Personer utsätts dagligen för trauma. Att hamna i ett trauma innebär för patienten att hamna i en situation av totalt kaos, i en situation som han/hon inte har någon kontroll över. De känner sig utlämnade och upplever en total skräck. När patienten kommer in på traumarummet koncentrerar sig traumateamet i det kritiska skedet på mestadels på de fysiologiska aspekterna av vård och överlevnad. Undersökningarna (A till E) behöver vara avklarade innan uppmärksamhet ges till patienten.

Historiska tragedier har visat på den potentiella faran och de allvarliga och ibland tragiska konsekvenser som kan uppstå på arenor och platser där det vistas många människor. I en publik finns alla typer av människor representerade och det finns flera utmaningar kring att kommunicera säkerhet till en bred målgrupp som har fokus på upplevelsen av evenemanget.Syftet med denna studie är att fånga uppfattningen av hur ansvariga på arenor arbetar och interagerar kring säkerhet med besökare på en arena. Totalt har sex stycken kvalitativa intervjuer med åtta personer som arbetar med arenor genomförts och tematiskt analyserats.Resultatet framhäver att säkerhet och trygghet ligger högst på prioritetslistan både hos arenor och arrangörer. Aktörernas storlek och därmed resurser påverkar förutsättningarna för arbetet och därför kan arbetssättet variera. Samverkan mellan olika aktörer och myndigheter har utvecklats de senaste åren och fungerar väl.

I have critically examined heteronormativity as it permeates our society and questioned ?identities? as designed and constructed, leading to certain identities being seen as normal, while others are regarded as abnormal.I have had a discussion with my informants about love, monogamy, amicable and relationships. Every couple has basically isolated themselves after they became a couple and they feel secure with one another. The partnership is very important for my informants, partly because they see the partnership as a legal and economical security. However, these aspects are not crucial to the decision that they chose to marry, for the main reason is love and the desire to take the relationship one step further.

Den här studien handlar om hur ungdomars sociala relationer formas och hur de upplever att deras självkänsla påverkas genom att vara kontinuerligt aktiva i drama. Vi, Zara och Anna, har båda läst Kultur, Medier och Estetik (KME) som huvudämne och har ett intresse i att fördjupa oss hur vida våra kunskaper kan komma till användning i våra framtida yrken som pedagoger. KME grundar sig i att utveckla kunskaper och kommunikativa förmågor genom ett vidgat språkbegrepp, med utgångspunkt i estetisk gestaltning och kommunikation. Lgr 11, läroplan för grundskola, förskolekassen och fritidshemmet, uttrycker att skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära. Skolan ska främja elevernas harmoniska utveckling genom en varierad och balanserad sammansättning av innehåll och arbetsformer.

Syftet med denna studie är främst att undersöka i vilken mån eleverna i årskurs 1 på gymnasiet kan sägas ha självtillit i ämnet matematik och vad lärare gör för att öka deras motivation. Utifrån svaren på frågeställningarna diskuteras sedan kort vilken betydelse studiens resultat får i undervisningen, vad statens utredningar föreslår i sammanhanget och på vilka sätt lärare kan skapa en miljö som specifikt ökar elevernas självförtroende i ämnet. För att ge svar på studiens frågeställningar har en elevenkät besvarats av gymnasieelever från två olika program, där frågorna anknutits och tolkats utifrån ett antal motivationsteorier. Motivation och självtillit inom ett område är intimt sammankopplat enligt flera motivationsteorier, därför tar undersökningen sitt avstamp bland annat från attributionsteorin, prestationsmotivationsmodellen och humanistiska behovsteorier. För att i diskussionen kunna tillföra vad lärare redan i dag gör för att öka elevernas motivation har även lärare observerats under deras matematiklektioner.

En sjuksköterskas vardag består av att möta och lindra lidande hos så väl patienter som närstående. För de patienter som blir aktuella för organdonation spelar de närstående stor roll då det i vissa fall blir deras uppgift att tolka den avlidnes vilja. Efterfrågan på organ är idag större än tillgången och av 219 möjliga avlidna donatorer i Sverige år 2011 valde 143 att donera sina organ efter egen eller närståendes vilja. Lidande, kris och sorg är personliga upplevelser som bland annat kan utlösas av en nära anhörigs död. Vanliga reaktioner på detta är chock och irrationellt tänkande.

En utbyggnad av shared space har skett och sker runt om i Sverige, Europa och övriga världen. Utbyggnaden har föranlett en debatt kring ämnet som handlar om stadens funktion och om människors tillgång till staden utifrån sina villkor. Det finns ett kunskapsbehov i kommunal planering när det gäller utformning och val av plats för shared space, vilket är en av anledningarna till examensarbetet. Syftet är att formulera och pröva en arbetsmodell som kan vara vägledande i arbetet med etablering av shared space, där fokus ligger på prioriteringar mellan användare och begreppen: stadens karaktär, tillgänglighet, trygghet, trafiksäkerhet och miljö. Dessa utgör kvalitetsbegreppen i planerarhandboken; Trafik för en attraktiv stad.

Syftet med vårt examensarbete var att ta reda på hur lärare kan stärka identiteten hos elever med utländsk bakgrund. Vår undersökning har sammanställts i en litteraturstudie där vi valt att fokusera på vad sakkunniga i ämnet anser. Vi har i vår undersökning kommit fram till att en positiv inställning är grunden för att eleverna ska våga vara stolta över och visa sin utländska identitet. I arbetet framkom det att en dubbel identitet är att föredra då eleven behåller sin gamla identitet, samtidigt som eleven utvecklar en ny. Dessa två bildar tillsammans elevens identitet.

