Syftet med följande studie är att undersöka de lågpresterande eleverna i årskurs 6 uppfattning om nivågruppering i matematikundervisningen. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om nivågruppering. Med hjälp av kvalitativa intervjuer och enkäter ville jag se om de lågpresterande eleverna upplever matematikundervisningen som mer lustfylld i en homogen grupp, samt om den eventuella effekten av stigmatisering i slutändan kommer att hämma deras kunskapsutveckling. Resultaten pekar på att en individualisering av undervisningen i form av nivågruppering ger de lågpresterande eleverna en uppfattning om att de behärskar kunskapsområdet och de upplever därför matematiken som mer lustfylld och intressant och att detta stärker elevernas självtillit..

Vårt syfte är att skapa en ökad förståelse för EVM och deras styrka i svensk dagligvaruhandel i egenskap av varumärkeskapital. Vårt syfte är också att undersöka hur starka EVM är relativt traditionella varumärken samt utreda om de generella dimensioner som konsumentbaserat varumärkeskapital anses bestå av är relevanta för tvättmedel i dagligvaruhandeln. Vi har använt en redan operationell modell för konsumentbaserat varumärkeskapital utformad för traditionella varumärken och applicerat denna på egna varumärken. Genom kvantitativ metod, i form av 97 enkätundersökningar har vi testat den operationella modellens relevans samt jämfört styrkan av EVM mot den av traditionella varumärken. Vår undersökning visar att Skona, ICA: s egna varumärke, har skapat ett starkt konsumentbaserat varumärkeskapital.

Syftet med studien är att få inblick i hur elever i årskurs fem upplever matematikläxorna och om det finns faktorer som påverkar inställningen positivt. Det empiriska underlaget består av en flerfaldig undersökningsmetod vilket innebär både en kvantitativ och en kvalitativ metod för att skaffa dataunderlag. Det kvantitativa underlaget består av en enkätundersökning som 47 elever besvarat och ett kvalitativt underlag bestående av 11 intervjuer med utvalda elever. Resultatet visar att matematikläxan uppfattas positivt av övervägande del. Slutsatser är att matematikläxan verkar vara ett flitigt använt arbetsätt i matematikundervisningen men den behöver individanpassas i större utsträckning, framför allt för elever med negativ inställning..

Det är en vanlig uppfattning hos gemene man att Internet är laglöst och att man i princip får göra vad man vill på nätet. Detta är dock en felaktig uppfattning då vara lagar gäller såväl utanför nätet som på nätet. I och med att en ny teknik införs såsom Internet kan det i för sig hända att det uppstår osäkerhet om hur de befintliga lagarna ska tillämpas på den nya tekniken. En juridisk knäckfråga, som Internetanvändningen har givit upphov till, är hur rättsreglerna ska tillämpas på länkning. Kan länkning anses utgöra exemplarframställning, tillgängliggörande för allmänheten eller medhjälp till brott? Mitt syfte med uppsatsen är att analysera om länkning, de lege lata, utgör en brottslig gärning..

BAKGRUND: Kunskap om patienters förväntningar på omvårdnad är av stor vikt för att sjuksköterskor ska ges möjlighet att uppfylla patienternas omvårdnadsbehov. Varje patient är unik och behoven skiljer sig liksom varje patients förväntningar. SYFTE: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar om vilka förväntningar patienterna har på omvårdnad. METOD: Metoden som användes var kvalitativ och nio sjuksköterskor inom sluten vård intervjuades. RESULTAT: Resultatet gav fyra kategorier; kommunikation, delaktighet, smärtlindring och behov.

I detta arbete ville jag titta närmare på hur eleverna ser på sitt eget lärande vad gäller laborationer och demonstrationer. Därför genomförde jag en enkätundersökning på en 7-9-skola och en gymnasieskola i Skåne där eleverna fick ge sin syn på hur roligt och lärorikt det är med laborationer och demonstrationer. Jag ville jämföra det med hur lärarna såg på de två arbetssätten och hade därför intervjuer med flera lärare vid de båda skolorna. Resultaten pekar på att eleverna uppskattar såväl demonstrationer som laborationer, både vad gäller underhållningen och lärandesituationen. Även om ingen direkt jämförelse mellan laboration och demonstrationer gjordes antyder resultaten att elevernas uppfattning avseende laborationer och demonstrationer är liknande, det vill säga att eleverna har samma inställning till laborationer som demonstrationer.

Målet med föreliggande arbete var att undersöka följande två frågor:1. Vilka svårigheter har elever ofta med derivata?2. Vilka teorier är centrala för den matematikdidaktiska forskningen om dessa svårigheter?Metoden som använts kallas "meta-syntes" och är en typ av forskningsöversikt som förutom att sammanställa resultat även transformerar, analyserar och renodlar dem.

Syftet med studien är att undersöka vad några intagna med ett kortare straff har för uppfattning om sin fängelsevistelse och den behandlingsform som en svensk öppen anstalt erbjuder dem inför deras frigivning, samt belysa deras uppfattning med styrdokumenten för svensk kriminalvård. De intagnas uppfattning kommer också att jämföras med en ansvarig chef inom kriminalvården och dennes syn på fängelsevistelse och behandlingsform. Utifrån syfte och frågeställningar användes en kvalitativ metod som baserades på fyra intervjuer, vilka kompletterades med den ansvarige chefens intervju, vilket kan ses som en förstärkning till undersökningen. Denna gjordes för att stärka validiteten av de fyra första intervjuerna.Studien visade att det verkar vara så att vården inom svensk kriminalvård inte fungerar på ett tillfredsställande sätt. De som är tillfrågade upplever att deras personliga livssituation inte beaktas, utan behandling sker mer i form av något som kan liknas vid massproduktion.

