Syftet med studien är att undersöka hur flickor i årskurs 7 upplever stress i skolan och vad de anser att lärare, och skolan i allmänhet, kan göra för att motverka detta. Studien bygger i huvudsak på kvalitativ insamlad data i form av intervjuer, men även på kvantitativ insamlad data i form av en enkätundersökning.I resultatet kan utläsas att 71 % av flickorna de senaste tre månaderna har upplevt stress. De huvudsakliga stressorer som flickorna angav var läxor och prov, fritidsaktiviteter, betyg, muntliga framställningar och skönhetsideal. Vid stressade situationer upplevde flickorna bl.a. huvudvärk, magont, trötthet, sömnproblem, nedstämdhet och bristande kontroll.

Syftet med denna studie var att belysa vad arbetsgivare kan göra för att minska stressen hos den enskilde individen och på så sätt också minska ohälsotalen. Ett antal forskares syn på stress har studerats för att få fram vilka faktorer som har betydelse för den enskilde individens psykosociala arbetsmiljö. En enkätundersökning genomfördes för att mäta vilka faktorer som framkallar upplevd stress hos individen. Vår utgångspunkt bestod till stor del av Karaseks krav och kontrollmodell. De faktorer som mättes i enkäten var individens upplevda kontroll, krav, sociala stöd, personliga egenskaper och tekniskt informativt stöd.

Presently Sjöfartsverket do their maintenance according to a standard program, which means that every maintenance task will be done when the task limit occurs. This leads to a very long downtime for the aircraft in some occasions and very short downtime in others. The goal with this work is to reach a higher regularity of the aircraft operation. To reach a higher regularity for the operational needs, this work will present a hypothetic better maintenance concept for Swedish Maritime Administration. The concept is based on equalized maintenance structure, which means that every maintenance occasions are meant to take the same time to perform.

Människor söker idag vård på akutmottagningar för att de är sjuka och skadade. Dessa patienter är sårbara i den akuta situationen och kräver därför att få ett bra bemötande av akutmottagningens personal samt adekvat bedömning och behandling på kort tid. De flesta som söker till akutmottagningen är äldre patienter. Antalet äldre ökar kraftigt i framför allt Sverige men antalet platser på akutmottagningar och sjukhus minskar. Den ökande pressen är stressande för bland annat sjuksköterskan på akutmottagningen och det kan leda till ett försämrat vårdarbete och bemötande.

The purpose of this study is to show how the modern society, with demands, expectations and the time constraints of adults, affects children and the everyday life at the preschool. Our intention is also to show the importance of identify stress symptoms of the children.        The study is of qualitative empirical kind and is based on a questionnaire to 19 parents of preschool children at the age of three to five years old. Interviews are made with four preschool teachers on one preschool. An observation of children in possible stressful situations is made during three days each at two preschools.     The results show that the modern society affects children and can be stressful. It also affects the everyday life at the preschool.

Syftet med denna studie är att med kvalitativ metod undersöka hur skolfaktorer påverkar till upplevelsen av stress hos stressade kvinnliga gymnasieelever samt hur dessa elever återhämtar sig från stressfyllda situationer. Åtta intervjuer analyserades med hermeneutisk ansats. Tolkningen av intervjuerna visar att det inte är enskilda skolfaktorer som stressar denna grupp av kvinnliga gymnasieelever, utan att det framförallt är brist i elevernas prioritering och strukturering av skolarbete som leder till stressfyllda situationer. Dessutom visar studien att denna grupp av elever sover fem ? sex timmar per natt, vilket kan vara en bidragande orsak till svårigheter för eleverna att bemästra stressfyllda situationer.

På en veterinärklinik finns många situationer, föremål och händelser som kan upplevas somstressande för ett djur. Normalt är stress en livsviktig försvarsmekanism men för ett djursvistelse på kliniken kan det medföra många nackdelar som exempelvis att försämra läkningsprocesseroch tillfrisknande samt påverka djurens mentala välbefinnande. Stressreaktioner ärså lättframkallade att enbart den psykiska stressen och oron i en klinisk situation kan varatillräcklig för att skapa fysiska förändringar som exempelvis ökat blodtryck. De fysiologiskaförändringarna som orsakas av stress är i sin tur så starka att de kan resultera i att patienterriskerar att feldiagnostiseras då flera kliniska mätvärden påverkas.Orsakerna till att djur upplever olika mycket stress på veterinärkliniken kan bland annat beropå artskillnader, individskillnader, djurets aktuella status, besökets karaktär och tidigareerfarenheter. Genom att vidta relativt enkla åtgärder som att exempelvis försöka hålla hundaroch katter separerade från varandra på kliniken, hantera djuren lugnt och försiktigt, arbetaeffektivt och utforma vårdburarna på rätt sätt kan djurens stress i många fall reducerasbetydligt.

