Ett företags uttalade värderingars och andra faktorers påverkan på medarbetares beteende undersöktes genom en kvalitativ fallstudie. Intervjuer med 14 medarbetare från tre lokalkontor analyserades tematiskt. Socialkognitiv teori nyttjades och föreskriver en ömsesidig samverkan mellan beteende, kognitiva och personfaktorer samt den externa omgivningen. Observations- liksom operant inlärning samt självreglering är centrala begrepp. Påverkan från företagsvärderingarna är begränsad och i viss mån svårbedömd.

Schimpanser hålls i fångenskap av många anledningar. I många fall är deras miljö för undermålig för att tillfredsställa ens deras mest basala behov. Som respons på detta utvecklar de ofta ett stört beteende som yttrar sig i stereotypier och annat psykologiskt onormalt beteende. Schimpanserna påverkas främst av brister i den sociala kontakten och allra mest av en störd relation till modern. Andra viktiga faktorer är brist på mental och fysisk stimulans.

Syftet med detta arbete var att på ett tydligt sätt beskriva respondenternas upplevelse av anställningsotrygghet för ca 7 år sedan. Hur detta har påverkat deras hantering och upplevelse av liknande händelser i efterhand. Förteorierna som vi använde i vår bakgrund var bland annat det faktum att många människors anställningar har blivit osäkra och föränderliga. Ansatsen var kvalitativ med en hermeneutisk tolkningsspiral som transkriberingsmetod. Det psykologiska kontraktet, hantering och upplevelser av stress togs vidare upp i vår fördjupning och konkretisering som till exempel miljöstress, betingning och känslan av sammanhang.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Att vårdgivaren ska gör patienten delaktig är något som är lagstadgat ochefterfrågas från patienten. För fysioterapeuten är det till stor vinst om patienten kanengageras i sin behandling.Syfte: Syftet med studien var att utifrån ett beteendemedicinskt perspektiv, med densocialkognitiva teorin som referensram, beskriva patienters upplevelse av delaktighet imötet med fysioterapeut vid nybesök inom primärvård.Metod: Sex patienter rekryterades som varit på nybesök hos fysioterapeut.Semistrukturella intervjuer genomfördes och materialet analyserades med kvalitativinnehållsanalys.Resultat: De deltagande patienterna hade olika syn på begreppet delaktighet och vadsom påverkade deras upplevelse. Fysioterapeutens förmåga att få patienten delaktigbetonades men även patientens egen roll, tidigare erfarenheter och samspelet mellanpatient och fysioterapeut.Diskussion: Resultatet tolkades utifrån social kognitiv teori. Patientens delaktighetbetraktades som ett beteende och patientens upplevelse av sin delaktighet som enkonsekvens av detta beteende. Patientens upplevelse av delaktighet påverkades avomgivningen och individfaktorer.Slutsats: Fysioterapeuten var central i deltagarnas upplevelse av delaktighet men äventidsaspekter var avgörande.

Syftet med detta arbete var att på ett tydligt sätt beskriva respondenternas upplevelse av anställningsotrygghet för ca 7 år sedan. Hur detta har påverkat deras hantering och upplevelse av liknande händelser i efterhand. Förteorierna som vi använde i vår bakgrund var bland annat det faktum att många människors anställningar har blivit osäkra och föränderliga. Ansatsen var kvalitativ med en hermeneutisk tolkningsspiral som transkriberingsmetod. Det psykologiska kontraktet, hantering och upplevelser av stress togs vidare upp i vår fördjupning och konkretisering som till exempel miljöstress, betingning och känslan av sammanhang. Resultatet av vårt arbete är att deltagarna efter ca 7 år fortfarande upplever en sänkt förmåga att hantera stress, respondenterna beskriver en kvardröjande osäkerhet, sänkt tilltro till sin egen förmåga och en ökad känslighet för stress. Ett av de resultat vi fann var att otrygghetens följder gav nyckelord som kunde kategoriseras under utbrändhet. I diskussionen hanteras deltagarnas beskrivning av kvardröjande osäkerhet, sänkt tilltro till sin egen förmåga och misstänksamhet.

SAMMANFATTNINGHydroterapi har under en längre tid använts som behandlingsform, men det är brist på forskning inom området.Syftet med denna studie var att undersöka upplevelsen av hydroterapi hos personer med reumatisk sjukdom. En kvalitativ ansats anlades och enskilda semistrukturerade intervjuer användes.Deltagarna rekryterades genom bekvämlighetsurval via en kontakt på en reumatologklinik. Sex personer inkluderades: fem hade reumatoid artrit och en hade pelvospondylit.Resultatet tolkades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys, som visade på att deltagarna i denna studie var positivt inställda till hydroterapi. Deltagarna upplevde att hydroterapin ledde till minskad smärta, ökad rörlighet samt ett ökat välmående. Utöver de upplevda positiva effekterna återfanns även upplevda negativa effekter i form av träningsvärk och en ökad stelhet under sommaruppehållen.

Stereotypic pacing is frequently observed in captive carnivores, however the underlying causes of this behaviour remain somewhat unclear. One of these possible causes are unpredictable feeding signals, which may give rise to frustration and subsequent pacing. Animal keepers at Nordens Ark had noticed that their Amur leopards had shown stereotypic pacing in connection to the passing of ATVs (All Terrain Vehicles) used by animal keepers primarly when feeding the animals in the park. The aim of this study was to investigate whether the stereotypic pacing of the two Amur leopards at Nordens Ark were affected by the introduction of a signal associated with feeding. The leopards were trained by classical conditioning to associate the sound of a siren with the delivery of food by an animal keeper.

This essay derives from the concern that horses ridden with a bit in their mouth can be subjected to strong pressure from the bit if the horse and rider do not understand each other. The horse's mucosa membrane and the tongue are very sensitive tissues (Cook, 1999; Manfredi, 2005; Oliveira, 2005; Terada, 2006) and the bit can then be a source of pain and discomfort. The training of the horse should therefore always be a step by step process and as the horse develops difficulties are increased. Oliveira (2005) suggested that high demands can be placed on the horse but to be successful in the training it is essential to be content with small progress and reward the slightest desired response from the horse. This corresponds with the principles of operant conditioning with negative reinforcement.