ABSTRACT The aim of this thesis is to illustrate how surgical operation theatre nurses perceive debriefing within emergency health care. The study has a qualitative design with semi structured interviews that have been performed with seven operating room nurses working in emergency health care. The strategic selection consists of professional operation theatre nurses working in emergency care at Uppsala University Hospital. The main goal of this thesis is to increase the understanding of debriefing and to highlight the need of debriefing after difficult or unexpected events in the emergency health care profession.The interviewed nurses perceive debriefing as an important way to develop the day to day work, but also as a way to unburden the staff at the time of bigger traumas. Even though the effect of debriefing is not univocally positive in the literature, the staff perceives that it reduces different kinds of stress.

Försvarsmaktens förändring genom reformarbetet mot ett insatt insatsförsvar, har lett till ett fokus mot delvis nya uppgifter. Expeditionära operationer är en sådan uppgift, som innebär förändrade krav och förmågor på materiel och personal. Problemet, som uppsatsen vill belysa, är att vid planering och genomförande är taktiska uppgifter i operationsområdet dimensionerande i för hög grad. På det viset läggs inte tillräcklig kraft på hur förbandet ska komma på plats och hur bäst förutsättningar för uthållighet ska säkerställas över tiden. Det är därför angeläget att en noggrann analys genomförs i planläggningsskedet, så att egna kritiska sårbarheter kan identifieras.Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka kritiska sårbarheter som är tydligast ur ett logistiskt perspektiv, vid en vald expeditionär operation.

Bakgrund: Postoperativ smärta är vanligt förekommande efter en genomgången operation. Den postoperativa smärtan kan leda till onödigt lidande för patienten. Vid en operation utsätts patienten för en större eller mindre ?skada?, där hud, muskler, leder och nerver skadas. Under den postoperativa fasen observeras patienten på olika smärttecken.

This thesis analyzes the effects of different fertilization strategies on forest management at Holmen Skog in Umeå district. Harvesting volumes, net present values and fertilization intensity are presented for each fertilization scenario. The planning reserve (percentage area older than minimum final felling age) was also analyzed in this study.The thesis covers the analysis of five different fertilization scenarios, varying in fertilization intensity, from no fertilization at all, to fertilization at every harvesting operation (thinning or final felling). A sub-study was also carried out so the reader in detail can see how the different fertilization scenarios affect individual forest stands of different nature. The analysis has been done with the planning tool PlanWise, which is an application of the Heureka analysis and planning system.

In 2009, the Swedish Basketball Federation started a Region U15 development project in order to change the structure of the regional organization to get into a more transparent and similar operations throughout the country. My purpose is to study the attitudes to the change among the region leaders in the regional operations and evaluate the change from an organizational perspective. The study is primarily based on the following questions: What are the experiences of the change process among the region leaders in the regional organization? How involved have region leaders been in the changing process? Which are the positive and negative aspects with the regional operation today? What can be done further to develop the regional operation and to what extent do the organizational change follow general organizational theories? In my study, a qualitative method was used in terms of interviews with 8 regional leaders to understand their attitude to the project and the changing process. To analyze the results of the region leaders ?responses, a transcription have been made.

Bakgrund: Bukaortaaneurysm (AAA) har under de senaste tjugo åren blivit allt vanligare både när det gäller förekomst och diagnostisk upptäckt. Oftast är sjukdomen symtomfri och upptäcks ofta först när det rupturerar. AAA behandlas med antingen endovaskulär aortaaneurysm reparation (EVAR), öppen kirurgi av aorta (ÖA), farmakologiskt eller inte alls.Syfte: Syftet var att se hur mortaliteten och komplikationerna ser ut efter EVAR jämfört med ÖA och vilka olika kort- respektive långsiktiga för- och nackdelar som finns med de olika metoderna.Metod: Sökning av artiklar gjordes i databasen PubMed. Totalt valdes 10 artiklar ut som var baserade på 6 olika studier.Resultat: Majoriteten av dödsfallen som skedde inom 30 dagar hos ÖA-patienterna var aneurysmrelaterade och fler än inom EVAR. Efter 2-3 år syntes inte längre någon signifikant skillnad mellan de två patientgrupperna.