 Denna uppsats belyser problematik som personal inom vård och omsorg upplever till följd av kravfyllda arbetsmiljöer. Den tidigare forskningen belyser arbetsrelaterad stress med utgångspunkt i vårdpersonalens bristande kontroll, stora engagemang och viktiga roll som förebilder. Utifrån detta perspektiv fokuserar uppsatsen på betydelsen av krav, kontroll, socialt stöd samt relationen mellan prestation och belöning i relation till upplevelsen av arbetsrelaterad stress. Den enkätundersökning som genomfördes i ett privat vårdföretag (n=11) visar att det finns ett samband mellan arbetsrelaterad stress och upplevelsen av kontroll respektive socialt stöd. Resultatens tillförlitlighet diskuteras i termer av genomförandet av enkätundersökningen och nyttan med densamma utifrån den låga svarsfrekvensen.

From underwater boat to submarine ? The development of the Swedish submarine service 1945-1960 The scope of this essay is the development of the Swedish submarine service during the period 1945-1960. The aim is to answer the following questions:- What kind of new technology did Sweden acquire when salvaging the German type XXI submarine off Gothenburg at the end of World War II?- In what respect did this technology differ from that of the Royal Swedish Navy and did it subsequently contribute to the tactical and operational development?- What tactical and operational development was accomplished between 1945-1960?The timeframe, 1945-1960, was chosen since this is when the analysis of the salvaged type XXI submarine and related effects was conducted. Furthermore, it is also during this time that the Swedish submarine service is beginning to evolve as a result of the new knowledge mentioned above and the experiences made by both the allies and the Germans during World War II.The theoretical framework primarily refers to the theories on naval warfare by Sir Julian Corbett.

Befintliga självskattningsinstrument avseende mätning av stress är ofta teoretiska konstruktioner och sällan baserade på empiriska undersökningar av människors faktiska upplevelser. Instrumenten är i allmänhet validerade genom tvärsnittsstudier mot liknande skalor eller tangerande dimensioner som t ex ångest. Syftet med denna studie är att utifrån människors beskrivningar av stressupplevelsen utveckla ett nytt självskattningsinstrument för upplevd stress. Studien är indelad i tre delar. Den första delen är en intervjustudie (16 personer med blandande bakgrunder) där de ord och uttryck som används för att beskriva upplevelsen av stress tematiskt analyseras.

Stress är en växande folksjukdom i Sverige och en grupp som kan vara särskilt utsatta för kumulativ stress är soldater som ligger i beredskap. Vi har från våra förfäder ärvt en förmåga att vid fara reagera med en stressreaktion som en förberedelse för kamp eller flykt, också med en reaktion som gör att vi kan bli handlingsförlamade. Om dessa reaktioner upprepas gång på gång utan att kroppen får utlopp för den höjda energinivån ökar slitaget på kroppen. Stresshormoner samlas i kroppen och byggs på och kan under en längre tidsperiod leda till kumulativ stress. Om detta fortsätter kan det leda till ett utmattningssyndrom.Syftet med uppsatsen är att kartlägga hur soldater som ligger i beredskap upplever sin allmänna hälsa och den stress som de dagligen utsätts för.

AbstractThe purpose with the study is to contribute knowledge of teacher?s thoughts of, and actions in potentially stress filled situations at preschool. The methods I?ve been using are qualitative interviews and unstructured observations of hallway situation at dressing and the transit between lunch and rest.At the interviews with the teachers it showed that none of them feels stressed but there are stress filled situations. The lunch and transit between lunch and rest is a stressful situation, where there is a lot to do, like the dishes, the teachers break and the lie-down.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka eventuella samband mellan upplevd stress på arbetsplatsen och socialt stöd i privatlivet bland yrkesaktiva sjuksköterskor. Även eventuella samband mellan stress, energi, ålder och socialt stöd på arbetet undersöktes.Datainsamling skedde genom enkätundersökning bland de anställda sjuksköterskorna på två olika avdelningar på ett sjukhus. Enkäten utformades i sin helhet av olika delar från redan existerande frågeformulär och innehöll tre olika delar; stress/energi, socialt stöd på arbetsplatsen och socialt stöd i privatlivet. Totalt bearbetades 48 enkäter.Inget samband mellan socialt stöd i privatlivet och stress kunde påvisas. En positiv korrelation mellan energi och socialt stöd privat, samt en negativ korrelation mellan ålder och stress kunde påvisas.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka om det förekommer stress bland barnen i förskolan, hur den i så fall yttrar sig samt hur personalen vid förskolorna jobbar för att motverka eventuell stress bland barnen. Muntliga intervjuer användes som undersöknings metod med diktafon som hjälpmedel. Åtta förskollärare har blivit intervjuade och intervjuerna har utförts i två olika kommuner. Resultatet visade att det förekommer många olika tecken på stress bland barnen och att både pedagoger och föräldrar till stor del bidrar till stressen..

I en statistisk rapport om arbetsorsakade besvär framkom att 14,3% av de tillfrågade kvinnliga sjuksköterskorna upplevt besvär på grund av psykiska påfrestningar och stress de senaste 12 månaderna. Samma siffra för alla kvinnor som svarat inom samtliga yrken var 12,0%. Då var det viktigt att sjuksköterskan hade metoder och verktyg som skyddade henne eller honom från att drabbas av återkommande påfrestningar, för svåra att klara av. Om dessa metoder eller verktyg inte skulle fungera kunde situationer som hon eller han utsatts för skapa skuldkänslor, irritation och sömnsvårigheter. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur sjuksköterskans stress kunde påverka vården av patienten och vad som kunde göras för att förebygga stressen.