Syftet med följande arbete är att få en bild av hur flerspråkiga gymnasieelever uppfattar sin skolsituation då de har ett annat modersmål än svenska, med fokus på inlärningen av ett för dem tredje språk. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om språkinlärning samt skolsituationen för och resultat hos flerspråkiga elever. Med hjälp av en serie intervjuer skapas en bild av några elevers upplevelse av sin skolsituation. Sammanfattningsvis pekar resultaten på att synen på flerspråkiga elever ofta är något ensidig och fokuserad på elever med problem och bortser från en grupp mycket framgångsrika elever som lärt sig att utnyttja alla sina kunskaper. Dessutom är det tydligt att trygghet och självkänsla är av vikt för flerspråkiga elever med annan kulturell bakgrund..

I skolan arbetar varje dag lärare med elever sammansatta i olika grupper. För att skolarbetet ska kunna flyta på och kunskap införskaffas krävs det att eleverna i de olika grupperna ska fungera bra tillsammans. Lpo 94 skriver om hur skolan ska sträva efter en levande social gemenskap där man känner trygghet. Socialisationsprocessen är den process där individen anpassas efter gruppens och samhällets krav, där ibland finns regler, attityder samt beteendemönster. Individen ska också kunna anpassa sig efter andra regler och beteende i situationer som kräver detta.

Bakgrund. Ett stort antal personer drabbas varje år av cancer. Det finns riktlinjer för hur besked om cancer ges, dock saknas empirisk evidens kring patienters behov. Cancerbeskedet kan komma som en chock och skapa en krisreaktion hos patienten då livsvärlden förändras och ett lidande uppstår. Lidandet beskrivs som en ofrånkomlig del i livet, dock finns det onödigt lidande, i form av vårdlidande, som bör undvikas.

Dagens samhälle förändras i en alltmer ökande takt. För att företag och organisationer skall hänga med i denna utveckling, krävs förändringar och omorganisationer även här. För att en förändring skall få ett önskat resultat finns dock vissa faktorer som bör beaktas. Det kan vara faktorer som ledningen i viss mån kan påverka, exempelvis information, delaktighet och trygghet, men det kan också vara så att en individs personlighet kan vara avgörande för om en förändring lyckas eller inte.En av de viktigaste faktorerna vid ett förändringsarbete är att de anställda får veta varför förändringen skall genomföras. Det är viktigt att de som berörs av en förändring kan se nyttan av densamma.Arbetet bygger på en fallstudie, som har utförts på Volvo IT, och den förändring som genomförts har resulterat i en ny systemutvecklingsmetod..

Syftet med den här undersökningen är att undersöka hur personal i förskolan arbetar med relationsskapande och vilken betydelse samspel har i verksamheten. Det är en kvalitativ undersökning där både enkäter och observationer har använts på fem olika förskolor i Sverige för att synliggöra personalens arbetssätt kring relationer och samspel. Resultatet visade att samspel och relationer har en betydande roll för barns utveckling och lärande. Några begrepp som personalen beskrev som värdefulla för att relationer ska byggas och utvecklas var trygghet, lyhördhet, delaktighet och att utgå ifrån varje individ. En slutsats är att relationer är en ständigt pågående process i förskolans verksamhet och att samspel har en betydande inverkan på relationers utveckling..

Under min specialpraktik så var jag i en "växa klass" på en flyktingskola, jag upplevde då att de var väldigt otrygga i gruppen, med sina klasskamrater och i sig själva. Jag såg hur svårt de hade för beröring av olika slag bestämde mig då för att forska om hur man kan arbeta med beröring och flyktingbarn och om man på så vis kan öka trygghetskänslan hos dem. Genom att ha olika slags kroppskontakts övningar med barnen och observationer av dem under sju veckor så har jag fått ett resultat som visar att man definitivt kan använda sig av beröring för att öka trygghetskänslan. Detta visade sig genom att skillnaden på hur de lekte med varandra innan och efter var stor och även att klyftan mellan pojkar och flickor minskade drastiskt efter sju veckor av beröringsövningar, vilket tyder på att de kände sig tryggare med varandra och sig själva..

SammanfattningBakgrund: Trots starkt underbyggda evidens för amningens betydelse ses en nedåtgående trend i amningsstatistiken i Sverige. Syfte: Att studera vilka upplevelser och erfarenheter mödrar har av sitt/sina barns uppfödning med fokus på det första halvåret.Metod: Då syftet var att studera mödrarnas upplevelser och erfarenheter valdes en kvalitativ metod. Data samlades in via en internetbaserad enkät bestående av två delar; 1) några korta frågor om informantens bakgrund; 2) en kvalitativ del med en öppen fråga där informanterna ombads att berätta om sina erfarenheter och upplevelser av sitt/sina barns ätande. Berättelserna analyserades med Graneheim och Lundmans kvalitativa innehålls analys. Totalt inkluderades 136 mödrar i studien.Resultat: Utgångspunkten för majoriteten av mödrarna, både under graviditeten och efter förlossningen, var att amma sina barn. De såg amning som en självklarhet, ett förstahandsval och det bästa alternativet för barnet.