BakgrundTotal höftledsoperation är en vanlig och oftast komplikationsfri operation där patienten kan gå från en smärtfylld vardag till en smärtfri vardag. Operationstekniskt skulle en del patienter kunna gå hem väldigt snart. Dock har vi inte kunskapen om vad som krävs för att komma dit. Ett steg i den riktningen är att införa personcentrerad vård där patienten och vården utvecklar sitt samarbete. General Self-Efficacy Scale och Tampa Scale for Kinesiophobia, som mäter rörelserädsla, är två instrument som kan ge information om vilka patienter som behöver mer stöd i sin rehabilitering.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Preoperativ fasta har under många år varit en traditionell metod för att minska risken för aspiration medan patienten är under generell anestesi och för att eliminera risken för postoperativ illamående och kräkningar. Studier visar att trots riktlinjer och rekommendationer gällande preoperativ fasta fastar många patienter i onödan i flera dagar än nödvändigt. Detta kan orsaka skador och obehag hos patienten som till exempel: törst, huvudvärk, illamående, svaghet och trötthet.Syfte: Syfte med denna studie var att undersöka hur patienter upplever fasta mer än 12 timmar innan en akutoperation.Metod: Arbetet hade en kvalitativ ansats där 12 patienter som genomgått akut operation inkluderades. Data samlades in genom en semistrukturerad intervju, med hjälp av öppna frågor enligt en intervjuguide och analyserades med hjälp av manifest innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman.Resultat: Analyserna resulterade i fyra kategorier: Preoperativ information, upplevelse av fasta, hantering av preoperativ fasta och upplevelse av preoperativ tid och åtta underkategorier: Bristfällig information, tillräcklig information, bristfällig kunskap trots tidigare vårderfarenhet, fysisk påverkan, psykisk påverkan, strategi, väntetid och fastetid.Slutsats: Deltagarna i studien upplevde brist på information och kunskaper om den preoperativa fastans betydelse. Studien visade att patienterna som väntade på akut operation på akutvårdsavdelning fastade längre än nödvändigt trots riktlinjer och rekommendationer gällande preoperativ fasta från Svensk förening för Anestesi och Intensivvård (SFAI).

This thesis analyzes the effects of different fertilization strategies on forest management at Holmen Skog in Umeå district. Harvesting volumes, net present values and fertilization intensity are presented for each fertilization scenario. The planning reserve (percentage area older than minimum final felling age) was also analyzed in this study.The thesis covers the analysis of five different fertilization scenarios, varying in fertilization intensity, from no fertilization at all, to fertilization at every harvesting operation (thinning or final felling). A sub-study was also carried out so the reader in detail can see how the different fertilization scenarios affect individual forest stands of different nature. The analysis has been done with the planning tool PlanWise, which is an application of the Heureka analysis and planning system.

This work is about collaboration and staining in the upper secondary school Electrical program. How should the coloring go to in order to increase students' motivation and thus facilitate students' learning is the main subject with the work. The study has shown that there is a functional co-operation today, and that students believe that if the cooperation would increase. It would also in-crease their motivation to improve..

Mötet mellan människor sker alltid i någon form av miljö. Den fysiska miljön vi befinner oss i påverkar oss alltid. Begreppet miljö kan delas in i fysisk, psykisk och social miljö. I dag opereras allt fler patienter inom dagkirurgi. Dagkirurgi innebär att patienten kommer till sjukhuset och opereras samma dag som hon/han åker hem.

En felaktig uppläggning kan orsaka nervskador som kan leda till ett stort lidande för patienten. Detta har rapporterats som komplikation under operation både i Sverige och internationellt. Operationssjuksköterskan skall i sitt yrke arbeta patientsäkert och har ansvar för att vårda patientens kropp mot skada och lidande. Alla patienter som genomgår operation löper risk av att utveckla nervskador. Vid uppläggning av patienter på operationsbord måste operationssjuksköterskan uppmärksamma tre skaderisker, vilket är obstruktion, tryck och sträckning.

Syftet med studie var att undersöka om intensiv knäträning i grupp kunde förbättra rörlighet, funktion och styrka i knäet efter artroplastikoperationen i jämförelse med sedvanlig rehabilitation. Interventionsgruppen tränade 2 gånger/vecka i cirka 14 veckor i jämförelse med kontrollgruppen som fick rutinmässig träning via primärvårdens sjukgymnaster. Interventionen utvärderas med Knee injury and Osteoarthritis Outcome Score (KOOS) och smärtskattning (Visuell Analog Skala) och funktionstest med modifierad Functional Assessment System (m- FAS), före operation och fyra månader efter operation. Resultaten visade att det fanns ingen signifikant skillnad mellan grupperna efter interventionen beträffande någon utvärderings parametrar. Resultatet visade en liten tendens (inte signifikant) för bättre rörlighet i knäet, mindre smärta och bättre funktion i det dagliga livet och bättre livskvalitet för interventionsgruppen.

SAMMANFATTNING (svenska) Introduktion: I Sverige genomförs över 400 000 operationer årligen på inneliggande patienter. Tidigare forskning visar brister på hur patienters förväntade smärta och den upplevda smärtan upplevs i samband med öppen bukkirurgi. Syfte: Syftet var att undersöka samband mellan förväntad smärta och upplevd smärta samt upplevelser av smärtlindring vid öppen bukkirurgi. Metod: En pilotstudie med kvantitativ design som syftar till att beskriva och mäta variablerna förväntad smärta och upplevd smärta samt upplevelse av given smärtlindring. I pilotstudien deltar 12 patienter från två kirurgiska avdelningar.

Syftet med detta arbete var att beskriva operationssjuksköterskors upplevelser av risken med att utsättas för blodburen smitta. Sju intervjuer ggenomfördes med operationssjuksköterskor vid två sjukhus. De analyserades medelst manifest kvalitativ innehållsanalys med ett kodningssystem baserat på ett induktivt arbetssätt. Analysen resulterade i fem kategorier: Att vara professionell, att förbereda sig mentalt, att för- och efterarbete är tidskrävande, att känna rädsla samt att det är svårt att följa rutiner. Resultatet visade att operationssjuksköterskors professionella förhållningssätt inte ändrades då patienterna bar på blodburen smitta.