Denna uppsats behandlar enhetschefers uppfattning av konflikter i samband med lönesättning. Studien har tre syften i form av att beskriva enhetschefers uppfattning, relatera uppfattningen till olika ledarstilar, om möjligt utveckla dessa ledarstilar samt att jämföra Göteborgs och Sydneys enhetschefers uppfattning av konflikter i samband med lönesättning. Specifika frågeställningar i form av hur enhetschefer för äldreboende uppfattar konflikter i samband med lönesättning samt vilka likheter och skillnader som finns gällande hur enhetschefer för äldreboende i Göteborg respektive Sydney uppfattar konflikter i samband med lönesättning har studerats på plats i både Göteborg och Sydney. Kvalitativa intervjuer har skett med fyra enhetschefer i respektive stad med en semistrukturerad intervjuguide som har kompletterats med litteraturstudier. Studiens teoretiska referensramar utgörs av en triangulering i form av Blake och Moutons ledarstilsteori och konfliktteori.

Syfte:Syftet med föreliggande arbete är att undersöka hur äldre personer och personal på ett vårdboende i Uppsala uppfattar kvalitéten på den mat som levereras färdig till boendet och sedan serveras. Metod: Studien har en kvalitativ design och genomfördes genom intervjuer på fem äldre och fem personal på ett vårdboende. Intervjuerna analyserades genom en kvalitativ analysmetod. Resultat: I studien framkom att de äldre och personalen ofta hade samma uppfattning om vad bra mat var. De äldre hade dock kritik angående matens temperatur, doft, smaksättning och variation i större utsträckning än personalen.

Arbetet undersöker de synskadades och blindas uppfattningar om den offentliga miljön, samt belyser förutsättningar och konkreta utformningar som möjliggör de synskadades vistelse i offentligheten.  Arbetet behandlar två olika intressen som står mot varandra; bevarandevärdet och de funktionshindrades möjligheter. Jag undersökte hur synskadade och blinda orienterar sig i offentliga miljöer och på vilket sätt jag kunde applicera deras kunskap i ett trapphus på Birger Jarlsgatan 20 i centrala Stockholm som är blåmärkt. Genom teorier, intervjuer, observationer och självrapporter kunde jag bilda en uppfattning om hur personer orienterar sig i offentlighet. Jag kunde lokalisera farliga platser i den aktuella lokalen samt fick uppfattning om hur det är att inte kunna ta del av den visuella världen..

Syfte och frågeställningar: Att undersöka hur ungdomar som är placerade enligt 2-3 § i LVU ser på sin egen situation som omhändertagen, hur deras uppväxt sett ut samt att se på eventuella skillnader mellan pojkar och flickor. Utöver detta vill vi se huruvida de ungas uppfattningar stämmer överens med annan berörd behandlings- personals uppfattning om grunder för LVU-omhändertagande generellt sett.Metod: Vi har valt att använda oss av kvalitativ intervjumetod där vi intervjuat tre ungdomar och två behandlingsassistenter, intervjuerna har varit uppdelade i fyra teman: Familj och vänner, Missbruk och kriminalitet, Tidigare insatser från socialtjänsten samt Skolgång. Resultatet av dessa intervjuer har analyserats med hjälp av litteraturstudier i ämnet samt teorier om kön och socialkonstruktivism.Resultat och konklusion: Vår studie visar på tydliga skillnader mellan könen i skälen till omhändertagande enligt LVU. Behandlingspersonalens generella uppfattning om grunderna till LVU-omhändertagande åskådliggör en i stort sett samstämmig bild tillsammans med ungdomarnas uppfattning. Samtliga ungdomars uppväxt och föräldrarelation har på olika sätt varit problematisk..

Bakgrund: De flesta dödsfall föregås av en svår sjukdom och många är medvetna om att döden är nära. Patienter som befinner sig i livets slutskede kan känna svåra känslor som sjuksköterskan behöver hjälpa patienten att hantera. Döden och döende är unikt för varje individ, därför ställs det stora krav på den som vårdar en döende patient.Syfte: Syftet med studien var att beskriva det stöd sjuksköterskan kan ge till patienter i livets slutskede. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie med systematisk sökning i olika databaser. Resultat: Resultatet delades upp i huvudgrupperna sjuksköterskors respektive patienters uppfattning om stöd vid livets slutskede.

Detta examensjobb fokuserar på hur lärare själva ser på fenomenet ledarskap i skolan, och hur de uppfattar att detta påverkar lärandet i skolan. Arbetet är inspirerad av den fenomenografiska ansatsen men den är samtidigt även en kvalitativ studie. Studien kommer visa att lärare har en uppfattning om att det mest grundläggande för ett bra ledarskap är att man som lärare har en bra relation till eleverna, och att ledarskapet i sig är det mest grundläggande vi har i skolan för att ha ett fungerande klassrumsklimat. Ledarskapet visar sig även vara viktigt för att eleverna ska lära sig så mycket som möjligt i skolan, och att det är grundstenen för att motivera eleverna till att lära..

Syftet med studien var att undersöka hur gymnasieelever uppfattar hur stor betydelse olika motiverande krafter har för deras egen vilja att ta eget ansvar för sina studier. Undersökningen som gjordes var kvantitativ med kvalitativa inslag. Undersökningsmetoden som användes var en enkät där frågorna var fasta men med inslag där respondenten fick möjlighet att lämna en motivering. Urvalsgruppen var en gymnasieskola där tre klasser och totalt femtiosju stycken gymnasieelever undersöktes. En operationell definition gjordes där de motiverande krafterna som fanns i skolan fick en konkret innebörd.