräldrarna i olika stadier för hållbar utveckling? Jag har även använt mig av en enkät som föräldrarna på Montessoriförskolan med ?Hållbar utveckling? utmärkelse har besvarat.

Syftet med vår studie är att beskriva elevers uppfattningar om manlighets- och kvinnlighetsnormer, för att ge oss ökad förståelse för pojkarnas skapande av könstillhörighet. Upplägget i vårt arbete var inledningsvis en litteraturstudie. Efter detta lämnade vi ut en enkät därefter gjorde vi observationer och avslutningsvis en analys av elevtext. Vi har genomfört vår studie på en F-5-skola och en F-6-skola i Luleå och Sundsvalls kommun. Vår studie visar att traditionella könsnormer förekommer i undersökningsgruppen..

I denna studie har vi utvecklat, testat och utvärderat ett uppföljnings-instrument som följer upp personalens användning av och uppfattning om informationssystemen i en socialförvaltning. Uppföljningsinstrumentet är utformat utifrån en redan etablerad modell (Information Systems Success Model). Inhämtningsdelen har vi utformat i form av en enkät. Analys och redovisningsdelen har vi utformat utifrån modellen. Uppföljningsinstrumentet kan användas som en del i en socialförvaltnings kontinuerliga förbättringsarbete och kräver inga förkunskaper i informatik eller informationslogistik för att användas..